Endast digitalt: Unga vuxna
Hitta hjälp vid problem med psykisk ohälsa
Jag blev livrädd när jag började uppleva ångest, men sedan vände jag mig till Herren – och han hjälpte mig att hitta den hjälp och de resurser jag behövde för att börja läka.
En dag för några år sedan kände jag mig otroligt utmattad på tåget hem från jobbet. Mitt sinne var fyllt av oroliga och skrämmande tankar. Det här var inte första gången sådana tankar kom till mig, men de hade dykt upp allt oftare, och den här gången var jag rädd.
Plötsligt kände jag så mycket smärta i bröstkorgen och jag fick alltmer svårt att andas. Jag började få panik. Hjärtat rusade. När jag kom fram till tågstationen nära mitt hem satte jag mig på en bänk, oförmögen att ta ett enda steg till.
Snart befann jag mig i en ambulans på väg till sjukhuset, säker på att jag skulle dö.
Jag skämdes
Några månader före den här händelsen hade jag överväldigats av ett antal händelser i mitt liv och min psykiska hälsa började bli lidande. Jag hade känt mig deprimerad och känt mycket självförakt. Jag hade gått i terapi, men jag visste att jag behövde mer hjälp. Ändå hade jag inte kunnat ta mig till en läkare. Jag ville bara inte dömas eller uppfattas som svag, och jag skämdes för det jag upplevde.
Jag kände så, för i Japan pratar man inte ofta om psykiska och känslomässiga problem, och om man gör det är det inget man nämner utanför den egna familjen.
På sjukhuset kom läkarna fram till att jag inte var döende – jag hade helt enkelt upplevt en panikattack. Så jag skickades hem när jag kände mig stabil.
Men dagen därpå hade jag fortfarande hjärtklappning. Jag visste att det måste vara kopplat till min sviktande psykiska hälsa, så till slut tog jag mod till mig att boka tid hos en psykiater.
Jag fick diagnosen generaliserat ångestsyndrom och läkaren ordinerade ångestmedicin åt mig.
Ärligt talat var det först svårt att acceptera den här diagnosen. Men samtidigt blev jag lättad när läkaren förklarade att det här inte var en svaghet – det var ett tillstånd som behövde behandlas.
Jag vände mig till min himmelske Fader och Frälsaren
Jag trodde att jag snabbt skulle bli bättre, men så blev det inte. Mönstret att om och om igen känna mig bättre för att sedan falla tillbaka i depression igen var frustrerande.
En särskilt svår dag bestämde jag mig för att vända mig till Herren. Och när jag gjorde det började jag se min läkningsprocess som en möjlighet att ödmjuka mig, att vara öppen för att jag faktiskt hade svårigheter med psykisk ohälsa, att utöva acceptans och tålamod och att förlita mig mer på min himmelske Fader och Frälsaren.
Eftersom jag trodde att de kunde bota mig började jag ivrigt be om styrka och vägledning till resurser som kunde hjälpa mig. Jag kände mig också inspirerad att be mina stödbröder om prästadömsvälsignelser under riktigt svåra dagar. Fastän jag inte blev helt botad med en gång kunde jag varje gång jag fick en prästadömsvälsignelse känna frid i hjärtat, vägledning och hopp.
Jag kände verkligen ”Guds omedelbara godhet” som äldste Kyle S. McKay i de sjuttios kvorum en gång talade om. ”Även medan vi tålmodigt väntar på Herren finns det vissa välsignelser som kommer till oss omedelbart.”1
Jag fann läkedom
Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle få problem med psykisk ohälsa. Men genom den här upplevelsen har jag på nytt lärt mig att Herren är medveten om var och en av oss.
Jag bevittnade det när jag bestämde mig för att ta en paus från arbetet för att läka psykiskt. När jag pratade med min chef förvånades jag över hur mycket medkänsla och förståelse han visade mig. Han berättade också att han var certifierad terapeut inom psykisk hälsa.
Jag kände att det inte var en slump att jag arbetade för den här mannen, särskilt med tanke på att psykisk ohälsa inte är något man pratar öppet om i Japan. Jag blev så mycket mer medveten om min himmelske Faders barmhärtighet och inflytande i detaljerna i våra liv.
Psykiska hälsoproblem kan lätt drabba vem som helst, och de är inget att skämmas för. De kräver behandling, precis som andra hälsoproblem eller sjukdomar.2 Nu när de är en del av mitt liv känner jag medkänsla och kärlek till andra som upplever liknande svårigheter.
Jag har insett att även om många omkring mig inte förstår psykiska hälsoproblem så gör Frälsaren det. Och han har i slutändan förberett en utväg för mig att övervinna den här utmaningen. Med honom kan även livets svåraste perioder bli till vårt bästa och till andlig tillväxt för oss (se Rom. 8:28).
Jag håller fortfarande på att läka men jag har upptäckt att mina prövningar kan hjälpa mig inse vilken kärlek vår himmelske Fader och Jesus Kristus har till var och en av oss. Jag vet att när vi förlitar oss på vår Fader i himlen och Frälsaren så stöttar de oss alltid i våra svårigheter och fortsätter att hjälpa oss finna hopp och läkning.