”4 principer som vi kan lära oss av hur presiderande biskopsrådet verkar”, Liahona, feb. 2024.
4 principer som vi kan lära oss av hur presiderande biskopsrådet verkar
Presiderande biskopsrådet följer andliga principer i sin tillsyn över kyrkans timliga angelägenheter.
År 1831, ett år efter att Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga hade organiserats, kallades Edward Partridge att bli den första biskopen. Han fick två huvudsakliga ansvar: att handha kyrkans timliga angelägenheter och att ta hand om behövande. (Se Läran och förbunden 42.)
De här ansvaren gäller än i dag, säger kyrkans presiderande biskop Gérald Caussé. ”Kyrkan har vuxit, men vi gör fortfarande samma sak: handhar timliga angelägenheter och tar hand om behövande.”
Presiderande biskopsrådet utför dessa plikter för kyrkan under ledning av första presidentskapet. Biskopar utför dessa plikter i sin församling, förklarar biskop Caussé.
En biskop samordnar frälsningens och upphöjelsens verk i församlingen, däribland att ta hand om behövande. Han har också tillsyn över uppteckningar, ekonomi och möteshusets användning.1
Biskopen delegerar en stor del av arbetet med att söka upp och ta hand om behövande till Hjälpföreningens och äldstekvorumets presidentskap.2 Detta ansvar gäller alla medlemmar i kyrkan när de betjänar varandra.3
Presiderande biskopsrådets ansvar för kyrkans timliga angelägenheter – eller fysiska aspekter – innefattar att handha tionde och fasteoffer, humanitär hjälp, välfärds- och oberoendeprogram, bygga och underhålla möteshus och tempel samt producera och distribuera evangelieresurser, såsom skrifterna och psalmböcker.
”Allt tillhör Herren – det tillhör inte oss. Så vi förvaltar de här resurserna på hans sätt”, säger biskop Caussé.
Presiderande biskopsrådet delgav några av de många principer som leder deras arbete och hur de här principerna kan tillämpas på församlings- och stavsmedlemmar.
Allting är andligt för Gud
Herren förkunnade: ”Allting är andligt för mig, och jag har aldrig gett åt er någon lag som var timlig, inte heller åt någon människa eller åt människobarnen, inte heller åt Adam, er fader, som jag skapade” (Läran och förbunden 29:34).
Den här principen är en av många saker som biskop W. Christopher Waddell, förste rådgivare, har lärt sig medan han har verkat i presiderande biskopsrådet. ”Även om vi är ansvariga för kyrkans timliga angelägenheter och att bereda vägen, kommer skrifterna alltid tillbaka till att allting är andligt för Herren – han har aldrig gett oss en timlig befallning. Allting är andligt Och jag har sett det. För att vi ska kunna göra det som Herren vill att vi ska göra måste vi lita på honom”, säger han.
Det här gäller alla medlemmar i kyrkan när vi medvetet strävar efter att ära våra ämbeten – antingen som stödbroder eller stödsyster, söndagsskollärare, barntillsynsledare eller församlingens byggnadsrepresentant.
Biskop L. Todd Budge, andre rådgivare i presiderande biskopsrådet, förklarar: ”Det jag har upptäckt i mitt eget liv är att jag också kan be om mina timliga angelägenheter. Jag kan be om min ekonomi. Jag kan be om huruvida jag ska köpa det här huset eller det där huset eller huruvida jag ska göra den här investeringen eller den där investeringen. Vi bör engagera Herren inte bara i den andliga delen av vårt liv utan också i det timliga i vårt liv eftersom allt detta bidrar till vår förmåga att älska och tjäna andra.”
Presiderande biskopsrådet – biskop Gerald Caussé (i mitten); Biskop W. Christopher Waddell, förste rådgivare (till höger) och biskop L. Todd Budge, andre rådgivare (till vänster) – besöker biskopens förrådshus på Welfare Square i Salt Lake City. Detta är ett av 124 biskopens förrådshus som drivs världen över och skänker mat till behövande.
Foto: Laura Seitz, med tillstånd av Church News
Unisont arbete
När biskop Budge kallades till presiderande biskopsrådet i oktober 2020 antog han att han skulle få egna uppdrag och insåg inte att biskopsrådet skulle ha ett så nära samarbete. Han sa att han har känt Herrens vägledning när de arbetar unisont, ofta ber tillsammans, besöker templet tillsammans och rådgör tillsammans.
