Julandakter
Oss är en Frälsare född


Oss är en Frälsare född

Första presidentskapets julandakt 2023

Söndag, 3 december 2023

Kära bröder och systrar, god jul!

Vi är tacksamma över att få samlas med vårt kära första presidentskap under denna julandakt. Var ni än befinner er denna julhögtid, må ni känna Guds kärlek när vi firar Jesus Kristus som fokus för julen.

Julen är en tid av musik, dofter och smaker, förväntan och givmildhet. En tid att samlas, vare sig vi bor nära eller långt borta.

Ofta blir julen jul först när vi stillsamt kommer med julefröjd till andra. Många familjer vikarierar för jultomten. Många lyser upp världen med Jesu Kristi ljus.

Ett julminne man kommer ihåg är ett julminne man skapar på nytt. Över tid blir julminnen jultraditioner som kan fördjupa vår kärlek till Jesus Kristus – Guds lamm, den evige Faderns Son, världens Frälsare.1

Om du har speciella julminnen, må du med glädje njuta av dem den här tiden. Om du fortfarande skapar dina jultraditioner, må de fördjupa din kärlek till Jesus Kristus och välsigna dig varje år.

Får jag berätta om tre av familjen Gongs favoritjultraditioner?

För det första älskar syster Gong och jag att varje år återse juldekorationerna som berättar vår familjs historia.

Som ett ungt nygift par gick syster Gong och jag vår masterutbildning i England. Vi bodde i en liten lägenhet på en stram studentbudget. Vi räknade våra småmynt innan vi köpte en skranglig liten julgran som till och med Karl i Snobben skulle ha tyckt synd om.

Syster Gong, som alltid är kreativ, använde klädnypor för att göra små brittiska soldatdekorationer till vår julgran. Hon målade en svart yllehatt och ett leende på var och en.

I 43 år har de här brittiska klädnypesoldaterna stått i givakt i vår julgran. De påminner oss om vår första jul som gifta – långt hemifrån – och varje jul som följde.

Vår sons familj gjorde de här ”spelpjäserna” av klädnypor. De föreställer missionärer över hela världen. Ser ni deras leenden? Deras landstypiska klädsel? Deras namnskyltar? Jag har fått höra att en liknar mig.

Våra juldekorationer återuppväcker varma minnen av vänner och upplevelser på många platser. Julens glada, eklektiska minnesparad varje år får oss att le.

Profeten Alma säger att jorden som rör sig i en regelbunden bana vittnar om att det finns en Gud. Julen markerar en familjär tid på jordens 365¼ dagar långa årliga kretslopp runt solen. När den här årliga rotationen tar oss tillbaka till en dyrbar jul varje år tänker jag på vad författaren E. B. White skrev om ”Tidens ring”.2

Han menar att det bara är med erfarenhet som vi förstår att ”tiden egentligen inte rör sig i en cirkel alls”. Tidens ring kan verka ”perfekt formad, oföränderlig, förutsägbar, utan början eller slut”. Men det är bara när vi är unga som vi föreställer oss att vi kan göra en fullständig cirkel och inte sluta äldre än när vi började.

För mig, när jag varje jul på något sätt är densamme och ändå på något sätt annorlunda, tyder det på hur tid (och rum) kan vara både linjärt och cirkulärt på samma gång. Hur en ”trång och smal stig”3 och ”ett evigt kretslopp”4 kan vara kompletterande beskrivningar av en förbundsrealitet som fokuserar på ett Kristusbarn som föddes i Betlehem.

På det här viset är en del av julens magi för mig att vara barn och vuxen på samma gång. Vi gläds som vuxna åt det som nu gläder barnet vi en gång var. Och vi gläds med ett barn när vi skapar och återskapar minnen och traditioner tillsammans.

En annan populär jultradition hos familjen Gong är att visa våra familjejulkrubbor – skildringar av det heliga Jesusbarnets födelse.

Visst är det underbart hur julkrubbor fokuserar på Jesus Kristus och inbjuder oss att göra detsamma? Som en nyligen återvänd missionär sa: ”Innan min mission var Jesus Kristus en del av mitt liv. Nu är han mitt liv.”

Vår familjs krubbor finns i alla tänkbara storlekar och inramningar, gjorda av alla tänkbara material, från alla tänkbara platser. Varje krubba vittnar om Jesus Kristus och hur han välsignar alla nationer, släkten, tungomål och folk.

Vi älskar att Guds barn överallt avbildar Jesusbarnet, Maria, Josef, de vise männen, herdarna och djuren med miljöer, drag och detaljer som är välbekanta och som man kan relatera till. Dessa krubbor påminner oss också om att Gud älskar alla sina barn. Vi ser Guds kärlek i våra julkrubbor var de än kommer ifrån.

