”Hur kan jag tro på det jag aldrig har sett?” Liahona, april 2023.
Unga vuxna
Hur kan jag tro på det jag aldrig har sett?
Även när evangeliet verkar ogripbart kan vi välja att ha tro ändå.
”Jag förstår bara inte hur man kan tro på det man aldrig har sett. Jag vet inte hur jag ska kunna ha en sådan tro.”
Det min bror sa gjorde starkt intryck på mig. Vi har en bra relation och han anförtrodde sig till mig om några utmaningar han hade. Han hade inte varit aktiv i kyrkan på flera år, så jag berättade om min önskan att han skulle tro på något – vad som helst, egentligen – om en kärleksfull himmelsk Fader och ett högre syfte med jordelivet.
Men hans ord fick mig att fundera: Varför tror jag på Kristus och allt om evangeliet när så mycket är ogripbart?
Tro är den största kraften
President Russell M. Nelson fortsätter att uppmana oss att fördjupa vår tro, så att vi kan stå emot motståndarens angrepp under de kommande dagarna. Jag tycker att det är betydelsefullt att han kan välja att undervisa oss om vad som helst som rör evangeliet, men han undervisar ständigt om den mest grundläggande byggstenen i evangeliet – tro – genom att uppmuntra oss att stärka vår andliga grund,1 bibehålla ett andligt momentum,2 och utöva tro som förflyttar berg.3
Tro är det allsmäktiga svaret på frågor om evangeliet. Enligt Alma är en önskan att tro (se Alma 32:27) den enkla början på hela Jesu Kristi evangelium, men tro kan bli ”den största kraft som är tillgänglig för oss i det här livet”4 för att finna svar och hålla fast vid hoppet.
Illustrationer: Emily Jones
Sedd eller osedd är tro ett val
När jag studerade Gamla testamentet förra året insåg jag en del om att behålla tron. Jag läste om de israeliter som Gud befriade från träldom i Egypten, och jag undrade hur det skulle kännas att bevittna de uppenbara, nästan otroliga, underverk de såg under sin livstid.
Men jag blev frustrerad när jag såg deras tro pendla fram och tillbaka – de bevittnade underverk och prisade Gud, och sedan förlorade de tron och knotade mot honom när de stod inför prövningar eller besvär. Herren befriade dem från Egypten, delade Röda havet så att de kunde gå igenom på torr mark och lät ”bröd från himlen” (2 Moseboken 16:4) regna från himlen (som brödälskare kan jag knappt föreställa mig det!) och trots allt detta sa Israels barn trolöst: ”Varför har ni fört oss upp ur Egypten så att vi måste dö i öknen?” (4 Moseboken 21:5).
Först blev jag förskräckt över deras reaktioner. Hur kunde de tvivla på Gud och vara så otacksamma efter allt han så tydligt hade gjort för dem?
”Om jag hade bevittnat sådana underverk skulle jag aldrig tvivla på min tro eller ifrågasätta min himmelske Fader igen!” trodde jag. Men när jag funderade djupare insåg jag att jag också har gjort mig skyldig till samma ytliga tro.
När jag ställs inför utmaningar ifrågasätter jag ibland om min himmelske Fader verkligen är med mig, även om han har gjort sin närvaro känd otaliga gånger tidigare. Jag minns stunder när jag har haft frågor om evangeliet eller tillfällen när jag känt mig bortglömd eftersom min lydnad inte förhindrade orättvisor eller medförde underverk så snabbt som jag ville.
Men jag har lärt mig att nyckeln till att behålla min tro i dessa tvivlande stunder inte är att vänta på att brödet ska falla från himlen; det är helt enkelt att välja:
Välja att tro.
Välja att tro
Världen skulle uppmuntra oss att hitta bekräftelse eller rättfärdiggörelse för våra tvivel eller frågor genom att göra en snabb googlesökning eller genom bekanta. Men att utöva tro och inbjuda Anden att vägleda oss är det enda sättet att finna rena, absoluta sanningar.
