Lektion 18

Frälsaren verkade i andevärlden

Inledning

Nutida apostlar har vittnat om Frälsaren: ”Hans offer som ställföreträdare var en storslagen gåva till alla dem som någonsin skulle leva på jorden” (”Den levande Kristus: Apostlarnas vittnesbörd”, Liahona, apr. 2000, s. 2). Tack vare Frälsarens försoningsoffer och hans verksamhet i andevärlden, får vart och ett av Guds barn som någonsin levt på jorden möjlighet att ta emot eller förkasta evangeliet. Under den här lektionen kommer eleverna att lära sig om Frälsarens roll i andarnas värld och vår roll i de dödas frälsning.

Bakgrundsmaterial

Spencer J. Condie, ”Frälsarens besök i andevärlden”, Liahona, juli 2003, s. 26–30.
Richard G. Scott, ”Glädjen i att återlösa de döda”, Liahona, nov. 2012, s. 93–95.

Lektionsförslag

Lukas 23:39–43; Läran och förbunden 138:11–24

Jesus Kristus besökte andevärlden

Visa gärna bilden Jesus begravs (Evangeliebilder [2008], nr 58; se även LDS.org) och Maria och den uppståndne Jesus Kristus (Evangeliebilder, nr 59).

Be en elev läsa följande uttalande av äldste Spencer J. Condie i de sjuttios kvorum för klassen:

”Fakta om Jesu död och uppståndelse anses av kristna som grundläggande lärosatser. Men vad som hände med Jesu odödliga ande efter hans död och före hans uppståndelse är ett mysterium för alla utom de sista dagarnas heliga. Och det Jesus gjorde under timmarna mellan sin död och uppståndelse utgör den doktrinära grundvalen för byggandet av tempel över hela världen. Ett vittnesbörd om vad han gjorde kan dessutom vara till stor tröst för dem som sörjer en älskad persons bortgång” (se ”Frälsarens besök i andevärlden”, Liahona, juli 2003, s. 26).

Visa bilderna och fråga klassen:

Vad gjorde Jesus mellan sin begravning och sin uppståndelse?

För att ge eleverna lite bakgrundsinformation ber du dem läsa Lukas 23:39–43.

Vad sa Frälsaren till brottslingen på korset? (Påpeka att profeten Joseph Smith lärde att en mer korrekt återgivning av Frälsarens ord är: ”I dag ska du vara med mig i andarnas värld” [i History of the Church,5:424–425; se även Profeten Joseph Smiths lärdomar, s. 266–267]. Frälsarens ord till brottslingen missförstås av många kristna till att innebära att en person kan omvända sig från allvarliga synder när han eller hon ligger för döden. Men skrifterna lär att vi inte bör skjuta upp vår omvändelse.)
Vad antyder de här orden att Frälsaren gjorde medan hans kropp låg i graven? (se även 1 Petr. 4:6.)

Tala om för eleverna att president Joseph F. Smith fick en uppenbarelse som beskriver Jesu Kristi besök till andarnas värld. Hjälp eleverna förstå uppenbarelsen i dess sammanhang genom att sammanfatta inledningen till och de tio första verserna i Läran och förbunden 138. Låt sedan eleverna turas om att läsa Läran och förbunden 138:11–12, 15–16, 18–19, 23–24. Samtala om följande frågor:

Vad säger uppenbarelsen att Frälsaren gjorde mellan sin begravning och uppståndelse? (Eleverna bör uttrycka att Jesus besökte de rättfärdiga andarna i andevärlden medan hans kropp låg i graven.)
Varför fylldes de rättfärdiga andarna av glädje och fröjd? (När eleverna besvarar frågan, betona då följande sanning: Enligt Guds plan kunde de döda som hade varit trofasta under jordelivet återlösas från döden efter Jesu Kristi uppståndelse. Nämn gärna att inga missionärer sändes för att predika för dem i andevärlden förrän efter Frälsarens död och uppståndelse [se Luk. 16:19–31; Mose 7:36–39].)

