1 När nu Alma såg att Amuleks ord hade tystat Zeezrom, för han såg att Amulek hade ertappat honom med lögn och bedrägeri i avsikt att förgöra honom, och då han såg att Zeezrom började darra under medvetandet om sin skuld, öppnade han sin mun och började tala till honom och bekräfta Amuleks ord och förklara tingen ytterligare, eller utveckla skrifterna utöver vad Amulek hade gjort.

2 Och de ord som Alma talade till Zeezrom hördes av folket runt omkring, för skaran var stor, och han talade på detta sätt:

3 ”Nu ser du, Zeezrom, att du har beslagits med lögn och list, för du har ljugit inte bara för människor, utan du har ljugit även för Gud, för se, han känner alla dina tankar, och du ser att dina tankar tillkännages för oss genom hans Ande.

4 Och du ser att vi vet att din plan var en mycket förslagen plan, enligt djävulens förslagenhet, för att ljuga och bedra detta folk så att du skulle kunna sätta dem upp emot oss i avsikt att smäda oss och driva bort oss.

5 Detta var nu din motståndares plan, och han har utövat sin makt genom dig. Nu vill jag att du kommer ihåg att det jag säger till dig, säger jag till alla.

6 Och se, jag säger till er alla att detta var en av motståndarens snaror som han har lagt för att fånga detta folk, så att han kan få er till att underkasta er honom, så att han kan omsluta er med sina kedjor, så att han kan fängsla er till evig undergång enligt sin makt att hålla i fångenskap.”

7 När nu Alma hade talat dessa ord började Zeezrom darra än mer, för han blev mer och mer övertygad om Guds makt. Och han blev även övertygad om att Alma och Amulek hade kännedom om honom, för han var övertygad om att de kände till hans hjärtas tankar och avsikter. För makten hade getts dem för att de skulle kunna veta detta genom profetians ande.

8 Och Zeezrom började ivrigt ställa frågor till dem för att han skulle kunna få veta mer om Guds rike. Och han sa till Alma: ”Vad betyder det som Amulek har talat om de dödas uppståndelse, att alla ska uppstå från de döda, både de rättfärdiga och de orättfärdiga, och föras fram för att stå inför Gud och dömas efter sina gärningar?”

9 Och nu började Alma förklara detta för honom och sa: ”Det är många givet att känna till Guds hemligheter, men de har fått sträng befallning att de inte ska avslöja annat än den del av hans ord som han ger till människobarnen enligt den lydnad och flit som de visar honom.

10 Och därför får den som förhärdar sitt hjärta en mindre del av ordet, men till den som inte förhärdar sitt hjärta ges en större del av ordet, till dess det blir honom givet att känna Guds hemligheter, till dess han känner dem till fullo.

11 Och till dem som förhärdar sina hjärtan ges en allt mindre del av ordet till dess de inte vet något om hans hemligheter. Och därefter tas de tillfånga av djävulen och leds av hans vilja ner till undergång. Och det är detta som menas med helvetets kedjor.

12 Och Amulek har talat tydligt om döden och om att uppstå från denna dödlighet till ett tillstånd av odödlighet och om att föras fram inför Guds skrank för att dömas efter våra gärningar.

13 Om då våra hjärtan har varit förhärdade, ja, om vi har förhärdat våra hjärtan mot ordet så att det inte finns inom oss, då kommer vårt tillstånd att vara hemskt, för då ska vi bli fördömda.

14 För våra ord kommer att fördöma oss, ja, alla våra gärningar kommer att fördöma oss. Vi blir inte befunna obefläckade, och även våra tankar kommer att fördöma oss. Och i detta hemska tillstånd kommer vi inte att våga se uppåt mot vår Gud, och vi skulle vara glada om vi kunde befalla klipporna och bergen att falla över oss och dölja oss för hans åsyn.

15 Men detta kan inte ske. Vi måste komma fram och stå inför honom i hans härlighet och i hans kraft och i hans makt, majestät och herravälde och till vår eviga skam erkänna att alla hans domar är rättvisa, att han är rättvis i alla sina gärningar, och att han är barmhärtig mot människobarnen och att han har all makt att frälsa varje människa som tror på hans namn och bär sådan frukt som tillhör omvändelsen.

16 Och se, jag säger er att sedan kommer döden, ja, en andra död, som är en andlig död. Då är tiden inne när den som i sina synder dör den timliga döden även ska dö en andlig död. Ja, han dör i fråga om det som hör rättfärdigheten till.

17 Då är tiden inne när deras kval ska bli som en sjö av eld och svavel vars lågor stiger uppåt i evigheters evighet. Och då är tiden inne när de fängslas till evig undergång enligt Satans makt och fångenskap, eftersom han har underkuvat dem enligt sin vilja.

18 Då, säger jag er, ska det för dem vara som om ingen återlösning hade skett, för de kan inte återlösas enligt Guds rättvisa, och de kan inte dö, eftersom det inte längre finns någon förgänglighet.”

