Bibliotek
Abrahams bok


”Abrahams boks ursprung”, Ämnen och frågor (2023)

Faksimil 1

Frågor om kyrkan och evangeliet

Abrahams boks ursprung

Vårt sökande efter svar på våra frågor kan föra oss närmare Jesus Kristus om vi tillämpar sunda principer. Det är viktigt att studera tillförlitliga källor i vårt sökande efter svar på frågor som rör evangeliet. Se ämnet ”Rådfråga tillförlitliga källor” för fler tips om att få svar på frågor.

Översikt

Abrahams bok är en bok som utgörs av inspirerade skrifter som gavs genom uppenbarelse till profeten Joseph Smith. Den följer i vissa avseenden den bibliska berättelsen om den forntide patriarken och bidrar med viktig kunskap om hans liv och lärdomar. Den innehåller djupa sanningar om Guds natur, hans relation med oss, hans barn, och meningen med det här livet.

Denna heliga skrift började uppenbaras för Joseph Smith år 1835 vid en tidpunkt då han höll på att studera några forntida egyptiska papyrusar som de heliga hade förvärvat. Många såg papyrusarna, men det finns ingen ögonvittnesskildring av översättningsprocessen. Endast små fragment av de långa papyrusrullarna som en gång tillhörde Joseph finns kvar i dag. Förhållandet mellan den egyptiska skriften på dessa papyrusrullar och den skriftliga text vi har i dag är okänt.

Joseph Smith kan ha översatt Abrahams bok från delar av papyrusen som nu saknas, eller så kan hans studier av papyrusen ha fungerat som en katalysator som ledde till en uppenbarelse om Abraham. I vilket fall som helst översatte Joseph inte boken på sedvanligt sätt. Herren har sagt om översättningen av Mormons bok: ”Du kan inte skriva det som är heligt om det inte blir dig givet av mig.” Samma princip gäller Abrahams bok.

Att Abrahams bok är sann och värdefull är inget man kan komma fram till genom akademiska debatter. Dess ställning som helig skrift vilar på de eviga sanningar den undervisar om, och den mäktiga ande den förmedlar. Vi kan var och en studera dess lärdomar och be om den Helige Andens bekräftelse på att dess budskap är från Gud.

Relaterade vägledningar för evangeliestudier:

Utforska dina frågor

Hur översatte Joseph Smith Abrahams bok?

Profeten Joseph Smith förklarade inte hur han översatte Abrahams bok. Vi vet att han och andra noggrant studerade de egyptiska papyrusrullar som kyrkan förvärvat, men han förstod inte forntida egyptiska och hade inte tillgång till verktyg som hade kunnat hjälpa honom att översätta texten på sedvanligt sätt. Josephs vänner och medhjälpare mindes inget mer än att översättningen uppenbarades av Gud. Som John Whitmer beskrev det: ”Siaren Joseph såg dessa uppteckningar och kunde genom uppenbarelse från Jesus Kristus översätta dessa uppteckningar.” Källor tyder på att Joseph Smith kan ha använt en siarsten när han dikterade texten i Abrahams bok.

De flesta av papyrusarna i Josephs ägo har nu gått förlorade, men några fragment har överlevt. De utgörs av två fragment av Andningens bok för Horus, fyra fragment och flera småbitar av De dödas bok för Semminis, samt ett fragment från De dödas bok för Nefer-ir-nebu. Både sista dagars heliga och icke-sista dagars heliga egyptologer är överens om att skrivtecknen på de här fragmenten inte stämmer överens med översättningen i Abrahams bok.

En del sista dagars heliga tror att texten till Abrahams bok fanns på de papyrusrullar som nu saknas. Andra drar slutsatsen att Josephs studier av papyrusarna föranledde en uppenbarelse om viktiga händelser och lärdomar i Abrahams liv, i likhet med hur han tidigare fick en uppenbarelse om Moses liv när han studerade Bibeln. Enligt det här synsättet fungerade papyrusarna som en katalysator för uppenbarelsen om Abraham.

Kyrkan tar inte ställning till dessa teorier. Den bekräftar helt enkelt att översättningen utfördes genom uppenbarelse. Precis som med Mormons bok har Abrahams bok framkommit ”genom Guds gåva och kraft”.

