1 Detta är nu de ord som Amulek predikade för folket som var i Ammonihahs land. Han sa:

2 ”Jag är Amulek. Jag är son till Giddonah, som var son till Ismael, som var en ättling till Aminadi. Och det var denne Aminadi som tydde den skrift som fanns på tempelmuren och som hade skrivits av Guds finger.

3 Och Aminadi var en ättling till Nephi, som var son till Lehi, som kom från Jerusalems land och som var en ättling till Manasse, som var son till Josef, som såldes till Egypten av sina bröder.

4 Och se, även jag är en man med icke ringa anseende bland alla dem som känner mig. Ja, och jag har många släktingar och vänner, och jag har också förvärvat ansenliga rikedomar genom mina händers arbete.

5 Men trots allt detta har jag aldrig känt till mycket om Herrens vägar och hans hemligheter och förunderliga makt. Jag sa att jag aldrig hade känt till mycket om detta, men se, det var fel, för jag har sett mycket av hans hemligheter och hans förunderliga makt, ja, i det att han har bevarat detta folks liv.

6 Ändå förhärdade jag mitt hjärta, för jag blev kallad många gånger och jag ville inte lyssna. Därför kände jag till dessa ting, men jag ville ändå inte veta. Därför fortsatte jag att göra uppror mot Gud i mitt hjärtas ogudaktighet, ända till den fjärde dagen i denna den sjunde månaden som är i det tionde året av domarnas regering.

7 Då jag var på resa för att besöka en mycket nära släkting visade sig en Herrens ängel för mig och sa: ’Amulek, återvänd till ditt eget hus, för du ska ge en Herrens profet mat, ja, en helig man som är en man utvald av Gud. För han har fastat i många dagar för detta folks synders skull, och han är hungrig. Och du ska ta emot honom i ditt hus och ge honom mat, och han ska välsigna dig och ditt hus, och Herrens välsignelse ska vila över dig och ditt hus.’

8 Och det hände sig att jag lydde ängelns röst och återvände till mitt hus. Och då jag var på väg dit fann jag den man om vilken ängeln sa till mig: ’Du ska ta emot honom i ditt hus’ – och se, det var samme man som har talat till er om det som hör Gud till.

9 Och ängeln sa till mig att han är en helig man. Därför vet jag att han är en helig man eftersom det var en Guds ängel som sa det.

10 Och vidare vet jag att det han har vittnat om är sant, för se, jag säger er att så sant Herren lever har han sänt sin ängel för att uppenbara detta för mig, och detta har han gjort medan denne Alma har bott i mitt hus.

11 För se, han har välsignat mitt hus, han har välsignat mig och mina kvinnor och mina barn och min far och mina släktingar. Ja, hela min släkt har han välsignat, och Herrens välsignelse har vilat över oss enligt de ord som han talade.”

12 Och när nu Amulek hade talat dessa ord började folket förundras då de såg att det var mer än ett vittne som vittnade om det som de anklagades för, och även om det som skulle komma enligt profetians ande som var i dem.

13 Ändå fanns det några bland dem som tänkte fråga ut dem, för att de genom sina listiga planer skulle kunna snärja dem med deras ord, så att de kunde finna bevis mot dem, så att de kunde överlämna dem åt sina domare, så att de kunde dömas enligt lagen och så att de kunde dräpas eller kastas i fängelse enligt det brott som de kunde förege eller vittna om mot dem.

14 Och de män som sökte förgöra dem var de som var lagkloka och som anlitades eller utsågs av folket att tillämpa lagen vid sina rättsliga prövningar eller då folkets brott prövades inför domarna.

15 Nu var dessa lagkloka insatta i alla folkets konster och knep, och detta var de för att de skulle kunna bli skickliga i sitt yrke.

16 Och det hände sig att de började fråga ut Amulek för att därigenom kunna förmå honom till tvetalan eller till att motsäga sina egna ord.

17 Nu visste de inte att Amulek kunde känna till deras planer. Men det hände sig då de började fråga ut honom att han genomskådade deras tankar och sa till dem: ”O, ni ogudaktiga och fördärvade släkte, ni lagkloka och hycklare, för ni lägger djävulens grundvalar, ja, ni lägger ut fällor och snaror för att fånga Guds heliga.

18 Ni gör upp planer för att förvränga de rättfärdigas vägar och ådrar er Guds vrede över era huvuden, ja, till detta folks fullständiga undergång.

19 Ja, rätt talade Mosiah, som var vår siste kung, då han stod i begrepp att överlämna riket och inte hade någon att överlåta det till, utan gjorde så att detta folk skulle styras genom sin egen röst – ja, med rätta sa han att om tiden skulle komma då folkets röst valde ondska, det vill säga om tiden skulle komma då detta folk skulle falla i överträdelse, skulle de vara mogna för undergång.

20 Och nu säger jag er att Herren med rätta dömer er för er ondska. Med rätta ropar han till detta folk genom sina änglars röst: ’Omvänd er, omvänd er, för himmelriket är nära.’

21 Ja, med rätta ropar han med sina änglars röst: ’Jag ska komma ner bland mitt folk med rättfärdighet och rättvisa i mina händer.’

22 Ja, och jag säger er att om det inte hade varit för bönerna från de rättfärdiga som nu bor i landet skulle ni redan nu hemsökas med fullständig undergång. Men det skulle inte ske genom översvämning som det skedde med folket i Noas dagar, utan det skulle ske genom hungersnöd och genom farsot och svärd.

23 Men det är genom de rättfärdigas böner som ni blir skonade. Om ni därför driver ut de rättfärdiga från er kommer Herren inte att hålla sin hand tillbaka, utan han ska komma emot er i sin brinnande vrede. Då kommer ni att drabbas av hungersnöd och av farsot och av svärd. Och den tiden är nära för handen om ni inte omvänder er.”

24 Och nu hände det sig att folket vredgades än mer på Amulek och de ropade och sa: ”Den här mannen smädar våra lagar som är rättvisa och våra visa lagkloka som vi har utvalt.”

25 Men Amulek räckte ut handen och ropade ännu högre till dem och sa: ”O, ni ogudaktiga och fördärvade släkte, varför har Satan fått ett så fast grepp om era hjärtan? Varför ger ni efter för honom så att han kan få makt över er till att förblinda era ögon, så att ni inte förstår de ord som talas i överensstämmelse med sanningen?

26 För se, har jag vittnat mot er lag? Ni förstår inte. Ni säger att jag har vittnat mot er lag, men det har jag inte, utan jag har talat till förmån för er lag, till er fördömelse.

27 Och se, nu säger jag er att grunden till detta folks undergång har börjat läggas av era lagklokas och era domares orättfärdighet.”

28 Och nu hände det sig att när Amulek hade talat dessa ord ropade folket mot honom och sa: ”Nu vet vi att denne man är ett djävulens barn, för han har ljugit för oss. Han har ju talat mot vår lag, och nu säger han att han inte har talat emot den.

29 Och vidare har han smädat våra lagkloka och våra domare.”

30 Och det hände sig att de lagkloka i sina hjärtan föresatte sig att de skulle komma ihåg detta mot honom.

31 Och det fanns en bland dem vars namn var Zeezrom. Han var den främste på att anklaga Amulek och Alma, och han var en av de skickligaste bland dem och hade mycket att göra bland folket.

32 Nu var det dessa lagklokas avsikt att skaffa sig vinning, och de fick lön i förhållande till hur mycket de utförde.