2013
Haiv Neeg Ntseeg rau Txhua lub Caij Nyoog
September 2013


Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm tsab Xov, Cuaj Hli Ntuj 2013

Haiv Neeg Ntseeg rau Txhua lub Caij Nyoog

Daim Duab
Thawj Tswj Hwm Dieter F. Uchtdorf

Thaum kuv yog ib tug me nyuam kuv nco txog ib qho chaw hauv lub ntiaj teb uas zoo nkaus li ib daim duab zoo tshaj plaws txog qhov uas tej lub caij nyoog hloov txhua xyoo. Txhua lub hlis yeej zoo kawg thiab muaj yeeb koob. Thaum lub caij no no, cov daus vov cov roob thiab lub nroog tej kev. Thaum lub caij nplooj ntoo hlav ces ntuj los nag thiab ua rau txhua yam ntsuab xiab. Lub ntuj rau lub caij sov xiav heev es ua rau lub hnub ci ntsa iab heev. Thiab thaum lub caij nplooj ntoo zeeg cov nplooj ntoo hloov ua xim kab ntxwv, daj, thiab liab. Thaum kuv yog ib tug me nyuam, kuv nyiam txhua lub caij nyoog, thiab txij ntawd los, kuv nyiam qhov uas txhua lub caij nyias muaj nyias tej yam.

Peb muaj tej lub caij nyoog hauv peb lub neej thiab. Tej lub sij hawm peb muaj kev zoo siab. Tej lub sij hawm tsis muaj. Tej lub sij hawm peb lub neej yeej zoo nkauj ib yam li tej daim duab hauv ib daim ntawv qhia hnub. Tiam sis tseem muaj tej lub sij hawm uas ua rau peb mob siab thiab ua rau peb tu siab, nyuaj siab thiab poob siab hauv peb lub neej.

Kuv paub tseeb hais tias peb txhua tus twb xav tias yuav zoo yog peb nyob hauv ib qho chaw uas muaj tej lub caij nyoog zoo kawg xwb thiaj tsis muaj kev nyuaj siab dab tsi li.

Tiam sis yeej muaj tsis tau li no. Thiab yeej tsis xav kom muaj li no thiab.

Thaum kuv xav txog kuv lub neej, ua rau kuv kawm tias kuv loj hlob ntau tshaj plaws thaum kuv tab tom raug tej kev nyuaj siab.

Peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej uas muaj tswv yim tag nrho paub tias yog nws cov me nyuam yuav loj hlob ua neeg zoo li Nws, ces lawv yuav tsum raug tej kev txom nyem thaum lawv nyob hauv lub ntiaj teb no. Phau Ntawv Maumoos tus yaj saub Lihais hais tias yog tsis muaj kev fab ntxeev, “yeej yuav muaj tsis tau txoj kev ncaj ncees” (2 Nifais 2:11). Muaj tseeb tiag, kev tu siab hauv peb lub neej ua rau peb thiaj pom tau thiab zoo siab txais tej yam zoo siab (saib Q&K 29:39; Mauxes 6:55).

Thawj Tswj Hwm Brigham Young hais li no tias: “Txhua tus uas txawj ntse uas txais lub yeeb koob, kev tsis txawj tuag, thiab txoj sia nyob mus ib txhis yuav tsum mus dhau txhua txoj kev nyuaj siab uas Vajtswv pom zoo tias neeg txawj ntse yuav tsum nyiaj dhau, kom lawv txais tau lub yeeb koob thiab kev tsa nto. Txhua tus neeg hauv ntiaj teb no yuav raug txhua txoj kev txom nyem … kom lawv npaj tau muaj kev xyiv fab rau ntawm tus Tswv lub xub ntiag. … Nej yuav tsum nyiaj dhau txhua txoj kev txom nyem thiab tej yam uas muaj los rau nej kom nej txais tau txoj kev cawm seej.”1

