2010–2019
Låt ljusen åter tändas
Oktober 2010


Låt ljusen åter tändas

I vår alltmer orättfärdiga värld är det nödvändigt att värderingar grundade på religiös tro är en del av det offentliga samtalet.

Jag fyllde år förra månaden. I födelsedagspresent fick jag en CD av min hustru Mary. Den innehöll sånger om hopp och tro som framfördes av den berömda brittiska sångerskan Vera Lynn, som inspirerade sina lyssnare under andra världskrigets mörka tid.

Det finns en liten historia bakom varför min hustru gav mig den. Bombningen av London i september 1940 började dagen innan jag föddes.1 Min mor lyssnade till rapporteringen om blitzen på radion i sin sjukhussal och bestämde sig för att ge mig namn efter radiopresentatören som hette Quentin.

Sångerskan Vera Lynn är nu 93 år gammal. Förra året gavs en del av hennes sånger från krigstiden ut på nytt och de klättrade genast till toppen på musiklistorna i Storbritannien. De av er som är lite äldre kommer säkert ihåg några av sångerna, som ”The White Cliffs of Dover”.

En sång som heter ”When the Lights Go on Again All over the World” berörde mig djupt. Sången fick mig att tänka på två saker — för det första på en brittisk statstjänstemans profetiska ord: ”Lamporna släcks över hela Europa. Vi kommer inte att få se dem tända igen under vår livstid.”2 Och för det andra på bombningen av brittiska städer, till exempel London. För att göra det svårare för de attackerande bombplanen att finna sina mål infördes mörkläggning. Lamporna släcktes och man täckte för fönstren.

Sången speglade ett optimistiskt hopp om att frihet och ljus skulle återkomma. För dem av oss som förstår den roll som Frälsaren och Kristi ljus3 har i den pågående konflikten mellan gott och ont, är parallellen mellan världskriget och dagens moraliska konflikt tydlig. Det är genom Kristi ljus som hela människosläktet ”kan skilja gott från ont.”4

Frihet och ljus har aldrig varit lätta att uppnå eller bevara. Sedan striden i himlen har de onda makterna använt alla tänkbara medel för att tillintetgöra handlingsfriheten och utplåna ljuset. Angreppet mot moraliska principer och religionsfriheten har aldrig varit starkare.

Som sista dagars heliga måste vi göra vårt bästa för att bevara ljuset och skydda våra familjer och samhällen från det här angreppet mot moral och religionsfrihet.

Skydda familjen

En ständig fara för familjen är det onda inflytande som tycks komma från alla håll. Även om vi i första hand bör lägga kraft på att söka ljus och sanning, är det klokt att mörklägga våra hem för de dödliga bomber som hindrar andlig utveckling och tillväxt. Särskilt pornografi är ett massförstörelsevapen som angriper moralen. Den är ett av de inflytanden som skadar moraliska värderingar allra mest. Vissa TV-program och internetsidor är lika dödliga. Dessa onda makter berövar världen ljus och hopp. Förfallet ökar i rask takt.5 Om vi inte mörklägger våra hem för det onda ska vi inte bli förvånade om ödeläggande moraliska explosioner spränger sönder den frid som är belöningen för rättfärdighet. Vårt ansvar är att vara i världen men inte av världen.

Dessutom behöver vi kraftigt förbättra efterlevnaden av vår religion i hemmet. Det är ytterst viktigt att vi håller familjens hemafton varje vecka, daglig familjebön och dagliga skriftstudier. Vi behöver välkomna sådant till vårt hem som är ”dygdigt, älskligt eller hedrande eller berömvärt”.6 Om vi gör våra hem till heliga platser som skyddar oss från det onda, skyddas vi också från de allvarliga följder som skrifterna har förutsagt.

Skydda samhället

Förutom att skydda våra egna familjer bör vi med ljuset som redskap skydda vårt samhälle. Frälsaren sade: ”Låt … ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen.”7

Vår tid har beskrivits som ”en överflödets tid och en tvivlets generation.”8 Grundläggande tro på Guds makt och auktoritet ifrågasätts inte bara, utan bemöts nedsättande. Hur kan vi under dessa omständigheter främja värderingar på ett sätt som kan genljuda bland icke-troende och likgiltiga och hjälpa till att bromsa in våldets och ondskans nedåtgående spiral?

