Vilse på akvariet
Författaren bor i British Columbia, Kanada.
Krista älskade Stanley Park. Hon älskade stränderna, lekplatserna, djurparken och tågturen.
Men mest av allt älskade hon akvariet! Det hade alla möjliga slags havsdjur. Hon tittade på en brun säl som simmade runt, runt.
Men plötsligt hörde hon något. Det var en flicka som grät! Ingen stannade för att hjälpa henne.
Krista ryckte i mammas ärm. ”Titta! Den flickan gråter!”
Mamma tittade. Hon tog Kristas hand i sin och gick bort till flickan.
”Hej”, sa mamma. ”Kan vi hjälpa dig?”
”Jag kan inte hitta mamma”, snyftade flickan.
”Kom och sitt med oss”, sa mamma. ”Vi kan vänta med dig.”
Krista och mamma satte sig med flickan. Hon hette Sarah.
”När man har gått vilse är det bäst att stanna där man är”, sa mamma. ”Då vet din mamma var hon kan hitta dig.”
Sarah såg så ledsen och rädd ut. Krista önskade att hon kunde hjälpa henne. Hon bad en kort bön inom sig. Himmelske Fader, snälla hjälp Sarahs mamma att komma tillbaka.
Krista försökte muntra upp Sarah. Hon ställde frågor till henne. Hon berättade spännande saker om sälar. Hon gav henne till och med ett fint snäckskal som hon hade hittat på stranden.
Efter en stund kom en kvinna springande mot dem. Det var Sarahs mamma! Hon gav Sarah en stor kram. Båda sa tack till Krista och hennes mamma.
Krista var glad att hon kunde hjälpa någon!
Illustration Mitch Miller