Hur förhåller sig Abrahams bok till dokumenten på det egyptiska språket?

Från juli 1835 till november 1835 skapade Joseph Smith och hans skrivare flera dokument med koppling till skrivtecknen på de egyptiska papyrusarna. Bland dessa finns de som är kända som ”dokumenten med det egyptiska alfabetet” och ”det egyptiska språkets grammatik och alfabet”. Dokumenten verkar vara en del av Josephs och andras strävan att förstå forntida språk och begrepp för att kunna få tillgång till ett heligt förflutet. Joseph Smith och hans skrivare kopierade skrivtecken från papyrusarna och andra källor till de här dokumenten och gav förslag på ett flertal förklaringar (så kallade ”grader”) av varje tecken. Dessa förklaringar stämmer i allmänhet inte överens med vetenskapliga tolkningar.

Joseph Smith och hans samtida förklarade inte kopplingen mellan dessa dokument och Abrahams bok. En del forskare tror att de var ett försök att lära sig egyptiska genom de redan uppenbarade delarna av texten i Abrahams bok. Andra drar slutsatsen att Joseph och hans medhjälpare skapade de egyptiska språkdokumenten som en del av den process genom vilken Joseph tog emot uppenbarelse – genom att först ”utforska det i [sitt] eget sinne”. Ytterligare andra tror att ingen av dessa teorier är korrekt.

Är det engelska språkbruket i Abrahams bok hämtat från King James version av Bibeln?

King James version (KJV) av Bibeln hade en djupt inflytande på det engelska språket. Det var speciellt bekant för människor på Joseph Smiths tid. Uppenbarelser i Läran och förbunden på engelska innehåller många uttryck som återfinns i KJV. Det gör också översättningarna av Mormons bok, Moses bok och Abrahams bok. Det är naturligt att språkbruk i KJV och även ord och uttryck från andra källor som Joseph Smith var bekant med förekommer i dessa skrifter. Herren förklarade att han ger uppenbarelser till sina tjänare ”enligt deras språk, för att de skulle kunna förstå”. Josephs språk var starkt påverkat av den kultur han levde i och särskilt av hans förtrogenhet med KJV.

Flera stycken i Abrahams berättelse överlappar 1 Moseboken. Även om dessa stycken innehåller en del ordalydelser från välkända bibliska framställningar, innehåller de också betydande skillnader som kan berika vår förståelse.

Vad vet vi om Joseph Smiths förklaringar av faksimilerna i Abrahams bok?

Abrahams bok innehåller tre tryckta illustrationer, kända som faksimiler, som baseras på bilder på papyrusarna. Dessa faksimiler togs med när Abrahams bok först publicerades år 1842. Joseph Smiths förklaringar av bilderna publicerades tillsammans med faksimilerna. Hänvisningar till illustrationerna finns i texten i Abrahams bok. I Abraham 1:12 finns till exempel en hänvisning till ”bilden i början av denna uppteckning”.

De flesta av förklaringarna som Joseph publicerade med faksimilerna stämmer inte med nutida egyptologers tolkningar. Forskare har dock noterat några paralleller. Till exempel beskrev Joseph Smith de fyra figurerna i figur 6 på faksimil 2 som ”jorden i dess fyra delar”. Andra experter har på liknande sätt tolkat identiska figurer i andra forntida egyptiska texter. Faksimil 1 innehåller en krokodilgud som simmar i vad Joseph Smith kallar ”valvet över våra huvuden”. Forskare har på liknande sätt identifierat egyptiernas föreställning om himlen som ”en himmelsk ocean”.

Vi vet inte hur faksimilerna förhåller sig till texten. Det finns tecken på att en del judiska författare vid tiden för papyrusarnas tillkomst anpassade och införlivade egyptiska teckningar och berättelser i sina egna heliga texter, bland annat i dem som handlar om Abraham. Det är möjligt att de här illustrationerna på liknande sätt gavs en ny innebörd.

Har kyrkan varit helt öppen med vad vi vet om papyrusarna och deras innehåll?