Den här frågan är av monumental vikt. Tänk på profeten Mormon och hans ångest när han utropade: ”Hur kunde ni förkasta denne Jesus som stod med öppna armar för att ta emot er!”9 Mormons ångest var berättigad och hans son Moroni lämnades att beskriva ”den sorgliga berättelsen om [sitt] folks undergång.”10

Min personliga erfarenhet av att leva och samverka med människor världen över har gjort mig hoppfull. Jag tror att ljus och sanning kommer att bevaras i vår tid. I alla nationer finns det många som dyrkar Gud och känner sig ansvariga inför honom för sina handlingar. Somliga anser sig faktiskt se en global återfödelse av tron.11 Som ledare i kyrkan har vi träffat ledare för andra trossamfund och sett att det finns en gemensam moralisk grund som överskrider teologiska olikheter och förenar oss i vår strävan mot ett bättre samhälle.

Vi ser också att de flesta människorna fortfarande respekterar grundläggande moraliska värderingar. Men missta er inte. Det finns också människor som är fast beslutna att både utplåna tron och motarbeta allt religiöst inflytande i samhället. Andra ondskefulla människor exploaterar, manipulerar och förstör samhället med droger, pornografi, sexuellt utnyttjande, människohandel, rån och ohederliga affärer. Dessa människors makt och inflytande är mycket stort även om de är relativt få till antalet.

Det har alltid pågått en kamp mellan troende och de som vill rensa bort religionen och Gud från det offentliga.12 Många av dagens opinionsbildare avvisar en moralisk syn på världen som grundas på judisk-kristna värderingar. Enligt dem finns det ingen objektiv moralisk ordning.13 De anser att man inte bör gynna moraliska mål.14

Ändå strävar de flesta människor efter att vara goda och hederliga. Kristi ljus, vilket skiljer sig från den Helige Anden, upplyser deras samvete. Vi vet genom skrifterna att Kristi ljus är ”Anden [som] ger ljus åt varje människa som kommer till världen.”15 Detta ljus ges ”för hela världens skull.”16 President Boyd K. Packer har lärt oss att det här är en ”källa till inspiration, som alla som tillhör den mänskliga familjen har inom sig.”17 Det är därför många accepterar moraliska värderingar även när de grundas på en religiös övertygelse som de inte personligen stödjer. Som det står i Mosiah i Mormons bok: ”Det är … inte vanligt att folkets röst önskar något som strider mot det som är rätt, men det är vanligt att en mindre del av folket önskar det som inte är rätt.” Mosiah varnar oss sedan: ”Om tiden kommer då folkets röst väljer ondska, då är tiden inne då Guds straffdomar skall komma.”18

I vår alltmer orättfärdiga värld är det nödvändigt att värderingar grundade på religiös tro är en del av det offentliga samtalet. Moraliska ståndpunkter initierade av en religiös medvetenhet måste få en jämställd plats i den offentliga debatten. Enligt de flesta länders grundlag ska en religiös medvetenhet inte ges företräde, men den bör inte heller åsidosättas.19

Religiös tro är en källa till ljus, kunskap och visdom och gynnar samhället på ett dramatiskt sätt när anhängare handlar på ett moraliskt sätt för att de känner sig ansvariga inför Gud.20

Två religiösa principer kan illustrera detta.

Ärliga handlingar motiverade av ansvarighet inför Gud

Den trettonde trosartikeln börjar: ”Vi tror på att vara ärliga.” Ärlighet är en princip som grundar sig på religiös tro och är en av Guds grundläggande lagar.

För många år sedan när jag arbetade som jurist i Kalifornien kom en vän och klient som inte var medlem i vår kyrka för att träffa mig. Med stor entusiasm visade han mig ett brev som han hade fått från en av våra biskopar i en närliggande församling. Biskopen skrev att en medlem i hans församling, en av min klients tidigare anställda, hade tagit material från min klients arbetsplats och rättfärdigat det med att det var överskottsmaterial. Men när han hade blivit en hängiven sista dagars helig och försökte följa Jesus Kristus, insåg mannen att det som han hade gjort var oärligt. I kuvertet låg en summa pengar från mannen som skulle täcka både materialkostnaderna och ränta. Min klient imponerades av att kyrkan genom lekmannaledare hjälpte den här mannen i hans ansträngning att försonas med Gud.