19 Nu hände det sig att när Alma slutat tala dessa ord var folket än mer förvånade.

20 Men där fanns bland dem en viss Antionah, som var en hög styresman bland dem, som kom fram och sa till honom: ”Vad är det du har sagt, att människan ska uppstå från de döda och förändras från detta dödliga tillstånd till ett odödligt tillstånd så att själen aldrig kan dö?

21 Vad betyder det skriftställe där det står att Gud satte keruber och ett flammande svärd öster om Edens lustgård, för att inte våra första föräldrar skulle gå in och ta del av frukten från livets träd och leva för evigt? Och därav ser vi att det inte fanns någon tänkbar möjlighet att de skulle leva för evigt.”

22 Då sa Alma till honom: ”Det är detta jag stod i begrepp att förklara. Vi ser nu att Adam föll genom att äta av den förbjudna frukten enligt Guds ord. Och sålunda ser vi att hela människosläktet genom hans fall blev ett förlorat och fallet folk.

23 Och se, nu säger jag dig att om det hade varit möjligt för Adam att äta av frukten från livets träd vid den tiden, skulle det inte finnas någon död, och ordet skulle ha varit meningslöst, vilket skulle ha gjort Gud till en lögnare, för han sa: ’Om du äter ska du förvisso dö.’

24 Och vi ser att döden drabbar människorna, ja, den död som Amulek har talat om som är den timliga döden. Men människan fick en tid sig förunnad då hon kunde omvända sig, och därför blev detta liv ett prövotillstånd, en tid att bereda sig för att möta Gud, en tid att bereda sig för det oändliga tillstånd som vi har talat om, vilket kommer efter de dödas uppståndelse.

25 Om det nu inte hade varit för återlösningsplanen som fastställdes från världens grundläggning, kunde det inte ha funnits någon uppståndelse från de döda. Men det fastställdes en återlösningsplan som ska åstadkomma den uppståndelse från de döda om vilken vi har talat.

26 Och se, om det hade varit möjligt för våra första föräldrar att gå fram och äta av livets träd skulle de ha blivit för evigt olyckliga eftersom de inte hade fått något förberedande tillstånd. Och därför skulle återlösningsplanen ha omintetgjorts, och Guds ord skulle ha varit meningslöst och utan verkan.

27 Men se, det skedde inte så, utan det bestämdes att människorna måste dö. Och efter döden måste de komma till domen, ja, samma dom som vi har talat om, som är slutet.

28 Och sedan Gud bestämt att detta skulle ske med människan, se, då såg han att det var nödvändigt att människorna fick kännedom om det som han bestämt om dem.

29 Därför sände han änglar att tala med dem, och de lät människor se hans härlighet.

30 Och de började alltifrån den stunden att åkalla hans namn. Därför samtalade Gud med människor och tillkännagav för dem återlösningsplanen som hade beretts från världens grundläggning. Och detta kungjorde han för dem i enlighet med deras tro och omvändelse och deras heliga gärningar.

31 Därför gav han bud till människorna, sedan de först hade överträtt de första buden rörande det som var timligt, och blivit som gudar, med kunskap om gott och ont, och hade satt sig i stånd att handla, eller hade blivit satta i stånd att handla efter egen önskan och vilja att antingen göra ont eller gott.

32 Därför gav Gud dem bud, efter att ha tillkännagett återlösningsplanen för dem, för att de inte skulle göra ont, då straffet för detta var en andra död, vilket var en evig död gällande det som tillhör rättfärdigheten. Ty för sådana kunde återlösningsplanen inte ha någon kraft eftersom rättvisans verk enligt Guds ojämförliga godhet inte kunde omintetgöras.

33 Men Gud kallade på människorna i sin Sons namn (för detta är den återlösningsplan som fastställts) och sa: ’Om ni omvänder er och inte förhärdar era hjärtan ska jag förbarma mig över er genom min enfödde Son.

34 De som omvänder sig och inte förhärdar sitt hjärta kan därför göra anspråk på barmhärtigheten genom min enfödde Son till sina synders förlåtelse, och de ska ingå i min vila.

35 Men den som förhärdar sitt hjärta och gör ont, se, jag svär i min vrede att han inte ska ingå i min vila.’

36 Och nu, mina bröder, säger jag er att om ni förhärdar era hjärtan ska ni inte gå in i Herrens vila. Därför förtörnar er ondska honom så att han sänder ner sin vrede över er liksom vid den första förbittringen, ja, enligt sitt ord vid den sista förbittringen liksom vid den första, till era själars eviga undergång, alltså enligt hans ord, till den sista döden så väl som den första.

37 Och nu, mina bröder, då vi vet detta och det är sant, låt oss omvända oss och inte förhärda våra hjärtan, så att vi inte förtörnar Herren vår Gud till att sända sin vrede över oss i dessa sina andra bud som han har gett oss, utan låt oss gå in i Guds vila som är beredd enligt hans ord.