Lära – högst 45 minuter

Dagens diskussion:

Budget

Framgångskarta över god ekonomisk förvaltning

Diskutera:Varför tror ni att ”budget” är en vägg i framgångskartan över god ekonomisk förvaltning i stället för en nivå?

Läs:I dag ska vi tala om ett av de viktigaste verktygen för att bygga ekonomisk trygghet och bli oberoende: att göra och effektivt använda en budget. En budget är en plan. När ni använder en budget planerar ni för hur ni ska använda era pengar under en viss period.

När ni följer en budget blir det lättare för er och familjen att ta kontroll över det timliga livet, lägga av den naturliga människan (se Mosiah 3:19) och inbjuda anden i hemmet. Budgetering kan också hjälpa er att skydda familjen från svårigheter om ni avsätter pengar för att bygga upp ett reservkapital, reducera skulder och spara för framtida utgifter.

Att göra och följa en budget är en handling i tro. Vi kan inte förutsäga framtiden och kostnader ökar ofta oväntat. Det är viktigt att komma ihåg att en budget måste vara flexibel och ständigt anpassas och förbättras. När ni gör en budget den här veckan, kom ihåg att ni kontinuerligt behöver gå igenom och uppdatera den under era regelbundna familjeråd. Ge inte upp om ni överstiger budgeten! Ni kan behöva anpassa budgeten i flera månader innan den är effektiv.

Aktivitet (5 minuter)

Steg 1: Enskilt: Ta en minut till att läsa igenom stycket ni precis läste om att använda en budget. Stryk under välsignelserna med att använda en budget.

Steg 2: Turas sedan om i gruppen och berätta om den understrukna välsignelsen som är viktigast för er.

1. Göra en budget

Läs:Under kommande aktiviteter ska vi öva på att göra en budget.

I dag ska ni uppskatta beloppen som ska föras in utifrån det ni vet och det ni har lärt er medan ni spårat era inkomster och utgifter. Ett av era åtaganden den här veckan är att upprepa övningen med verkliga belopp med hjälp av uppställningen i slutet av kapitlet.

Det första steget för att göra en budget är att lägga in inkomsten.

Aktivitet (3 minuter)

Gå till exempelbudgeten på sidan 60 och ange din uppskattade nettomånadsinkomst i första fältet i kolumnen ”Inkomst”. Netto är lönen efter avdrag för skatt och dylikt.

Läs:Nästa steg för att göra en budget är att klassificera och uppskatta dina utgifter. Du har spårat dina utgifter och skriver in dem i kategorierna du skapade i kapitel 1. Nu ska vi dela upp våra utgifter i två delar: ”Fasta” och ”Rörliga”. Här är några exempel.

Fasta utgifter (F)	Rörliga utgifter (R)
Bolån/hyra	Gas-, vatten- och elräkningar
Billån	Livsmedel
Försäkringskostnader	Restaurangbesök
Tionde	Bränsle och transporter
Reservkapital	Hushållsartiklar
Andra räkningar	Underhållning

Fasta utgifter

Läs:Fasta utgifter består av en fastställd summa som inte förändras. De flesta fasta utgifterna är månatliga, men en del kan inträffa mer eller mindre regelbundet. Fasta utgifter påverkas inte direkt av dina utgiftsvanor, utan snarare av att du utvärderar din situation och gör förändringar. Ett bra sätt att identifiera fasta utgifter är att ställa frågan: ”Uppstår den här utgiften regelbundet och är beloppet detsamma varje gång”? Vanliga exempel är avbetalningar på bolån, hyra, billån och vissa kostnader som internet-, tv- eller mobilräkningar.

Det finns också fasta utgifter som inte nödvändigtvis sker månatligen, ibland sker de årligen, halvårsvis eller kvartalsvis. Om du till exempel betalar bilförsäkringen varje halvår eller livförsäkringen en gång om året, är det en fast utgift. För att sådana fasta utgifter ska kunna läggas in i budgeten delar du upp beloppet du betalar med antalet månader mellan betalningarna. Även om du inte betalar denna räkning varje månad lägger du undan den behövda delen varje månad så att du kan betala räkningen när det är dags.

Aktivitet (10 minuter)

Skriv in dina fasta utgifter i exempelbudgeten på nästa sida. Skriv F i kolumnen ”Typ” och uppskatta beloppet för utgiften i den tredje kolumnen. Allt eftersom du lägger in utgifterna för du en löpande balans över hur mycket som finns kvar av inkomsten i kolumnen ”Saldo”. Se exempelbudgeten.

Rörliga utgifter

Läs:Rörliga utgifter varierar från månad till månad. Det finns några rörliga utgifter som inte påverkas direkt av dina utgiftsvanor. Utgifter som räkningar för gas, vatten och el och så vidare varierar med användningen. Men även om det månatliga beloppet kan variera, kan du fortfarande budgetera för dem.