En tredje favorittradition för familjen Gong, förutom att tillsammans läsa berättelserna i skrifterna om vår Frälsares födelse, är att läsa Charles Dickens En julsaga högt som familj.

Om jag sätter på mig en halsduk och hög hatt, kan ni då för ett ögonblick föreställa er mig som Ebeneezer Scrooge i En julsaga?

En del år läser vår familj En julsaga från början till slut. Vi rör om i vår varma choklad med polkagrisar och skrattar åt ”Norfolk biffins” och ”smoking bishop”. Vi ryser när Jacob Marleys ande slår med sina kedjor. Vi uppmuntras när andarna från den förflutna, nuvarande och framtida julen hjälper Ebeneezer Scrooge att bli en ny människa.

Vissa år läser vår familj en förkortad version av En julsaga, sammanställd av vår svärdotter och son för att passa yngre familjemedlemmars kortare koncentrationsförmåga.

Och några år, med leenden och gott humör, läser vår familj bildekalen En julsaga. Den består av bara två rader: ”Prat! Humbug!” och ”Gud välsigne oss allihop”.

Charles Dickens började skriva En julsaga i oktober och avslutade den i början av december 1843 – en period på bara sex veckor. Den första tryckningen av 6 000 exemplar publicerades i London den 19 december 1843. Den var slutsåld vid julafton.

De som dokumenterat bakgrunden till En julsaga förklarar att Charles Dickens skrev den vid en tidpunkt när det viktorianska England omprövade julens innebörd. Vilken roll kunde eller skulle en jultid, julgranar, julhälsningar, familjesammankomster, julkort, till och med julsånger spela i samhället?

I en tid när många är oroliga, isolerade och ensamma berörde Dickens En julsaga en djup längtan efter vänskap, kärlek och förankring i kristna dygder, liksom Ebeneezer Scrooge fann frid och läkedom för sitt förflutna, nuvarande och sin framtid.

Då som nu för julens sanna innebörd oss närmare Jesus Kristus som föddes som ett barn i ett stall. I köttet vet Jesus Kristus hur han ska bistå oss med sitt inre fyllt av barmhärtighet. Då som nu firar julen tillhörighet, gemenskap och samhörighet med Jesus Kristus och med varandra.

Låt mig ställa en annan fråga ur En julsaga. Varför tänker vi, när vi talar om Scrooge, främst på en sur gammal snåljåp, någon som hånskrattar åt julen som en stor, ja, humbug?

Varför erkänner vi inte mer den nye Scrooge? Den nye Scrooge, som generöst skickar den prisbelönta kalkonen som en julöverraskning? Den nye Scrooge, som försonar sig med sin glada brorson, Freddie? Den nye Scrooge, som höjer Bob Cratchits lön och tar sig an lille Tim?

Låt skeptikerna hånskratta. Den nye Scrooge ”höll allt vad han lovade, och betydligt mer”. Han blev en så god människa och en så god vän som den gamla goda världen kunde erbjuda.

Så varför minns vi inte den mr Scrooge? Finns det människor omkring oss, kanske vi själva, som skulle kunna vara en annan person om vi bara slutade typifiera eller stereotypisera dem som sitt gamla jag?

Ingen individ och ingen familj är fullkomlig. Vi har alla fel och brister – saker vi önskar att vi gjorde bättre. Den här julen kanske vi kan ta emot – och erbjuda – Jesu Kristi dyrbara gåvor av förändring och omvändelse, av att förlåta och glömma, till varandra och oss själva.

Låt oss sluta fred med det gångna året. Släpp taget om den känslomässiga ångesten och bruset, friktionerna och irritationerna som tynger våra liv. Må vi ge varandra våra nya möjligheter i stället för att fixera oss vid våra tidigare begränsningar. Låt oss ge den nya Scrooge i var och en av oss en chans att förändras.

Vår Frälsare kom vid jul för att befria de fångna – och inte bara dem som satt i fängelse. Han kan befria oss från vårt förflutnas andar och frigöra oss från ångern över våra och andras synder. Han kan återlösa oss från vårt självupptagna själviska jag genom pånyttfödelse i honom.

”I dag har en Frälsare fötts åt er … Han är Messias, Herren.”5

Så god jul!

Må era jultraditioner och minnen vara glada och ljusa.

Må vi glädjas i Jesus Kristus, vid jul och varje dag.

Jag vittnar glatt om honom i hans heliga namn, Jesus Kristus, amen.

Skriv ut