Tre saker vi lär oss av Kristus om relationer

Jessica Anne Lawrence

Kyrkans tidskrifter

När vi bygger och fördjupar relationer till andra får vi större tillfredsställelse och glädje.

Har du någonsin tänkt på hur Jesus Kristus utvecklade relationer till andra? Tänk på det. Han var alltid uppmärksam på människor omkring sig (se Lukas 8:43–48; 19:2–10; Johannes 1:47–50). Han kände empati med människor (se Johannes 11:31–36). Han sträckte sig ut till dem och försökte lyfta deras bördor (se Lukas 8:26–36; Johannes 5:5–9).

Även i Mormons bok kom Jesus Kristus fysiskt till nephiterna och bjöd dem att komma till honom ”den ene efter den andre” (3 Nephi 11:15).

Att sträcka sig ut, tjäna och visa empati för andra är en väsentlig del av vem Kristus är. Och tack vare honom har vi ett exempel att följa när vi försöker bygga relationer med människor omkring oss. Här är tre saker vi kan lära oss om eviga relationer av Jesu Kristi exempel:

Inte heller jag dömer dig, av Eva Timothy

1. Relationer välsignar oss nu och i nästa liv

Ingen vill känna sig ensam. En av de viktigaste sakerna vi kan göra på jorden är att utveckla relationer som stöttar oss genom livets olika årstider och hjälper oss att hålla ut till änden.

President Dieter F. Uchtdorf, som då verkade som andre rådgivare i första presidentskapet, lärde att ”när vi räcker ut vår hand och hjärta mot andra i kristlig kärlek händer något underbart med oss själva. Vår egen ande helas, förädlas och blir starkare. Vi blir lyckligare, fridfullare och mer mottagliga för den Helige Andens viskningar.”¹

Våra relationer välsignar oss inte bara på jorden utan har också en viktig roll i att hjälpa oss nå upphöjelse.

När äldste Kevin J Worthen verkade som områdessjuttio sa han: ”Ett av syftena med denna jordiska tillvaro … är att utveckla både de färdigheter och de egenskaper som är nödvändiga för att skapa varaktiga, glädjefyllda relationer.”²

Kristus vill att vi ska vara med honom i himlen. Han sa: ”Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är” (Johannes 14:3). Vi kan följa hans exempel när vi vårdar relationer som vi kan ta till himlen. Vi lär oss i Uppsatser om evangelieämnen: ”När kyrkans medlemmar föreställer sig upphöjelse så handlar det inte så mycket om vad de ska få utan mer om relationerna de har nu och hur de relationerna kan renas och upphöjas”.³

I stället för att känna att vi går igenom livet ensamma upptäcker vi att våra relationer kan bli borgar av trygghet och tröst. Om vi följer Jesu Kristi exempel när vi vårdar våra relationer får vi uppleva större lycka och glädje i det här livet och i det kommande livet.

Till minne av mig, av Walter Rane

2. Relationer är värda ansträngningen

Om det känns som om det krävs en del arbete för att bygga relationer är du inte ensam.

Äldste Worthen sa: ”Positiva eviga relationer har ett pris. För att verkligen kunna älska andra måste vi bli sårbara på nya sätt. Just vår kärlek och omtanke om andra innebär att vi påverkas av deras handlingar och omständigheter på sätt som ibland är själsligt påfrestande … Men resultatet är värt priset.”⁴

Stora saker uppnås aldrig lätt, och det gäller även den relation som Frälsaren har skapat med oss genom sitt försoningsoffer. Han var medveten om att smärtan han skulle uppleva var värd det. Hans stora kärlek till oss motiverade honom att fortsätta framåt även när han frågade om det fanns ett annat sätt (se Matteus 26:39).

3. Kristus hjälper oss

Du kanske tänker: Jag vet att relationer är viktiga! Men jag är inte så bra på att skaffa vänner.

Kristus förstår. Han vet hur svårt det kan vara att umgås och vilka rädslor vi ibland möter när vi försöker få kontakt med andra, särskilt i en värld som har blivit väldigt digital.

Han lovade: ”Min nåd är tillräcklig för alla människor som ödmjukar sig inför mig. För om de ödmjukar sig inför mig och har tro på mig, då ska jag göra så att det svaga blir starkt för dem” (Ether 12:27).

Kristus vägleder oss när vi har ett villigt hjärta. Och när vi följer hans exempel får vi ett löfte om att vi i slutändan ”ska bli som han” (Moroni 7:48) – och det inbegriper att bli mer kärleksfulla och utveckla meningsfulla relationer på samma sätt som han gjorde.

När vi söker honom upptäcker vi att vi är omgivna av möjligheter till fina relationer och kontakt med andra.