När jag ställs inför valet att tro eller inte, söker jag Anden även när det är svårt. Jag minns stunderna när jag har känt den Helige Anden viska sanningen till mitt innersta. Jag begrundar vad min själ vet är sant. Jag tänker på när jag har känt min himmelske Faders fullkomliga kärlek. Och jag fokuserar på den vardagliga barmhärtighet och de underverk jag har sett i mitt liv, som förmågan att känna frid mitt i svårigheter eller glädjen av omvändelse genom Kristus.
Jag vet att Jesu Kristi evangelium är sant eftersom Anden alltid uppenbarar den sanningen för mig när jag gör det valet att söka honom i stället för att söka efter svar någon annanstans – när jag önskar och väljer att tro.
Visst, det skulle vara lätt att ha tro på vår himmelske Fader efter att ha bevittnat underverk, men underverk skapar inte tro – att utöva tro är det som inbjuder till underverk (se Matteus 17:20). Tro handlar inte om att se och sedan tro – det handlar om att välja att tro innan man helt förstår, söka efter sanningar med hjärtat och ge näring åt trosuppfattningar med rättfärdighet (se Alma 32:40–43).
Vi välsignas när vi tror
När jag tänkte på samtalet med min bror visste jag inte om något jag kunde säga skulle övertyga honom om de sanningar som är så dyrbara för mig. Men plötsligt påmindes jag om berättelsen om aposteln Tomas. Så jag återgav den för honom.
Tomas var trofast mot Frälsaren under sin verksamhet men kunde inte tro att hans Mästare hade uppstått igen förrän han såg honom ansikte mot ansikte. När han kände avtrycken efter spikarna i hans händer, trodde han slutligen, och Frälsaren sa till honom: ”Du tror därför att du har sett mig. Saliga är de som inte har sett men ändå tror” (Johannes 20:29, betoning tillagd).
Och sedan bar jag mitt vittnesbörd: ”Jag har övervunnit för många utmaningar i mitt liv för att inte tro på en himmelsk Fader som älskar mig och en Frälsare som har hjälpt mig finna glädje och frid genom allt. Jag kanske inte ser dem personligen, men jag ser dem genom så många exempel på godhet i världen. Livet är svårt, men tro på dem påminner mig om vem jag är och vad mitt syfte är, och jag minns välsignelserna de har lovat mig. Varje gång jag väljer att ha tro känner jag i mitt hjärta att de är med mig och att evangeliet är sant.”
Vi avslutade vårt samtal med goda känslor. Jag vet inte om han kommer att välja att komma tillbaka till evangeliet snart, men jag inbjöd honom att helt enkelt börja med en önskan att tro.
Den här världen gör det inte lätt att alltid ha tro. Faktum är att ibland kan det kännas som om våra ansträngningar att vara trofasta är förgäves när vi ställs inför utmaningar eller när det känns som om himlarna är stängda för oss. Men att växa och bevara vår tro är en förädlingsprocess som kräver hopp i Frälsaren, tillit till vår himmelske Fader och handling från vår sida. Och att fortsätta välja tro kan ge det resultat som beskrivs av äldste L. Whitney Clayton, då medlem i presidentskapet för de sjuttios kvorum: ”Med tiden ser du att du fattade det bästa möjliga beslutet. Ditt modiga beslut att tro på honom kommer att välsigna dig övermåttan och för alltid.”5
När jag väljer att tro, särskilt när jag förståeligt nog kunde välja att inte göra det, får jag välsignelser, jag upplever underverk och känner en djupt rotad glädje som Frälsaren och profeten har lovat. Och ibland, trots de utmaningar jag möter och obesvarade frågor jag kan ha, är det största underverket i mitt liv att när jag väljer tro på Jesus Kristus så ser jag honom. Jag ser hans hand, hans kraft och hans ljus i mitt liv.
Jag vet att du kan göra det också.