I budgeteringen är de viktigaste rörliga utgifterna de som du har störst kontroll över. Det är de som direkt påverkas av dina utgiftsvanor. Ett bra sätt att identifiera många av dessa utgifter är att du frågar dig själv: ”Köper jag detta i en butik (eller på internet)?” För många rörliga kostnader kan du välja att spendera mer eller mindre pengar på sådant. Det gäller till exempel mat, bränsle, restaurangbesök, mobilkostnader och underhållning.

Aktivitet (10 minuter)

Skriv in dina rörliga utgifter i exempelbudgeten. Skriv ”R” i kolumnen ”Typ” och uppskatta beloppet för utgiften i den tredje kolumnen. Allt eftersom du lägger in utgifterna för du en löpande balans över hur mycket som finns kvar av inkomsten i kolumnen ”Saldo”. Se exempelbudgeten.

Exempelbudget (med uppskattade belopp)

Beskrivning	Typ	Inkomst	Utgift	Saldo
Inkomst	(ET)
Saldo

Exempelbudget

Beskrivning	Typ	Inkomst	Utgift	Saldo
Inkomst	(ET)	10 000
Tionde och offergåvor	F		1 100	8 900
Månadsreserv	F		500	8 400
Försäkringar	F		800	7 600
Hyra	F		3 000	4 600
Gas, vatten, el	R		300	4 300
Livsmedel	R		2 300	2 000
Avbetalningar	R		800	1 200
Transporter	R		500	700
Underhållning	R		300	400
Övrigt	R		400	0
Saldo				0

2. Balansera en budget

Läs:När du sätter ihop din budget kan det hända att du har mer utgifter än inkomster. Om det är så för dig så är du inte ensam. Och det är ett problem som du kan lösa. Det finns två sätt att lösa denna utmaning: tjäna mer eller spendera mindre. För tillfället, låt oss diskutera hur vi kan använda en budget för att lära oss att spendera mindre genom att styra hur mycket vi spenderar på våra önskningar.

Titta på:”Fortsätt i tålamod”, finns på srs.lds.org/videos. (Ingen video? Läs sidan 66.)

Diskutera:Hur liknar ni de barnen ibland? Vilket barn är ni?

Aktivitet (7 minuter)

Steg 1: Enskilt: Analysera ditt nuvarande inköpsmönster genom att fylla i följande uppställning. Kan du justera dina inköp för att bättre prioritera långsiktiga behov över kortsiktiga önskningar?

Vad anser jag om mina inköp?	Jag spenderar för lite	Jag spenderar lagom	Jag spenderar för mycket
Restaurangbesök	□	□	□
Livsmedel	□	□	□
Fika och dricka	□	□	□
Underhållning	□	□	□
Hyra eller bolån	□	□	□
Gas, vatten, el	□	□	□
Kläder	□	□	□
Hushållsartiklar	□	□	□
Transporter	□	□	□
Försäkringar	□	□	□
Mobiltelefon	□	□	□

Steg 2: Sätt er med er äkta hälft eller handlingspartner. Se över budgeten och identifiera var du kan spendera mindre och skriv ner dina tankar nedan.

Problemet med provision

Min man får betalt på provision så hans lön varierar från månad till månad. Och ibland kan det gå en månad utan att han får lön alls! Vi har lärt oss att helt enkelt ”gå i turordning”: Vi betalar den viktigaste räkningen först, sedan den näst viktigaste. Alla måste själva avgöra vad som är ”viktigast” för dem.

Diskutera budgetering i era familjeråd

Läs:Äldste Robert D. Hales lärde: ”Ett … viktigt sätt att hjälpa våra barn att lära sig bli sparsamma familjeförsörjare är att som familj göra upp en budget. Vi bör regelbundet gå igenom vår familjs inkomst-, besparings- och utgiftsplan när vi har våra familjeråd. Det här kommer att lära våra barn att se skillnaden mellan önskemål och behov och planera på sikt för en meningsfull användning av familjens tillgångar” (”Så blir vi sparsamma familjeförsörjare timligt och andligt”, Liahona, maj 2009, s. 9).

Under veckans familjeråd, samarbeta med er äkta hälft för att göra en familjebudget. Om du är ensamstående eller vill ha mer hjälp, rådgör med en vän, förälder, släkting, mentor eller gruppmedlem. Använd gärna översikten ”Exempel på diskussion under familjeråd” nedan.

Exempel på diskussion i familjeråd

Se till att inleda och avsluta med bön för att bjuda in Anden.

Del 1: Gå igenom

• Hur mycket spenderar ni för varje kategori?

• Hur är budgetering en handling i tro?

Del 2: Planera

• Gör en budget enligt instruktionerna i det här kapitlet. Fyll i tabellen ”Min budget” på sidan 67.

• Har du fyllt i varje budgetkategori på ett realistiskt sätt?

• Om så behövs, vad kan du lägga ner mindre pengar i din budget så att den balanseras eller så att dina inköp bättre motsvarar dina behov eller värderingar?