Tänk på det ljus och den sanning som den gemensamma värderingen ärlighet har i den judisk-kristna världen. Tänk vilken inverkan det skulle ha på samhället om ungdomarna inte fuskade i skolan, om vuxna var ärliga på arbetet och trogna sina äktenskapslöften. För oss grundar sig ärligheten på Frälsarens liv och lärdomar. Ärlighet är också högt värderad i många andra religioner och i historisk litteratur. Poeten Robert Burns sade: ”En hederlig man är Guds ädlaste skapelse.”21 Nästan alla troende känner ansvarighet inför Gud när det gäller ärlighet. Det var därför mannen i Kalifornien omvände sig från sin tidigare oärliga handling.

I ett tal under en universitetsavslutning förra året delgav Clayton Christensen, som är Harvardprofessor och ledare i kyrkan, en sann berättelse om en kollega från ett annat land som hade studerat demokrati. Vännen förvånades över hur otroligt viktig religionen är för demokratin. Han påpekade att i samhällen där medborgarna vid tidig ålder får lära sig att känna ansvar inför Gud för ärlighet och redbarhet, väljer de på ett självklart sätt att följa regler och seder som främjar demokratiska ideal. I samhällen där så inte är fallet kan ärligt uppförande inte påtvingas av aldrig så många poliser.22

Moraliska värderingar rörande ärlighet kan alltså spela en viktig roll i upprättandet av ljus och sanning och i samhällsfrämjande syften, och bör värdesättas av dem som inte tror.

Att behandla alla Guds barn som bröder och systrar

Ett annat exempel på hur religiös tro gynnar samhället och sprider ljus i världen är den roll som religionen har i att man behandlar alla Guds barn som bröder och systrar.

Många religiösa institutioner har under de senaste två hundra åren på ett föredömligt sätt sträckt sig ut och räddat människor som levt under grymma omständigheter, eftersom de tror att alla människor är skapade till Guds avbild.23 William Wilberforce, den store brittiske statsmannen som kraftigt bidrog till att olagligförklara slavhandeln i Storbritannien, är ett utmärkt exempel.24 ”Amazing Grace”, den rörande psalmen och den inspirerande filmen med samma namn, fångar stämningen under det tidiga 1800-talet och beskriver hans heroiska insats. Wilberforces outtröttliga kamp var ett av de första stegen i avskaffandet av denna hemska, förtryckande, grymma och korrumperande verksamhet. Som en del av sin strävan föresatte han sig, tillsammans med andra ledare, att reformera den allmänna moralen. Han ansåg att utbildning och regering måste grundas på moral.25 ”Han levde för sin vision om moraliskt och andligt berikande, vare sig det gällde att försvara äktenskapets institution, angripa slavhandeln eller med eftertryck försvara sabbatsdagen.”26 Med stor energi hjälpte han till att mobilisera landets moraliska ledare och samhällsledare i en landsomfattande kamp mot synden.27

I vår kyrkas tidiga historia var den stora majoriteten av medlemmarna emot slaveriet.28 Det var en viktig anledning, vid sidan av vår religiösa tro, till den fientliga inställning och det pöbelvåld som de fick erfara och som kulminerade i den utrotningsorder som Guvernör Boggs utfärdade i Missouri.29 År 1833 tog Joseph Smith emot en uppenbarelse som sade: ”Det [är] inte rätt att någon människa skall vara i träldom under någon annan.”30 Vårt engagemang för religionsfrihet och för att man ska behandla alla människor som Guds söner och döttrar är centralt i vår lära.

Det här var bara två exempel på hur trosbaserade värderingar kan underbygga principer som storligen välsignar samhället. Det finns många fler. Vi bör både delta själva och stödja människor med god karaktär och redbarhet för att hjälpa till att återinföra moraliska värderingar som välsignar hela samhället.

Jag vill betona att alla röster måste få bli hörda i den offentliga debatten. Varken religiösa eller sekulära röster ska tystas. Vidare ska vi inte förvänta oss att våra synpunkter automatiskt kommer att accepteras eller ges företräde för att de grundas på religiösa principer. Men det är också tydligt att sådana synpunkter och värderingar är berättigade att få granskas enligt sina förtjänster.

