Unga vuxna
”Kom till Kristus” – hur gör vi egentligen det?
Vi har alltid uppmuntrats att söka Kristus och föra in hans kraft i våra liv, men jag har inte alltid vetat hur jag ska acceptera den uppmaningen till fullo.
Fäst blicken på Gud och lev, av Dan Wilson, med tillstånd av Havenlight
Det är en svår tid på jorden just nu. Det finns såklart mycket gott omkring oss, men ibland blir jag rädd och trött. Att behöva möta världens hårdhet och de katastrofer som tycks uppstå överallt kan vara, ja, ansträngande.
Lyckligtvis välsignas vi med att veta att Frälsaren kan vara en källa till tröst i mörka tider. Kanske är det här en anledning till att skrifterna gång på gång uppmanar oss: ”[Kom] till mig” (3 Nephi 9:14), och ”närma er [honom] (Läran och förbunden 88:63) och ”kom och följ [honom] (Lukas 18:22). Vi får också ofta dessa uppmaningar under generalkonferensen och i kyrkan.
Jag har alltid strävat efter att acceptera de här uppmaningarna, men jag har ibland undrat vad det egentligen innebär att komma till Kristus. Hur inbjuder jag och får tillgång till hans återlösande, helande och möjliggörande kraft? Har jag någonsin haft ett verkligt band till honom? Finns det någon hemlig formel? Men när jag har reflekterat över några av mina tidigare upplevelser har jag lärt mig att det finns ett mönster som kan hjälpa mig – och var och en av oss – att komma till Kristus.
Välj att tro på honom
”Jag tror på Kristus, vad som än händer.”
Det här är favoritmeningen i min favoritpsalm, ”I Believe in Christ” (Hymns, nr 134). Jag gråter varje gång jag hör den! Jag har till och med orden nedskrivna på en post-it-lapp på skrivbordet så att jag kan se dem varje dag.
Jag skrev ner de här orden under en svår period i mitt liv, när jag stod inför många utmaningar, för de påminde mig om två saker: 1) Frälsaren är verklig och 2) tack vare honom har jag inget att vara rädd för. Jag älskar kraften i dessa enkla sanningar. Och i deras enkelhet ser jag att det också kan vara enkelt att vända sig till Kristus.
President Russell M. Nelson har sagt:
”Välj att tro på Jesus Kristus. …
En tro på Jesus Kristus är den största kraft som är tillgänglig för oss i det här livet.”1
Det här kraftfulla budskapet påminner mig om att vi ofta komplicerar den här grundläggande principen i evangeliet. Vi snubblar och gör misstag när vi försöker komma på hur vi ska söka honom när tro egentligen handlar om ett val: valet att tro på honom.
När jag tänker på att komma till Frälsaren begrundar jag ofta kvinnan med blödningar (se Markus 5:25–34). Hon sträckte sig bokstavligen efter honom i tro och trodde av hela sitt hjärta att han kunde hela henne om hon bara kunde röra vid hans kläder. Och visst, när hon rörde vid honom upplevde hon omedelbart helandets mirakel.
Naturligtvis försvinner inte alla våra bedrövelser och sorger omedelbart när vi vänder oss till Frälsaren. Men precis som den här kvinnan upplevde, kan vi med tro på att han är verklig, att han villigt offrade sitt liv för oss och att han är redo att stå vid vår sida få motivationen att komma till honom och börja känna hans möjliggörande kraft i våra liv.
