Unga vuxna
Inspirerade förändringar i missionsarbetet hjälpte min familj
Förändringarna i hur missionärer får kommunicera med sin familj hjälpte mig att berätta om evangeliets sanningar för min mamma.
Jag har varit medlem i kyrkan i åtta år nu, tillsammans med pappa och två av mina systrar. Sedan jag blev medlem har jag sett de underbara välsignelser som min himmelske Fader har förberett för mig och min familj. Evangeliet har verkligen välsignat mitt liv och hjälpt mig finna den glädje jag sökte!
När jag började läsa Mormons bok talade berättelsen om Lehis syn och livets träd till mitt hjärta (se 1 Ne. 8; 11). Jag kunde relatera eftersom jag också ville att hela min familj och alla jag älskar skulle kunna smaka på trädets frukt och känna Guds kärlek i sina liv.
Av den anledningen förberedde jag mig för att verka som heltidsmissionär och blev kallad till Guatemalamissionen Guatemala City.
Under min mission såg jag många förändras till det bättre tack vare evangeliet. Och det fyllde mitt hjärta med glädje varje dag. Men varje gång min kamrat och jag undervisade familjer påmindes jag om min egen familj, särskilt mamma som inte var medlem i kyrkan. Varje förberedelsedag försökte jag genom mina mejl uppmuntra henne att träffa missionärerna. Jag bad till min himmelske Fader att han skulle förbereda hennes hjärta för att ta emot evangeliet.
En inspirerad möjlighet
Jag var fortfarande missionär när den inspirerade förändringen kom i hur missionärer kommunicerar med sin familj.1 När jag hörde nyheten lät Anden mig veta att det här var en möjlighet att inbjuda mamma att lära sig mer om evangeliet. Jag var så glad för den förändringen och den känslan. Under veckan bad jag Herren att hjälpa mig veta vad han ville att jag skulle berätta för henne.
När förberedelsedagen kom och jag såg mamma på datorskärmen fick jag en stark känsla av att vi skulle be. Jag sa det till henne och hon samtyckte. Under videosamtalet gav jag henne huvudbudskapet som jag försökte sprida som missionär: att Jesu Kristi evangelium har återställts. Jag vittnade av hela mitt hjärta om att jag visste att det är sant. Jag uppmanade henne också att be och fråga Gud om det för att få veta det för egen del. Vi avslutade vårt samtal med en bön som hon bad. Vi kände båda Anden så starkt att den genomborrade våra hjärtan. Efter det samtalet skickade jag en hänvisning till missionärerna i hennes område.
Jag väntade ivrigt på att höra ifrån henne igen veckan därpå. Precis som vi hade gjort första gången började vi videochatten med en bön, och sedan lyssnade jag på Anden för att få veta vad jag skulle säga till henne. Vi höll på med det här i flera veckor. Till min förvåning träffade hon så småningom missionärerna. Och jag lade märke till en ny glimt i hennes ögon.
Vår himmelske Fader kan göra underverk genom oss
När jag återvände hem följde jag med mamma till hennes lektioner med missionärerna. I en av lektionerna uttryckte hon med ett leende sin önskan att ingå förbund med Herren. Jag blev förbluffad över att höra att hon hade fått svaret att evangeliet var sant! Återigen fyllde Anden rummet och vittnade för oss att vi bevittnade sanningen.
Och bara några veckor efter att jag återvänt hem bevittnade jag ett av de största underverken från min mission: mamma gick ner i dopets vatten och ingick förbund med sin himmelske Fader.
Tårar rann nerför kinderna när jag såg henne gå ner i vattnet. När jag kramade henne efteråt hade vi båda många känslor, men främst kände vi Guds kärlek till oss. Hon såg mig i ögonen och sa: ”Det kändes som om Gud kramade mig och välkomnade mig. Jag vet att han väntade på mig.”
Äldste Dieter F. Uchtdorf i de tolv apostlarnas kvorum har sagt att missionsarbete ibland kan utföras när ni ”[förstår] att det inte är ert jobb att omvända människor. Det är den Helige Andens roll. Er roll är att berätta om vad som finns i hjärtat och konsekvent leva som ni tror. …
Följ den här vägen, så utför Gud underverk genom dig för att välsigna sina dyrbara barn.”2
När jag hörde mammas ord stärktes mitt vittnesbörd ytterligare, och jag visste då av hela mitt hjärta att vår himmelske Fader hör våra böner och kan hjälpa oss dela med oss av trädets frukt till andra – särskilt vår egen familj.