Att möta livs- och trosutmaningar
Världsomfattande andakt för unga vuxna
Söndagen den 19 november 2023
Äldste Quentin L. Cook: När Mary och jag har begrundat frågan om att möta livets och trons utmaningar har vi förstått att varje generation ställs inför omständigheter som kan leda till att deras tro utmanas. När vi söker i skrifterna och går igenom Guds handlande mot sina barn betonas två teman.
Det första är att eftersom det finns en motsats till allting och det finns en motståndare som inte vill att vi ska ha tro på Gud, så behöver varje generation upptäcka och erhålla sin egen kunskap och sitt eget vittnesbörd om Gud.
Det andra är att varje generation behöver förstå vilka de är och sin eviga identitet. Båda dessa är svåra att urskilja eftersom motståndaren inte vill att ni ska ha en klar förståelse av Gud Fadern och Jesus Kristus och deras lycksalighetsplan samt vilka ni är i förhållande till dem.
På 1960-talet var Mary och jag unga vuxna. Jag tog examen från Stanford Law School och började praktisera juridik. Mary hade studerat på Stanford och var en ung mor. Livets och trons utmaningar och samhällssplittringen var annorlunda men ändå väldigt lik den unga vuxna möter i dag.
Mary, vilka var några av de utmaningar som fanns på den tiden?
Syster Mary Cook: En massiv drogkultur hyllades, särskilt i San Francisco-området där vi bodde. Enorma upplopp och protester mot samhällsproblem var vanliga. USA:s deltagande i konflikten i Vietnam var mycket impopulärt och studenternas protester förlamade universiteten. Och på en personlig nivå för mig: i stället för traditionell, melodisk musik där paren stod ansikte mot ansikte när de dansade, så förändrades musiken. Den hade en stark rytm och var väldigt hög och människorna dansade en och en.
Över hela världen användes några av dessa utmaningar och många fler för att attackera religion i allmänhet och tron på Gud.
Äldste Cook: Den 8 april 1966 valde Time Magazine, som hade en stor läsarskara på den tiden, som förstasidesartikel den provokativa och respektlösa titeln ”Är Gud död?”
I det inledande brevet från tidningens utgivare antydde han att idén kom på grund av den ”växande oron bland teologer angående Gud och den sekulariserade världen i mitten på 1960-talet”.1 Det huvudsakliga innehållet i artikeln var främst sekulärt och täckte inte religion eller tro på ett tillfredsställande sätt.2
Frågor om tro existerade naturligtvis inte bara på 1960-talet eller i dag. De har alltid funnits. När aposteln Paulus besökte Aten försökte han undervisa om Jesu Kristi uppståndelse. Om hans arbete kan vi läsa i Apostlagärningarna: ”Alla atenarna liksom utlänningarna där ägnade nämligen all sin tid åt att tala om och lyssna till det som var senaste nytt.”3
Låter inte det här precis som sociala medier i dagens värld?
När mängden insåg den enkla religiösa, trosbaserade karaktären i Paulus budskap, däribland hans vittnesbörd om Jesus Kristus, förkastade de det.
Förutom tro på Gud har oro över vår sanna identitet också prövats genom den upptecknade historien. Vi ämnar inte tala om alla problem gällande identitet i dagens värld. Men svaret har alltid varit detsamma. Vi är alla andebarn till samme kärleksfulle himmelske Fader. President Russell M. Nelson talade om detta på ett kraftfullt sätt. Han har betonat tre bestående beteckningar: ”Guds barn”, ”förbundets barn” och ”Jesu Kristi lärjunge”.4
Han har också uppmuntrat oss att inte sätta etiketter på själva eller andra. Många av de problem vi möter skulle lösas om vi såg oss själva som barn till en kärleksfull himmelsk Fader.
De som vill förstöra tron hävdar ofta att tron inte längre är relevant. Med orätt vill de att deras personliga preferenser, gällande de sociala problemen i dag, ska ersätta gudagivna uppenbarelser och befallningar. De antar och hävdar att ett stort antal människor har samma sociala preferenser och inte längre är trofasta medlemmar.
Jag vill att ni vet att ungdomar och unga vuxna inte är mindre aktiva eller lämnar kyrkan i större mängd än förr, som det vida påstås. Antalet missionärer som kallas till att tjäna har ökat markant. Procenttalet för det uppväxande släktets deltagande i kyrkan visar på en fortsatt uppåtgående trend.5 Dessutom har antalet unga vuxna som deltar i institutet också ökat.
Jag vill klargöra att jag inte kritiserar dem som har tvivel; jag föreslår dock att det är viktigt hur ni bemöter dem. Svaret på den här utmaningen är Jesu Kristi evangelium. Jag lovar er: Om ni trofast läser skrifterna, ber och tillämpar evangeliet regelbundet i era liv så kommer ni med tiden att finna svar på era frågor och lösa de tvivel som kommer då och då.
Ett av mina favoritskriftställen finns i Markus evangelium, om fadern som ville att hans son skulle befrias från en ond ande. I det här skriftstället frågade Frälsaren egentligen fadern om han trodde på att hans son skulle bli botad. Fadern sa med tårar i ögonen: ”Jag tror. Hjälp min otro!”6 Detta var behagligt för Herren, och han talade strängt till anden och botade sonen.
Lärdomen är att inte låta tvivel eller otro övervinna vår tro. Flitiga skriftstudier, uppriktig bön, noggrann religiös tillämpning och att följa råd från Herrens profet gör att ni kommer att övervinna trons utmaningar.