”När jag började i biskopsrådet trodde jag att vi skulle dela upp världen i tre delar eller liknande, och ta ansvaren och dela upp dem mellan oss”, säger biskop Budge. ”Men det är inte så vi gör. Vi gör allting tillsammans i enighet som ett biskopsråd. Och jag har lärt mig att det finns stor kraft i råd. Det finns stor kraft i enigheten som kommer när vi arbetar tillsammans med ett gemensamt mål och ett gemensamt syfte.”
När de deltar i olika verkställande råd och kommittéer på kyrkans huvudkontor och rådgör tillsammans som biskopsråd har var och en olika talanger, bakgrund och livserfarenheter – precis som i alla presidentskap i en församling eller stav.
”Det är inte så att man tar ett plus ett plus ett och får tre personers kombinerade förmågor. Men vi arbetar i enighet tillsammans. Och genom att arbeta tillsammans i enighet uppnår vi mer än summan av de tre delarna”, säger biskop Budge.
Efter att en tyfon drabbat Filippinerna 2013 hjälpte medlemmar i kyrkan inte bara till med röjningen utan hjälpte också till att bygga upp samhället igen, vilket lärde dem användbara färdigheter.
Stärka oberoende
Ett år efter att tyfonen Haiyan – en av de kraftigaste tropiska cyklonerna som någonsin registrerats – ödelade Filippinerna 2013 besökte biskop Caussé staden Tacloban. Kyrkan hade tillhandahållit material efter stormen för att hjälpa den filippinska befolkningen att återuppbygga sina hem. Under återuppbyggandet var det många som lärde sig sådana färdigheter som snickeri, rörmokeri och byggledning.
Biskop Caussé, som nyligen hade kallats som rådgivare i presiderande biskopsrådet, besökte en yrkesskola i Tacloban och såg personligen vilken inverkan kyrkans hjälp hade. ”Vi hade hundratals, bokstavligen hundratals medlemmar som fick yrkesutbildning för att skaffa sig yrkesfärdigheter för att hitta ett jobb eller utveckla egna företag”, minns han.
Under generalkonferensen i oktober 2021 tillkännagav president Russell M. Nelson att ett tempel skulle byggas i Tacloban.4 ”Tänk bara på allt som hänt under de senaste åren och hur kyrkans välfärdssystem och välfärdsprinciper har hjälpt folket att förbereda sig för att ett tempel ska byggas”, säger biskop Caussé.
Varje humanitärt projekt som kyrkan deltar i har oberoende som mål, säger han. ”För oss är oberoende är en frälsningens princip. Det är en andlig princip. Varje gång ställer vi frågan: ’Hur hjälper vi andra att hjälpa sig själva?’”
På liknande sätt, när församlings- och stavsledare söker upp och tar hand om dem som har timliga och känslomässiga behov, strävar de efter att hjälpa medlemmarna att stärka sitt oberoende. Ett sätt som ledare kan göra det på är genom att inbjuda dem att delta i en av kyrkans oberoendegrupper. De här grupperna undervisar om andliga principer och praktiska färdigheter. Grupperna fokuserar på ett av fem områden: anställning, utbildning, personlig ekonomi, känslomässig motståndskraft och att starta och utveckla ett företag.5
Med hjälp av de här grupperna har medlemmar över hela världen tillämpat doktrinära principer och tro på Herren för att hjälpa sig själva och andra att bli mer andligt och timligt oberoende. De har upplevt större hopp, frid och utveckling.6
Fokus på människor
Kyrkan handlar om människor, betonar biskop Caussé. ”Jag känner mig alltid ödmjuk inför de trofasta medlemmar som vi träffar i varje land, på varje kontinent. Kyrkan handlar helt och hållet om människor.”
Guds verk och härlighet är att ”åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan” (Mose 1:39), och han vill att alla hans barn ska välja att återvända till honom. Jesus Kristus upprättade sin kyrka för att enskilda och familjer skulle kunna göra det.7
”Evangeliet finns egentligen i andra människors liv”, säger biskop Caussé. ”Det handlar om någon som döps. Det handlar om en ung man som tar emot prästadömet eller en ung kvinna som besöker templet för första gången och döps för en av sina förfäder. Det handlar om familjer som samlas, församlingar som samlas och tar del av sakramentet varje söndag.
När allt kommer omkring handlar det om de enkla sakerna i livet – anledningen till att vi är här och vart vi är på väg och hur vi kan återvända till vår himmelske Fader och ta emot Jesu Kristi försonings alla välsignelser. Jag är tacksam för evangeliets enkelhet. Jag vittnar om att det är sant.”