Handlingsfriheten är en väsentlig del av livets plan

Robert D. Hales

Of the Quorum of the Twelve Apostles

När vi väljer att komma till Kristus, ta på oss hans namn och följa hans tjänare går vi framåt längs vägen till evigt liv.

Nyligen fick jag brev från en god vän sedan 50 år tillbaka som inte är medlem i kyrkan. Jag hade skickat honom läsmaterial om evangeliet. Han skrev: ”I början var det svårt för mig att hänga med i mormonjargongen, som till exempel ordet agency. En kort ordlista med förklaringar skulle kanske vara till hjälp.”

Jag förvånades över att han inte förstod vad vi menar med det engelska ordet agency, handlingsfrihet. Jag gick till en ordbok på nätet. Av de tio definitioner jag fann och de sätt ordet användes på handlade ingen av dem om att välja att göra något. Vi undervisar om att handlingsfriheten är den förmåga och förmån Gud ger oss att ”verka av [oss] själva och utan att påverkas av annat.”¹ Handlingsfriheten innebär att vi verkar av oss själva och tar ansvaret för våra handlingar. Vår handlingsfrihet är en väsentlig del av frälsningsplanen. Med den är vi ”fria att välja frihet och evigt liv genom alla människors store Medlare, eller att välja fångenskap och död enligt djävulens fångenskap och makt.”²

Orden i en välbekant psalm undervisar klart och tydligt om den här principen:

Sin egen vilja har var själ
att välja fritt sitt ve och väl,
ty evig sanning given är:
”Ej någon drivs till himlens sfär.”3

För att besvara min väns fråga, och de frågor som ställs av goda män och kvinnor överallt i världen, låt mig berätta ytterligare om vad vi vet om vad handlingsfrihet innebär.

Innan vi kom hit till jorden lade vår himmelske Fader fram sin frälsningsplan — en plan att vi skulle komma till jorden och få en kropp, välja att göra gott eller ont, utvecklas och bli som han är och bo hos honom i evighet.

Vår handlingsfrihet — förmågan att välja och handla av oss själva — var en väsentlig del av den planen. Utan handlingsfriheten skulle vi inte kunna göra rätta val och utvecklas. Likväl kunde vi med den handlingsfriheten välja fel, begå synd och gå miste om möjligheten att få vara tillsammans med vår himmelske Fader igen. Av det skälet skulle vi få en Frälsare som skulle lida för våra synder och återlösa oss, om vi omvände oss. Genom sin oändliga försoning skulle han ”genomföra barmhärtighetens plan och tillfredställa rättvisans krav.”⁴

När vår himmelske Fader hade framlagt sin plan steg Lucifer fram och sade: ”Sänd mig … och jag skall återlösa hela människosläktet så att inte en enda själ skall gå förlorad … ge mig därför din ära.”⁵ Den planen förkastades av vår Fader, för den nekade oss vår handlingsfrihet. Den var faktiskt en upprorsplan.

Då använde Jesus Kristus, vår himmelske Faders ”Älskade och Utvalde [Son] från begynnelsen”, sin handlingsfrihet till att säga: ”Fader, ske din vilja, och äran vare din för evigt.”⁶ Han skulle bli vår Frälsare — världens Frälsare.

På grund av Lucifers uppror inleddes en stor andlig strid. Vart och ett av vår himmelske Faders barn hade möjlighet att använda den handlingsfrihet som han hade gett dem. Vi valde att tro på Jesus Kristus: att komma till honom, följa honom och anta den plan som vår himmelske Fader för vår skull hade lagt fram. Men en tredjedel av vår himmelske Faders barn hade inte tro att följa Frälsaren och valde i stället att följa Lucifer, eller Satan.⁷

Och Gud sade: ”Eftersom denne Satan nu gjorde uppror mot mig och försökte omintetgöra människans handlingsfrihet som jag, Herren Gud, hade givit henne … lät jag nedstörta honom.”⁸ De som följde Satan gick miste om möjligheten att få en jordisk kropp, bo här på jorden och utvecklas. På grund av det sätt de använde sin handlingsfrihet på förlorade de sin handlingsfrihet.

Den enda makten som Satan och hans anhängare har i dag är makten att fresta och pröva oss. Deras enda glädjeämne är att göra oss ”lika olyckliga som [de] själva.”⁹ Det enda som gör dem glada är när vi inte lyder Herrens bud.