Läran och förbunden 138:20–37

Alla Guds barn kommer någon gång att få tillfälle att höra evangeliet

Be eleverna läsa Läran och förbunden 138:20–21, 25–28 tyst för sig själva och hitta frågan som president Smith begrundade. (Obs: Hjälp eleverna inse vikten av att de ställer bra frågor och söker efter svar när de studerar skrifterna genom att påpeka att många av uppenbarelserna som finns nedtecknade i skrifterna gavs till följd av en innerlig fråga.) När eleverna har svarat ber du dem läsa Läran och förbunden 138:29–30 och ta reda på hur andarna i fängelset skulle höra evangeliet. Fråga:

Vad gjorde Frälsaren bland de rättfärdiga under sitt besök i andevärlden? (Se till att eleverna lyfter fram följande sanning:Medan Jesus var i andevärlden organiserade han frälsningsarbetet för de döda.)

Dela upp eleverna i par. Be dem studera Läran och förbunden 138:30–37 och samtala om betydelsen av ordet alla som det används i verserna 30, 31 och 37. Efter en stund frågar du:

Vad var syftet med Frälsarens verksamhet i andevärlden? (Eleverna bör lyfta fram följande sanning: Frälsaren gjorde det möjligt för alla Guds barn att höra evangeliet och ta emot glädjens fullhet.)
Varför behövde evangeliet förkunnas för alla Guds barn? (Se L&F 138:33–34; 1 Petr. 3:18–20.)
Vad kan det lära oss om det inflytande som Jesu Kristi försonande handling har? (Försoningens inflytande når andevärlden.)

Läs gärna följande uttalande av president Joseph Fielding Smith (1876–1972):

”Hur är det då … med de oräkneliga tusenden som har dött och aldrig hört talas om Kristus, som aldrig haft tillfälle till omvändelse och syndernas förlåtelse och som aldrig mött en kyrkans äldste som hade myndighet? En del av era goda kristna grannar skulle säga er att de är förlorade för alltid …

Skulle detta vara rättvist? Nej! Herren kommer att ge varje människa tillfälle till att höra evangeliet och erhålla evigt liv eller en plats i hans rike” (se Frälsningens lära, sammanst. av Bruce R. McConkie, 3 delar, 2:117, 118).

Varför spelar de här sanningarna om andevärlden någon roll? Vilken skillnad gör det om en person känner till de här sanningarna om andevärlden?
Hur kan kunskapen om Frälsarens verksamhet i andevärlden vara till tröst för er?

Vi kan hjälpa till med att frälsa de döda

Ge varje elev ett exemplar av medföljande utdelningsblad: ”Nutidens arbete för de döda.” Dela upp klassen i små grupper. Be dem läsa uttalandena på utdelningsbladet och söka efter och samtala om välsignelserna som utlovas till dem som deltar i arbetet med att återlösa de döda.

Efter en stund ställer du följande frågor:

Hur kan vårt tjänande i templet och vår släktforskning hjälpa dem som har dött att få tillgång till välsignelserna som Jesu Kristi försoningsoffer ger?
Hur blir vi mer lika Frälsaren av att vi deltar i ställföreträdande förrättningar för de döda? (När eleverna besvarar frågan, betona då följande princip: När vi utför tempelförrättningar för våra avlidna släktingar bidrar vi till deras frälsning och vi stärks mot motståndaren.)

Återge gärna följande förklaring av president Gordon B. Hinckley (1910–2008) om hur ställföreträdande arbete för de döda liknar Frälsarens återlösande arbete:

”Det som sker i Herrens hus … är närmare andan i Herrens offer än någon annan verksamhet som jag känner till. Varför? Därför att det utförs av dem som utan förbehåll ger av sin tid och sina medel, utan att vänta sig något tack eller någon belöning, för att göra något för andra människor som de inte själva kan göra” (”Elias ande”, Nordstjärnan, nov. 1996, s. 21; se även Ob. 1:21).

Hänvisa eleverna tillbaka till uttalandet på utdelningsbladet och fråga:

När har ni sett eller känt en av välsignelserna som lovas dem som deltar i arbetet med att återlösa de döda?

