Liknelser om de förlorade och återfunna

Som Frälsarens underherdar har vi ansvaret att ”sträcka oss efter och rädda dem som har hamnat vid sidan av vägen”.

I kapitel 15 i Lukasevangeliet använder sig Frälsaren av tre liknelser för att undervisa om själens värde och visar oss hur vi kan finna och återbörda det som har gått förlorat från trons och familjens fålla.

I liknelserna går fåret vilse, silvermyntet tappas bort, och den förlorade sonen slösar bort sitt arv på ett utsvävande liv. Men herden söker i vildmarken, kvinnan söker igenom huset, och den förlåtande fadern väntar på att sonen ska återvända, redo med en omfamning och ett varmt välkomnande.

Frälsarens liknelser — och följande tre skildringar av kyrkans ledare — påminner oss om att vi, som hans underherdar, har ansvaret att ”sträcka oss efter och rädda dem som har hamnat vid sidan av, så att inte en enda dyrbar själ går förlorad”.¹

Det förlorade lammet räddas, av Minerva K. Teichert; illustrationer Robert A. McKay

Det återfunna myntet, av J. Kirk Richards