Men tänk på det: I vår förjordiska tillvaro valde vi att följa Frälsaren Jesus Kristus! Och eftersom vi gjorde det fick vi komma till jorden. Jag vittnar om att genom att göra samma val att följa Frälsaren nu, här på jorden, får vi en till och med större välsignelse i evigheten. Men, och det måste sägas, vi måste fortsätta att välja att följa Frälsaren. Evigheten står på spel och vi måste vara visa i fråga om vår handlingsfrihet och våra handlingar om vi vill uppnå evigt liv.

Frälsaren visade livet igenom hur vi ska använda vår handlingsfrihet. Som pojke i Jerusalem valde han medvetet att ”ägna [sig] åt det som tillhör [hans] Fader.”¹⁰ I sin verksamhet valde han lydigt ”att göra [sin] Faders vilja.”¹¹ I Getsemane valde han att lida allt och han sade: ”Ske inte min vilja utan din. Då visade sig en ängel från himlen och gav honom kraft.”¹² På korset valde han att älska sina ovänner och han bad: ”Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör.”¹³ Och sedan, för att han verkligen skulle kunna visa att han valde själv, blev han lämnad ensam. ”Fader, varför har du övergivit mig?” frågade han.¹⁴ Sedan använde han sin handlingsfrihet och valde att verka av sig själv, att hålla ut till änden, tills han kunde säga: ”Det är fullbordat.”¹⁵

Fastän han ”blev frestad i allt liksom vi”¹⁶ säkerställde han med varje val och varje handling sin handlingsfrihet att vara vår Frälsare — för att krossa våra bojor som orsakats av synden och döden. Och genom sitt fullkomliga liv lärde han oss att då vi väljer att göra vår himmelske Faders vilja bevaras vår handlingsfrihet, ökar våra möjligheter och vi utvecklas.

Bevis på den här sanningen finns överallt i skrifterna. Job förlorade allt han hade men valde ändå att fortsätta vara trofast och han fick eviga välsignelser av Gud. Maria och Josef valde att följa ängelns varning och flydde till Egypten och räddade på så sätt Frälsarens liv. Joseph Smith valde att följa Moronis anvisningar och återställelsen kom enligt profetian. När vi väljer att komma till Kristus, ta på oss hans namn och följa hans tjänare går vi framåt längs vägen till evigt liv.

Under vår jordiska resa är det bra att komma ihåg att också motsatsen gäller: när vi inte håller buden eller inte följer den Helige Andens maningar får vi färre möjligheter, vår förmåga att verka av oss själva och gå framåt minskar. När Kain dödade sin bror därför att han älskade Satan mer än Gud avbröts hans andliga utveckling.

I min ungdom lärde jag mig en viktig läxa om hur våra handlingar kan begränsa vår frihet. En dag gav min far mig i uppdrag att lackera ett trägolv. Jag valde att börja vid dörren och arbeta mig inåt i rummet. När jag var nästan färdig insåg jag att jag inte hade sett till att ha en utväg. Det fanns inget fönster eller någon dörr på andra sidan. Jag hade bokstavligen målat in mig i ett hörn. Jag kunde inte gå någonstans. Jag satt fast.

När vi inte lyder målar vi andligt sett oss in i ett hörn och fångas av våra val. Trots att vi andligen sitter fast finns det alltid en väg tillbaka. Analogt med omvändelse skapar det arbete att vända om och gå tvärsöver ett nylackerat golv — man måste slipa och lackera det på nytt! Att återvända till Herren är inte lätt, men det är mödan värt.

När vi förstår hur svårt det är att omvända sig så uppskattar vi den Helige Andens välsignelser som vägleder oss i hur vi kan använda vår handlingsfrihet, och vår himmelske Fader som ger oss bud och stärker och stöder oss i att följa dem. Vi inser också hur lydnad mot buden i slutändan bevarar vår handlingsfrihet.

När vi till exempel lyder Visdomsordet undgår vi den fångenskap som dålig hälsa och substansberoende är och som bokstavligt talat berövar oss förmågan att verka av oss själva.

När vi lyder rådet att undvika skulder och ser till att bli skuldfria nu, använder vi vår handlingsfrihet och blir fria att använda vår disponibla inkomst till att hjälpa och vara till välsignelse för andra.