Qhov uas peb tsis paub tsis yog qhov uas peb puas yuav raug kev txom nyem tej lub sij hawm tiam sis yog qhov uas peb yuav ua li cas thaum peb raug tej ntawd. Peb lub cib fim thaum tej lub caij nyoog ntawm peb lub neej hloov yog kom tuav rawv Vajtswv txoj lus zoo, vim Nws tej lus ntuas yuav pab peb nyiaj dhau tej kev nyuaj siab hauv peb lub neej. Peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej tau cog lus tias dhau ntawm Nws cov yaj saub—kev txawj ntse uas yuav pab peb dhau tej kev cov nyom ntawm tej lub caij nyoog nyuaj heev mus txais kev xyiv fab thiab qhov ci ntsa iab ntawm txoj sia nyob mus ib txhis. Ib qho tseem ceeb hauv peb lub neej no yog kev muaj sij hawm ua rau peb lub dag lub zog, lub siab lub ntsws thiab kev ncaj ncees loj tuaj txaus kom tuav rawv qhov tseeb thiab kev ncaj ncees txawm yog peb raug dab tsi los xij.

Cov neeg uas tau ua kev cai raus dej thiab txais lub txiaj ntsim Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv tau pib taug kev ua thwj tim thiab tus Cawm Seej txib kom lawv yuav nyob ruaj khov thiab raws nraim Nws txoj kev mus.

Tus Cawm Seej qhia hais tias lub hnub tuaj ci rau “cov neeg ua phem thiab cov neeg ua zoo, thiab … tso nag los rau cov neeg ncaj thiab cov neeg tsis ncaj ib yam nkaus” (Mathais 5:45). Tej lub sij hawm peb tsis to taub yog vim li cas tej yam uas nyuaj, los yog tsis ncaj, tshwm sim hauv peb lub neej. Tiam sis vim peb yog cov uas nrog tus Khetos mus, peb vam hais tias yog peb “mob siab nrhiav, thov Vajtswv tas mus li, thiab cia li ntseeg, ces txhua yam yuav ua hauj lwm ua ke kom zoo rau [peb], yog hais tias [peb] mus kom ncaj” (Q&K 90:24; ntxiv qhov uas ntawv qaij).

Vim peb yog mej zeej ntawm Nws lub Koom Txoos, peb yog Haiv Neeg Ntseeg, peb zoo siab los ua hauj lwm hauv txhua lub caij thiab txhua lub sij hawm. Thiab thaum peb ua li ntawd, kev ntseeg, kev cia siab thiab kev muaj siab hlub yuav puv peb lub siab lub ntsws.

Txawm li ntawd los, peb tseem yuav tsum mus dhau txhua lub caij nyoog—tsis hais tej lub caij zoo thiab tej lub caij nyuaj los yog. Tiam sis txawm li ntawd los, vim peb yog cov uas nrog Yexus Khetos mus, peb yuav cia siab rau Nws thaum peb taug kev mus rau Nws txoj kev kaj.

Peb yog Vajtswv Haiv Neeg Ntseeg, uas muaj siab xav kawm txog Nws, hlub Nws, thiab hlub peb cov neeg zej zog. Peb yog neeg ua taug kev ua thwj tim, thiab peb yuav rau siab taug kev mus txog thaum peb ua raws li peb lub hom phiaj tas lawm.

Yog li ntawd, cia peb ua Haiv Neeg Ntseeg hauv lub caij nplooj ntoo hlav, lub caij sov, lub caij nplooj ntoo zeeg, thiab lub caij no no. Cia peb ua Haiv Neeg Ntseeg txhua lub caij nyoog.

Lus Cim

  1. Teachings of Presidents of the Church: Brigham Young (1997), 261–62.

Qhia los ntawm tsab Xov No

Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm qhia hais tias, “Thaum peb hu tej zaj nkauj qhuas Vajtswv ces peb tshaj tawm tej lus cob qhia zoo tshaj plaws” (Hymns, ix). Thaum koj hais txog zaj no, xav seb puas xav hu ib zaj nkauj qhuas Vajtswv no los yog lwm zaj nkauj txog kev kov yeej tej kev cov nyom nrog cov uas koj qhia: “How Firm a Foundation” (naj npawb 85); “The Lord Is My Shepherd” (no. 108); los yog “Let Us All Press On” (no. 243). Yog koj txais kev tshoov siab, cia li qhia txog ib lub caij hauv koj lub neej uas kev kub kev ntxhov tau pauv los ua ib txoj koob hmoov.

Luam