Be eleverna reflektera över följande fråga tyst för sig själva:

Vilket av de här löftena vill ni ha i era liv just nu, och vad är ni villiga att göra för att få det?

Uppmana eleverna att träffa församlingens handledare för släktforskning och lära sig mer om hur de kan utföra arbete för sina avlidna förfäder. Läs Läran och förbunden 128:22 för eleverna, och vittna om Jesu Kristi eviga verksamhet och det heliga arbetet för de döda som ordinerades innan världens grundläggning.

Elevernas läsuppgift

Lukas 23:39–43; 1 Petrusbrevet 3:18–20; 4:6; Läran och förbunden 128:15, 22; 138:1–37.
Spencer J. Condie, ”Frälsarens besök i andevärlden”, Liahona, juli 2003, s. 26–30.

Nutidens arbete för de döda

Äldste John A. Widtsoe (1872–1952) i de tolv apostlarnas kvorum lärde följande om vår förutordinerade mission att hjälpa till med att frälsa Guds söner och döttrar:

”I vårt förjordiska tillstånd, vid tiden för det stora rådet, ingick vi ett avtal med den Allsmäktige. Herren föreslog en plan, som han hade utformat. Vi godtog den. Eftersom planen är avsedd för alla människor, blev vi medansvariga för varje människas frälsning enligt denna plan. Då och där samtyckte vi till att inte endast bli vår egen frälsare utan också … frälsare för hela den mänskliga familjen. Vi ingick kompanjonskap med Herren. Planens genomförande blev då inte bara Faderns verk och Frälsarens verk, utan också vårt verk. Den minsta av oss, den ringaste, har ingått kompanjonskap med den Allsmäktige om att uppnå syftet med den eviga frälsningsplanen (”The Worth of Souls”, Utah Genealogical and Historical Magazine, okt. 1934, s. 189)” (se Läran och förbunden och kyrkans historia: Evangeliets lära, lärarhandledning [2000], s. 173).

Äldste Richard G. Scott i de tolv apostlarnas kvorum uppmuntrade kyrkans ungdomar att utföra tempeltjänst för sina egna förfäder:

”Allt arbete ni utför i templet är gott, men när ni tar emot förrättningar i en av era egna förfäders ställe blir tiden i templet ännu heligare, och ni välsignas på ett ännu större sätt. …

Vill ni ungdomar veta ett säkert sätt att eliminera motståndarens inflytande i era liv? Fördjupa er i att forska efter era förfäder, förbered namn för de heliga ställföreträdande förrättningarna som utförs i templet och besök sedan templet för att vara deras ställföreträdare, så att de kan ta emot förrättningarna som dopet och den Helige Andens gåva utgör. … Jag känner inte till något bättre skydd från motståndarens inflytande i era liv” (”Glädjen i att återlösa de döda”, Liahona, nov. 2012, s. 93, 94).

Äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum gav följande inbjudan och löfte:

”Jag inbjuder kyrkans unga att lära sig om och uppleva Elias ande. Jag uppmuntrar er att studera, att söka reda på era förfäder och förbereda er för att själva utföra ställföreträdande dop i Herrens hus för era döda förfäder (se L&F 124:28–36). Och jag vädjar till er att hjälpa andra finna sina släktingar.

När ni hörsammar den här inbjudan i tro så vänds era hjärtan till fäderna. Då inplantas i era hjärtan de löften som gavs till Abraham, Isak och Jakob. Era patriarkaliska välsignelser, med deras tillkännagivanden om härkomst, förbinder er med dessa fäder och blir meningsfullare för er. Då växer er kärlek till era förfäder och er tacksamhet mot dem. Då blir både ert vittnesbörd om Frälsaren och er omvändelse till honom någonting djupt och beständigt. Och jag lovar er att ni då skyddas mot den ondes tilltagande inflytande. När ni deltar i och älskar det här heliga verket så skyddas ni i er ungdom och i hela ert liv” (”Barnens hjärtan skall vända sig”, Liahona, nov. 2011, s. 26–27).