Skrivet av er

Mod från den Helige Anden

Mathias P., 13 år, Victoria, Australien

Illustration: Toby Newsome

När jag var liten sa läkarna till mina föräldrar att jag hade selektiv mutism. Det är en ångestdiagnos som gör det svårt att prata med andra. Jag kunde bara prata med mina nära släktingar.

Jag kände mig orolig hela tiden, särskilt om någon pratade med mig. Att be fick mig alltid att må bättre och lugnade ner mig. Jag gick också till en terapeut i skolan för att få hjälp. Men det kändes inte alls som om det hjälpte. Jag kände nästan för att ge upp, men jag fortsatte ha tro.

Min åttaårsdag närmade sig. Mina föräldrar uppmanade mig att läsa Mormons bok och be för att hjälpa mig bestämma mig för om jag skulle döpas. Varje kväll bad jag och frågade om jag skulle döpas. Jag fick alltid samma svar – en varm, lugn känsla inombords. Jag visste att den Helige Anden lät mig veta att dopet var rätt val.

När jag fick den Helige Andens gåva efter mitt dop hörde jag ord av hopp, kärlek och uppmuntran. Jag visste att den Helige Anden skulle trösta mig och ge mig mod.

Jag bestämde mig för att försöka prata med min bäste vän Charlie. Jag försökte hela veckan, men det var så svårt. Men en dag var Charlie och jag ensamma i skolans trädgård. Jag bad en tyst bön inom mig. Himmelske Fader, hjälp mig att säga minst ett ord.

Sedan öppnade jag munnen och sa ”Du, Charlie!” Han blev jätteförvånad. Jag blev så glad!

Efter den dagen var det lättare att uppnå fler mål. Det dröjde inte länge förrän jag pratade med nästan alla! Jag är tacksam för att den Helige Anden gav mig mod att prata med Charlie.