Ja. Under hela sin historia har kyrkan offentligt delat med sig av sin kunskap om de egyptiska texter som kopplas till Abrahams bok. Kyrkan hade två egyptiska papyrusrullar och fragment av en tredje från år 1835 till 1847. Under den perioden visades papyrusrullarna regelbundet upp för allmänheten. Efter Joseph Smiths död sålde Emma Smith och hennes andre make dem till en man vid namn Abel Combs, som delade upp dem i minst två samlingar och sålde dem till andra intressenter. Många gick förlorade. När kyrkan kom över de återstående papyrusfragmenten från Metropolitan Museum of Art i New York City år 1967, publicerade den ett tillkännagivande av förvärvet och bilder av fragmenten i Deseret News och i Improvement Era, kyrkans tidskrift på den tiden. Dessa artiklar avhandlade fragmentens ursprung och deras koppling till vad som vid den tidpunkten identifierades som den egyptiska begravningsboken De dödas bok.

Från och med då gav kyrkans ledare några forskare direkt tillgång till papyrusfragmenten, och både sista dagars heliga forskare och icke-sista dagars heliga forskare publicerade översättningar och analyser av dem. Endast en liten del av de två papyrusrullarna och olika papyrusfragment som ägts av Joseph Smith finns bevarade. År 2018 publicerade Joseph Smith Papers nya bilder och analyser av alla de här fragmenten.

Hur många av papyrusfragmenten saknas i dag?

Experter är i allmänhet eniga om att de papyrusar som existerar i dag endast utgör en bråkdel av de två ursprungliga rullarna och övriga fragment som ursprungligen förvärvades av Joseph Smith och kyrkan. Forskare har använt olika metoder för att uppskatta rullarnas ursprungliga längd. Deras uppskattning av vad vi har i dag varierar från så lite som 2,5 procent till så mycket som 30 eller 45 procent av papyrusen i Josephs ägo.

Varför gör Abrahams bok anspråk på att ha skrivits av Abrahams egen hand?

När Abrahams bok först publicerades år 1842 inleddes den med en förklaring som löd: ”En översättning av några forntida uppteckningar som kommit i våra händer, från Egyptens katakomber, och som utgör Abrahams uppteckningar från hans tid i Egypten, kallade Abrahams bok, skrivna av hans egen hand på papyrus.” En tidig manuskriptversion av Abrahams bok innehåller en liknande inledning. Inledningen som den ser ut i dag tillkom antagligen när Abrahams bok publicerades år 1842. Liknande inledningar togs med i publiceringen av några av Joseph Smiths andra uppenbarelsetexter.

Analyser visar att papyrusarna skrevs 200–100 f.Kr., långt efter Abrahams livstid. Den här dateringen vederlägger inte innehållet i Abrahams bok. Många av de forntida texter som finns i dag är kopior av kopior. På samma sätt kan Abrahams bok ha kopierats ett antal gånger under århundradenas lopp och ändå vara författad av Abraham.

Stämmer Abrahams bok överens med det vi vet om det forntida Främre Orienten?

Abrahams bok innehåller detaljer som inte finns i Bibeln men som stämmer överens med den forntida världens litteratur. Till exempel innehåller den namn på personer och platser som liknar namn som hittats i forntida uppteckningar. ”Slätten Olishem”, till exempel, har av vissa forskare kopplats till en stad i nordvästra Syrien som heter Ulisum. Namnet kan på mycket goda grunder antas motsvara Olishem enligt rådande lingvistisk praxis. På liknande sätt har några sista dagars heliga forskare menat att gudanamnet Elkenah är en förkortad form av gudatiteln El Koneh Artzu, som hittats i ett antal nordvästsemitiska inskriptioner och har den ungefärliga betydelsen ”El, jordens skapare”.

Några av Abrahams boks allmänna teman och bokens narrativa struktur motsvarar berättelser i forntida icke-bibliska källor. Bland dessa finner vi Abrahams far Tera, som var avgudadyrkare, en hungersnöd som drabbade Abrahams hemstad samt en ängel som räddade Abraham från att offras som människooffer av en egyptisk farao. Forntida texter nämner också att Abraham undervisade egyptierna om himlavalvet. Till exempel skrev Eupolemus, som levde under egyptiskt styre under andra århundradet f.Kr., att Abraham undervisade de egyptiska prästerna i astronomi och annan vetenskap. En papyrus från 200-talet f.Kr. från ett egyptiskt tempelbibliotek nämner namnet Abraham med en illustration som liknar faksimil 1 i Abrahams bok. Några av de här detaljerna om Abrahams liv var i stort sett okända på Joseph Smiths tid.

