”Lektion 27 – Förberedelsematerial till lektionen: Tro, hopp och kärlek”, Mormons boks undervisning och lära – Lärarmaterial (2021)
”Lektion 27 – Förberedelsematerial till lektionen”, Mormons boks undervisning och lära – Lärarmaterial
Lektion 27 – Förberedelsematerial till lektionen
Tro, hopp och kärlek
President Dieter F. Uchtdorf lärde följande när han var i första presidentskapet: ”Tro, hopp och kärlek kompletterar varandra och om en av dem växer, växer också de andra. … När dessa tre egenskaper – tro, hopp och kärlek – samverkar och är grundade i Jesu Kristi återställda evangeliums ljus och sanning, får de oss att överflöda av goda gärningar [se Alma 7:24]” (”Hoppets oändliga kraft”, Liahona, nov. 2008, s. 23, 24; se Moro. 10:20). När du studerar det här materialet, fundera då på vad du kan göra för att mer fullständigt införliva de här gudomliga egenskaperna i ditt liv.
Del 1
Hur påverkas mitt hopp av min tro på Jesus Kristus?
När den nephitiska civilisationen gick under blev Moroni ensam kvar för att slutföra Mormons bok. Han lade också till några lärdomar från sin far Mormon, bland annat en predikan om dygderna tro, hopp och kärlek (se Moro. 7:1).
President M. Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum undervisade följande om sambandet mellan tro och hopp:
Tro på Herren Jesus Kristus – verklig tro, helhjärtad och orubblig – är en kraft att räkna med i universum. Den kan vara en verksam kraft genom vilken underverk sker. Den kan också vara en källa till inre styrka genom vilken vi finner frid, tröst och mod att stå ut.
När vi sätter vår tro och förtröstan i verksamhet, så föds hoppet. Hoppet växer ur tron och skänker mening åt allt vi gör. Det kan även ge oss den fridfulla trygghet som vi behöver för att leva lyckliga i en värld som är fylld med ogudaktighet, katastrofer och orättvisor. (”Glädjen över ett uppfyllt hopp”, Nordstjärnan, jan. 1993, s. 32)
Del 2
Hur kan jag öka min förmåga att känna hopp?
När Moroni gjorde ett sammandrag av jarediternas uppteckning tog han med profeten Ethers lärdomar om tro. Sedan berättade han om många under som skett genom tro på Jesus Kristus. (Se Eth. 12:3–22.) Moroni förklarade att ”tro är något som man hoppas på men som inte syns” (v. 6).
President Uchtdorf sa följande om hoppets oändliga kraft:
Hoppet är en Andens gåva [se Moro. 8:26]. Det är ett hopp om att vi, genom Kristi försoning och genom kraften i hans uppståndelse, ska uppstå till evigt liv, och detta tack vare vår tro på Frälsaren [se Moro. 7:41]. Detta slags hopp är såväl en löftesprincip som ett bud [se Kol. 1:21–23], och liksom med alla andra bud har vi ansvaret att göra det till en aktiv del av vårt liv och övervinna frestelsen att göra avkall på hoppet. Hoppet om vår himmelske Faders barmhärtiga lycksalighetsplan leder till frid [se Rom. 15:13], nåd [se Ps. 33:22] och glädje [se Rom. 12:12 och Ords. 10:28]. Hoppet om frälsning är som en skyddande hjälm [se 1 Tess. 5:8]. Det är grunden till vår tro [se Hebr. 11:1; Moro. 7:40] och ett ankare för själen [se Hebr. 6:19; Eth. 12:4]. (Se ”Hoppets oändliga kraft”, s. 21–22.)
Del 3
Vilken effekt kan kärleken ha på mina relationer med andra och med Jesus Kristus?
Efter att ha pratat om tro och hopp avslutade Mormon sin predikan med att fokusera på kärlek, eller ”Kristi rena kärlek” (Moro. 7:47).
President Jean B. Bingham, Hjälpföreningens generalpresident, har sagt:
Jesus Kristus är det fullkomliga exemplet på människokärlek. Hans löfte i föruttillvaron att bli vår Frälsare, hans handlande under jordelivet, hans gudomliga försoningsgåva och hans fortsatta arbete för att föra oss tillbaka till vår himmelske Fader är de högsta uttrycken för människokärlek. Han arbetar utifrån ett enda fokus: sin kärlek till Fadern, uttryckt genom hans kärlek till var och en av oss. …
Jag vittnar om att när vi följer hans fullkomliga exempel får vi kärlekens gåva, som ger oss stor glädje i det här livet, samt den utlovade välsignelsen av evigt liv med vår himmelske Fader. (Se ”Jag ska föra in evangeliets ljus i mitt hem”, Liahona, nov. 2016, s. 6, 9.)
När du tänker på Frälsarens exempel, fundera då över hur kristuslik kärlek kan se ut i ditt vardagliga liv. President Thomas S. Monson lärde:
Jag tänker på den kärlek som driver oss till att vara medkännande och barmhärtiga, inte bara vid sjukdom, lidande och svårigheter utan också i tider av svaghet eller felsteg hos andra.
Det finns ett stort behov av den kärlek som lägger märke till dem som inte syns, som ger hopp till dem som är modfällda, hjälp till dem som har det svårt. Sann kärlek är kärlek i handling. Behovet av kärlek finns överallt.
Vi behöver den kärlek som vägrar glädjas åt att höra eller föra vidare berättelser om olyckor som drabbat andra, såvida man inte därigenom bidrar till att hjälpa den drabbade. Den amerikanske pedagogen och politikern Horace Mann sa en gång: ”Att känna medömkan över lidande är mänskligt, att hjälpa är gudalikt” [Horace Mann, Lectures on Education (1845), s. 297].
Kärlek är att ha tålamod med den som svikit oss. Det är att motstå impulsen att vara lättstött. Det är att acceptera svagheter och tillkortakommanden. Det är att acceptera människor som de verkligen är. Det är att se förbi det yttre och se egenskaper som inte förminskas med tiden. Det är att motstå impulsen att kategorisera andra. (”Kärleken upphör aldrig”, Liahona, nov. 2010, s. 124)