Fortsätt söka honom
Men det här är inte ett val vi gör bara en gång – vi behöver fortsätta söka honom så att vi kan få tillgång till hans nåd och möjliggörande kraft hela livet. Som president Nelson har sagt om vikten av kontinuitet i dessa ansträngningar: ”Inget öppnar himlarna på riktigt samma sätt som kombinationen av ökad renhet, noggrann lydnad, uppriktigt sökande, att man dagligen mättar sig med Kristi ord i Mormons bok, och regelbunden tid som viks åt tempeltjänst och släktforskning.”2
Vi kan också fortsätta söka honom genom att bjuda in Anden i våra liv. Genom den Helige Andens gåva kan vi ha en medlem i gudomen som bor inom oss och mer fullständigt sammanlänka oss med vår himmelske Fader och Frälsaren. Visst är det fantastiskt? Som president Nelson sa: ”Den viktigaste sanning den Helige Anden någonsin kommer att vittna om för er är att Jesus är Kristus, den levande Gudens Son.”3
Världens distraktioner kan göra det lätt att glömma betydelsen av de små handlingar som för oss närmare Frälsaren. Men jag märker en skarp kontrast i mitt liv mellan när jag ”tar mig tid för Herren”4 varje dag och när jag inte gör det.
Trots de problem jag kan ställas inför, när jag ber ständigt, följer maningar, tar mig tid att läsa skrifterna, hjälper mina förfäder att ingå förbund i templet och omvänder mig från mina synder, känner jag en övergripande känsla av glädje, mod, självförtroende och, i slutändan, trygghet i mitt liv. Jag känner också Anden, som hjälper mig att känna samhörighet med Kristus.
Erkänna hans kraft
Nyligen sökte jag i en dagbok som jag har haft i åratal för att begrunda tillfällen när jag förlitade mig på Frälsaren. Jag läste om den förtvivlan jag kände när jag såg missbruk i min familj, upplevde arbetslöshet, gick igenom perioder av osäkerhet och ensamhet och kämpade med min fysiska och mentala hälsa. Jag läste om några av de mörkaste stunderna i mitt liv, när min ande kände sig krossad under tyngden av mina utmaningar.
Men medan jag reflekterade över de här upplevelserna fick jag tårar i ögonen när Anden visade mig hur Kristus tröstade och ledde mig igenom mina utmaningar – än i dag! Trots prövningarna i mitt liv har jag kunnat hitta så mycket glädje. Jag har upplevt förlåtelsens helande balsam, bevittnat underverk och lärt mig att hålla fast vid hoppet varje dag – och jag vet att allt är tack vare min Frälsare Jesus Kristus. Han hjälper oss verkligen att övervinna det omöjliga.
Ibland kanske vi väntar på överväldigande bevis på att Frälsaren finns i våra liv. Men när vi gör små ansträngningar att handla i ofullkomlig tro och tar ett steg i taget i hans riktning, kanske vi ser att han har överöst oss med glädje, styrka och näring – att han har varit med oss hela tiden. Och när vi erkänner hans kraft i våra liv ser vi att vi verkligen har kommit till Kristus.
Äldste Michael John U. Teh i de sjuttios kvorum har sagt: ”En ökad förståelse av att Jesu Kristi försoning gäller oss alla personligen och enskilt hjälper oss att lära känna honom.”5 Och så är det! Att begrunda bevis på Frälsarens helande och möjliggörande kraft och fullkomliga kärlek i mitt liv har hjälpt mig fördjupa min tacksamhet för och hängivenhet mot att bli mer som han.
Foto: Catherine Frost
Acceptera din inbjudan
Din inbjudan att ”komma till Kristus” är verkligen så enkel som den låter. För mig börjar det med att välja att tro på honom och hans försoning, att fortsätta söka honom på små sätt för att behålla hans Ande hos mig och söka efter bevis på hans kraft i mitt liv.
Jag uppmanar er – särskilt under den här julen – att upptäcka hur det kan hjälpa er personligen att komma till Kristus. När ni ber och begrundar ”visar [Anden] er allt vad ni bör göra” (2 Nephi 32:5).
Frälsaren väntar och har alltid väntat tålmodigt på att vi ska följa honom. Och när vi gör det sträcker han sig ut mot och hjälper oss att bli mer än vi är nu.
Ja, världen blir alltmer turbulent och framtiden kan verka skrämmande och osäker. Men president Nelson har också påmint oss om det som är säkert: ”När er andliga grund är stabilt byggd på Jesus Kristus så behöver ni inte frukta.”6
Och det tror jag verkligen av hela mitt hjärta.