Även om de här exemplen är övertygande finns det också många exempel på Joseph Smiths tolkningar av faksimilerna som inte stämmer med det vi i dag vet om den forntida världen. Vi medger att det finns mycket vi inte förstår vad gäller översättningsprocessen, men det är viktigt att komma ihåg att Abrahams boks sanningar och värde inte kan avgöras genom akademiska debatter om bokens översättning. Genom att läsa Abrahams bok, begrunda dess innehåll och be om dess lärdomar kan du få ett andligt vittnesbörd om dess eviga värde.

Hur kan jag få ett vittnesbörd om Abrahams bok och andra skrifter som uppenbarats för Joseph Smith?

Det finns mycket vi inte vet om hur Abrahams bok uppenbarades för Joseph Smith. Men på många sätt är våra frågor om processen mindre viktiga än frågan om huruvida Gud faktiskt uppenbarade nya skrifter för Joseph Smith. Det är en fråga om tro. Det bästa sättet att få andlig bekräftelse på den här frågan är att läsa Abrahams bok, begrunda sanningarna den uppenbarar, tillämpa dess lärdomar och söka ett vittnesbörd från den Helige Anden. Den här processen kan hjälpa oss att komma närmare Jesus Kristus. Det är det yttersta provet på värdet av Abrahams bok.

Lär dig mer

Slutnoter

  1. Läran och förbunden 9:9.

  2. John Whitmer, History, 1831–ca. 1837, s. 76, i Karen Lynn Davidson, Richard L. Jensen och David J. Whittaker, red., Histories, Volume 2: Assigned Historical Writings, 1831–1847, vol. 2 av den historiska serien The Joseph Smith Papers, sammanställd av Dean C. Jessee, Ronald K. Esplin och Richard Lyman Bushman (2012), s. 86.

  3. Wilford Woodruff, dagbok, 19 feb. 1842, s. 134, wilfordwoodruffpapers.org; Parley P. Pratt, ”Editorial Remarks”, Millennial Star, nr 3 (juli 1842), s. 46–47.

  4. Se inledning till Mose 1.

  5. Titelbladet till Mormons bok.

  6. De här dokumenten publicerades i Robin Scott Jensen och Brian M. Hauglid, red., Joseph Smith Papers, Revelations and Translations, Volume 4: Book of Abraham and Related Manuscripts (2018).

  7. Läran och förbunden 9:8.

  8. Läran och förbunden 1:24.

  9. Introduction to Egyptian Papyri, circa 300–100 BC, The Joseph Smith Papers, josephsmithpapers.org.

  10. Inledning till Abraham 1.

  11. Jensen och Hauglid, red., Joseph Smith Papers, Revelations and Translations, Volume 4: Book of Abraham and Related Manuscripts, s. 219.

  12. Abraham 1:10.

  13. John Gee, ”Has Olishem Been Discovered?” Journal of the Book of Mormon and Other Restoration Scriptures, nr 2 (2013), s. 104–107.

  14. Se Abraham 1:17.

  15. Se Kerry Muhlestein, ”Egyptian Papyri and the Book of Abraham: A Faithful, Egyptological Point of View”, i Robert L. Millet, red., No Weapon Shall Prosper: New Light on Sensitive Issues (2011), s. 222–224.

  16. Se E. Douglas Clark, recension av Michael E. Stone, Armenian Apocrypha Relating to Abraham (2012), i BYU Studies Quarterly, 53:2 (2014), s. 173–179; Tvedtnes, Hauglid och Gee, Traditions about the Early Life of Abraham; Hugh Nibley, Abraham in Egypt, 2:a uppl. (2000), s. 1–73.

  17. Se Moroni 10:5.

  18. Se Läran och förbunden 88:63.