När vi följer profeternas råd att ha familjens hemafton, familjebön och att studera skrifterna tillsammans som familj, blir vårt hem en plats där våra barn kan växa andligen. Där undervisar vi dem om evangeliet och vittnar för dem. Där visar vi att vi älskar dem och lyssnar när de låter oss få del av deras känslor och upplevelser. Genom våra rättfärdiga val och handlingar befriar vi dem från mörker genom att ge dem ökad förmåga att vandra i ljuset.

Världen lär ut många osanningar om handlingsfrihet. Många tycker att vi ska ”äta, dricka och vara glada … Och om så är att vi är skyldiga kommer Gud att ge oss några rapp, och till sist skall vi bli frälsta i Guds rike.”¹⁷ Andra hyllar sekularisering och förnekar Gud. De intalar sig att det inte finns ”en motsats till allting”¹⁸ och att därför ”vad människan än [gör] så [är] det inte något brott.”¹⁹ Det här ”[förgör] Guds visdom och eviga avsikter.”²⁰

I motsats till världens sekulära undervisning lär skrifterna oss att vi har handlingsfrihet och att vårt rättfärdiga användande av handlingsfriheten alltid påverkar de möjligheter vi får och vår förmåga att handla efter dem och fortsätta vår eviga utveckling.

Herren gav till exempel genom profeten Samuel en tydlig befallning till kung Saul:

”Herren sände [mig] att smörja dig till kung … Hör nu Herrens ord …

Drag ut och slå amalekiterna och utplåna allt de har.”²¹

Men Saul lydde inte Herrens befallning. Han iakttog vad jag kallar ”selektiv lydnad”. Han litade till sitt eget förstånd och skonade kung Agags liv och kom tillbaka med det bästa av fåren, nötboskapen och andra djur.

Herren uppenbarade det här för profeten Samuel och skickade honom att avsätta Saul. När profeten kom till Saul sade denne: ”Jag har nu utfört Herrens befallning.”²² Men profeten visste bättre och sade: ”Vad är det då för ett läte av får som ljuder i mina öron, och vad är det för ett läte av nötboskap jag hör?”²³

Saul urskuldade sig genom att skylla på andra och sade att folket hade behållit djuren för att offra dem åt Herren. Profetens svar var tydligt: ”Har Herren samma glädje i brännoffer och slaktoffer som att man hör Herrens röst? Se, lydnad är bättre än offer och hörsamhet [till Herrens bud] bättre än det feta av baggar.”²⁴

Slutligen erkände Saul och sade: ”Jag har syndat genom att inte lyda Herrens befallning och dina ord. Jag fruktade för folket och lyssnade till dem.”²⁵ Eftersom Saul inte lyssnade och lydde noggrant — eftersom han valde att lyda selektivt — gick han miste om möjligheten och valet att vara kung.

Mina bröder och systrar, följer vi noggrant Herrens och hans profeters röst? Eller är vi som Saul och iakttar selektiv lydnad och fruktar vad andra ska säga?

Jag vet att vi alla gör misstag. Skrifterna säger: ”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud.”²⁶ Till dem bland er som känner sig fångna på grund av orättfärdiga val som ni gjort i det förgångna, som sitter fast i ett hörn utan alla välsignelser som kommer av att man använder handlingsfriheten på rätt sätt — vi älskar er. Kom tillbaka! Stig ut ur det mörka hörnet och in i ljuset. Det är mödan värt även om ni måste gå tvärsöver ett nylackerat golv. Lita på att ”hela människosläktet [även ni och jag] kan frälsas genom Kristi försoning och genom lydnad mot evangeliets lagar och förordningar.”²⁷

När försoningens stund var inne uppsände Frälsaren sin stora överprästerliga förbön och han talade om var och en av oss och sade: ”Fader, jag vill att där jag är, där skall också de som du har gett mig vara med mig, så att de får se min härlighet som du har gett mig.”²⁸ ”Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.”²⁹

Jag bär mitt särskilda vittnesbörd om att de lever. När vi använder vår handlingsfrihet i rättfärdighet lär vi känna dem, blir vi mer som de är och förbereder oss för den dag då ”varje knä skall böjas och varje tunga bekänna” att Jesus är vår Frälsare.³⁰ Må vi fortsätta att följa honom och vår evige Fader, liksom vi gjorde i begynnelsen. Det är min bön i Jesu Kristi namn, amen.