En bön om tröst

Maycie K., 10 år, Idaho, USA

När en god vän till familjen dog för några månader sedan var jag jätteledsen. Det kändes som om jag hade ett stort, tomt hål i magen. Jag trodde att det aldrig skulle försvinna.

Men dagen när mamma berättade för mig och min familj att vår vän hade dött var det inte bara jag som var ledsen. Jag var så orolig för hans familj och hur ledsna de var. Om jag kände mig så här ledsen måste hans familj ha känt sig tusen gånger värre.

Den kvällen bad jag en bön. Jag bad att våra vänner skulle klara sig och känna sig tröstade. Jag bad om detsamma för min familj.

När jag hade bett kände jag en våg av värme komma över mig. Jag visste att det var den Helige Anden som tröstade mig. Jag visste att allt skulle bli bra. Hålet i magen fylldes och jag visste att jag skulle få träffa min vän igen en dag.