3 lärdomar från Moroni
Mormons bok är från början till slut en oavbruten resa med kraftfulla, eviga sanningar, otroliga löften och lärdomar, och inspirerande exempel på tro på Jesus Kristus. Och det bästa är att allt är sant!
Men när vi närmar oss slutet och når Moronis kapitel har han verkligen sparat några av de kraftfullaste sanningarna och livsförändrande lärdomarna åt oss! Moroni avslutar Mormons bok med sitt otroliga vittnesbörd och sin personliga uppmaning att komma till Kristus och att själva ta reda på sanningen. Men bland dessa kraftfulla uttalanden finns ytterligare tre livsförändrande lärdomar för oss i det sista kapitlet av denna fantastiska bok.
1. Se bortom mållinjen
Det är väldigt tillfredsställande när man når slutet av ett jobbigt men givande projekt: man lägger dit den sista pusselbiten eller lämnar in ett förstklassigt projekt i skolan.
Moroni trodde att han var klar med sitt bidrag till Mormons bok när han hade upptecknat jarediternas undergång som den beskrivs i Ethers bok. Han börjar med att säga: ”Nu hade jag, Moroni, sedan jag avslutat mitt sammandrag av berättelsen om Jareds folk inte tänkt skriva mer, men jag har ännu inte omkommit” (Moro. 1:1).
Det faktum att han fortfarande var vid liv var nog en större överraskning än du tror. När allt kommer omkring så var han ensam och fiender omgav honom på varje sida.
Han hade tid över. Och han gjorde det bästa han kunde med bara tio kapitel. Några av de sanningar han tog med är hur man ordinerar lärare och präster, instruktioner om sakramentet (och bönerna), undervisning om hur möten leds, en mäktig predikan av hans far om tro, hopp och kärlek, och det heliga löftet i Moroni 10:3–5 som lär oss hur vi kan motta personlig uppenbarelse om Mormons boks äkthet. Wow!
I dessa tio kapitel som han inte ens hade planerat att skriva lade Moroni till avgörande sanningar riktade till dem som skulle läsa Mormons bok.
Alla kan lära sig av hans exempel. Nästa gång du har mer tid över än du trodde eller när du har jobbat hårt och tycker att du borde vara klar vid det här laget, tror du att du kan be och fundera på om det kanske finns något mer du kan göra?
Hela världen välsignades för att Moroni gjorde det, när allt kommer omkring.
2. Kom ihåg stenkistan
Om du beslöt dig för att plantera ditt favoritfruktträd på gården så skulle du behöva ha en hel del tålamod. Även om det var rätt tid på året och omständigheterna var perfekta så skulle du förmodligen inte kunna skörda frukten av dina ansträngningar förrän flera år senare.
Men det kommer att hända så småningom, eller hur? Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, så är det ju. Och även om du planterade ett träd som inte skulle nå full mognad förrän årtionden senare (som ett olivträd) så kan du åtminstone veta att dina barn och barnbarn kommer att kunna njuta av det.
Men ingen av er kan jämföra er med Moroni. Hans fars livsverk, vilket blev Moronis när hans far dog, skulle inte se någon frukt i närtid. Inte på tio år. Inte på tusen. Mormon skrev: ”Dessa ord skrivs nu till återstoden av Jakobs hus. … Och de ska gömmas åt Herren så att de kan komma fram i hans egen rätta tid” (Morm. 5:12; betoning tillagd).
Moroni visste inte exakt när hans verk skulle ge frukt, men han visste förmodligen att det inte skulle hända på mycket lång tid. Han såg en syn om våra dagar och profeterade om de villkor som skulle råda (se Morm. 8:35).
Det här vet vi: Moroni gjorde det inte för sin familjs eller vänners eller bekantas skull. Med några av de mest hjärtskärande orden som någonsin skrivits sa Moroni: ”Jag är ensam. Min far har dräpts i strid, och alla mina släktingar, och jag har varken vänner eller någonstans att gå. Och hur länge Herren ska låta mig leva vet jag inte” (Morm. 8:5).
Han förlorade hela sin familj. Alla sina vänner. Hela sin civilisation! Och när han hade slutfört sina uppteckningar byggde han en stenkista så att han kunde försegla de heliga uppteckningarna, som inte skulle se dagens ljus på många hundra år.
Att leva rättfärdigt skapar positiva förändringar i världen. Ibland tar det flera generationer innan ringarna på vattnet når fram. Men Moroni lärde oss att vi alltid kan lita på Guds tidsplan. Vi behöver bara göra vår del.
3. Ha ett evigt perspektiv
Låt oss vara uppriktiga: prövningar kommer, livet är orättvist och ibland gör allting bara ont. Livet blir särskilt svårt när vi tror att vi har kommit igenom en prövning och så kommer ännu en skrälldus med prövningar som trycker ner oss i skorna igen.
Vare sig vi kämpar med ångest eller depression, har förlorat en närstående eller har andra prövningar så kan det ibland kännas överväldigande att fortsätta tro och hoppas. I dessa svåra stunder är det lätt att tänka: ”Hur kan det bli värre?”
För Moroni blev det sant. Det kunde förmodligen inte ha blivit värre än det blev i slutet av hans liv. I svåra tider, när det känns som att det inte spelar någon roll om vi fortsätter framåt eller hoppas så kan vi luta oss mot hans exempel, hans orubbliga tro när han mötte så många bedrövelser.
Vissa skulle säga att Moronis liv var tragiskt. Trots att han var trofast så förlorade han alla som han älskade. Han var den sista överlevande i hela sin civilisation. Han behövde slutföra sin fars uppteckningar eftersom Mormon dödades innan han kunde göra det. Och när Moroni upptecknade sin bok förföljdes han av lamaniterna och flydde för livet.
Kan du föreställa dig hur fruktansvärd och hopplös den situationen var? Om någon annan upplevde de prövningar som Moroni gjorde så kanske de skulle ha frestats att släppa taget om sin tro, förneka Kristus och anklaga vår himmelske Fader för sina hemska omständigheter. Men det gjorde inte Moroni.
Han höll i stället ut till änden (se Moro. 1:3). Han hade ett evigt perspektiv som hjälpte honom möta sina prövningar. Han visste vad som var sant och att oavsett vad som hände med honom så skulle alla de välsignelser han hade blivit lovad en dag komma så länge han hade tro på Frälsaren och litade på sin himmelske Fader – och han skulle frälsas av Jesu Kristi makt och hans försonings välsignelser (se Moro. 10).
Detta är verkligen ett kraftfullt vittnesbörd.
När det känns som att det inte kan bli värre kan vi hämta tröst i ett evigt perspektiv och i att utveckla en tro som Moronis. Om vi gör det så har vi löftet att vi kan ”göra allt som är nödvändigt inför [Kristus]” (Moro. 10:23). Vi kan veta att vår himmelske Fader är med oss. Vi kan lita på att hans lycksalighetsplan ger oss ett sätt att övervinna varje tragedi som vi möter i livet. Och vi kan omge oss med Jesu Kristi återställda evangeliums ljus, glädje och välsignelser.
Med ett evigt perspektiv har vi alltid anledning att hoppas. Och vi kan lita på att vi en dag kommer att kunna säga: ”Hur skulle det kunna bli bättre än så här?”