Den moraliska grunden till vår lära kan bli en ledstjärna för världen och en förenande kraft för både moral och tro på Jesus Kristus. Vi måste skydda våra familjer och gå i främsta ledet tillsammans med alla välvilliga människor och göra allt vi kan för att bevara ljuset, hoppet och moralen i våra samhällen.

Om vi både efterlever och förkunnar de här principerna följer vi Jesus Kristus, som är världens sanna ljus. Vi kan vara en rättfärdighetens kraft under förberedelserna för vår Herre och Frälsare Jesu Kristi andra ankomst. Vi ser fram emot den vackra dag då ”fria hjärtan ska sjunga när ljusen åter tänds över hela världen.”31 I Jesu Kristi heliga namn, amen.

  1. Se Richard Hough and Denis Richards, The Battle of Britain: The Greatest Air Battle of World War II (1989), s. 264.

  2. Tillskrivet Sir Edward Grey. Se ”When the Lights Go On Again (All over the World)”, wikipedia.org.

  3. Se L&F 88:11–13. Kristi ljus är ”ljuset som finns i allting, som ger liv åt allting, som är lagen efter vilken allting styrs” (vers 13). För en omfattande insikt i Kristi ljus och skillnaden mellan Kristi ljus och den Helige Anden, se Boyd K. Packer, ”Kristi ljus”, Liahona, apr. 2005, s. 8–14.

  4. Moroni 7:19.

  5. Se Jacques Barzun, From Dawn to Decadence: 500 Years of Western Cultural Life (2000), s. 798.

  6. 13:e trosartikeln.

  7. Matt 5:16.

  8. Roger B. Porter, ”Seek Ye First the Kingdom of God” (tal hållet i Cambridge University församling, Cambridge Massachusetts stav, 13 sep. 2009).

  9. Mormon 6:17.

  10. Mormon 8:3.

  11. Se John Micklethwait och Adrian Wooldridge, God Is Back: How the Global Revival of Faith Is Changing the World (2009).

  12. Se Diana Butler Bass, ”Peace, Love and Understanding” (recension av God Is Back, av John Micklethwait och Adrian Wooldridge), Washington Post National Weekly Edition, 27 juli–2 aug. 2009, s. 39.

  13. Se David D. Kirkpatrick, ”The Right Hand of the Fathers”, New York Times Magazine, 20 dec. 2009, s. 27.

  14. Se Kirkpatrick, ”The Right Hand of the Fathers”, s. 27. Robert P. George lär att vi antingen har moraliskt förnuft och valfrihet eller amoralism och determinism.

  15. L&F 84:46.

  16. L&F 84:48.

  17. Boyd K. Packer, Liahona, apr. 2005, s. 8.

  18. Mosiah 29:26–27.

  19. Se Margaret Somerville, ”Should Religion Influence Policy?” www.themarknews.com/articles/1535-should-religion-influence-policy.

  20. Se Zhao Xiao, ”Market Economies with Churches and Market Economies without Churches,” 2002, www.danwei.org/business/churches_and_the_market_econom.php. Han är en kinesisk ekonom på regeringsnivå som menar att en moralisk grund är nödvändig för att förhindra att människor ljuger för och skadar andra.

  21. ”The Cotter’s Saturday Night”, i Poems by Robert Burns (1811), s. 191.

  22. Se Clayton M. Christensen, ”The Importance of Asking the Right Questions” (tal under en universitetsavslutning, Southern New Hampshire University, Manchester, N.H., USA, 16 maj 2009).

  23. Se 1 Mos 1:26.

  24. Se William Hague, William Wilberforce: The Life of the Great Anti-Slave Trade Campaigner (2007), s. 352–356.

  25. Se Hague, William Wilberforce, s. 104–105.

  26. Hague, William Wilberforce, s. 513.

  27. Se Hague, William Wilberforce, s. 107–108.

  28. Se James B. Allen och Glen M. Leonard, The Story of the Latter-day Saints, 2:a utg. (1992), s. 93, 120, 202.

  29. Se Leonard J. Arrington och Davis Bitton, The Mormon Experience: A History of the Latter-day Saints, 2:a utg. (1992), s. 48–51; se också Clyde A. Milner med flera, The Oxford History of the American West (1994), s. 362: ”Nybyggare och politiker som var för slaveriet trakasserade dem skoningslöst.”

  30. L&F 101:79.

  31. Översättning av sista raden i sången ”When the Lights Go On Again (All Over the World)”.