”Rita med Christian”, Vännen, juni 2023, s. 30–31.
Rita med Christian
Gabriel kanske kunde hjälpa Christian den här gången.
Det här hände i Brasilien.
”Nu ska vi få ett tal av syster Almeida”, sa biskopen.
Gabriel tog fram ett papper och några pennor. Han tyckte om att rita medan han lyssnade på talen. Det gjorde hans syster Alice också.
Den här gången ritade Alice ett lejon. Gabriel ritade en dinosaurie. Han gav den en lång hals och en svans.
Så tittade Gabriel upp. En liten pojke gick mot dem.
”Åh nej!” viskade han till Alice. ”Här kommer Christian.”
Christian var fyra år. Han kunde inte prata, och han satt inte stilla. Han gick runt i kapellet under mötena. Ibland klottrade han på Gabriels teckningar.
Gabriel gömde sina pennor bakom ryggen. Han ville inte att Christian skulle få tag i dem.
Christian sträckte sig efter pennorna.
”Nej! De är mina!” viskade Gabriel och pekade på Christians familj. ”Gå och sätt dig.”
Men Christian verkade inte förstå. Han försökte hela tiden ta tag i Gabriels pennor.
När mötet var över gick Gabriel med mamma och Alice till Primär.
”Varför får Christian gå runt i kapellet men jag måste vara tyst?” frågade Gabriel mamma.
”Christian har ett annat sätt att tänka”, sa mamma. ”När han går omkring känner han sig lugn och bekväm.”
”Men han stör oss alltid”, sa Gabriel.
Alice rynkade pannan. ”Han vill bara rita.”
”Men han vet inte hur man gör!”
”Vi kanske kan hjälpa honom”, sa Alice.
Söndagen därpå satt Gabriel bredvid Alice under sakramentsmötet. När brödet och vattnet hade delats ut drog han fram pennor och papper för att rita. Sedan såg han Christian gå mot dem.
Gabriel började gömma sina pennor, men sen stannade han upp. Christian hade ett stort leende på läpparna. Gabriel kom ihåg vad Alice hade sagt. Han kanske kunde hjälpa Christian rita den här gången!
Gabriel log tillbaka mot Christian. Han flyttade på sig så att Christian kunde sitta mellan honom och Alice. Gabriel gav Christian en penna och ett papper. Alice hjälpte Christian att hålla i pennan. Tillsammans ritade de en streckfigur.
Christian skrattade och klappade händerna. Han såg jätteglad ut. Gabriel var också glad. Den här gången hjälpte Gabriel Christian att hålla pennan. Tillsammans ritade de en hund. Gabriel log stort. Det var roligt att rita med Christian.
När mötet var över hade Christian en hel hög med teckningar. Han kramade teckningarna hårt och pekade på familjens bänk. Gabriel och Alice ledde Christian tillbaka till sin familj. Christian visade teckningarna för sin mamma med ett stort leende.
Gabriel var glad att han kunde rita med Christian. Och han var glad att han hade en syster som var ett bra föredöme.