2021
Ett piano till Prophet
Mars 2021


Ett piano till Prophet

Den här berättelsen utspelade sig i Accra, Ghana.

En pojke som hette Prophet hade två viktiga mål.

”Musiken är ett språk som alla kan förstå” (Barnens sångbok, s. iii).

Bild
hands on piano keyboard

Prophet älskade musik. Han älskade särskilt primärsångerna och kyrkans psalmer. Han nynnade melodierna hela dagarna. Han föreställde sig hur han satt vid ett piano och spelade sina favoritsånger. Han föreställde sig också att han lärde andra att spela.

Det var bara ett problem. Han hade inget piano.

En dag hade Prophet en intervju med sin biskop.

”Har du satt upp några mål i programmet Barn och ungdomar?” frågade biskopen.

”Ja”, sa Prophet. ”Jag vill lära mig spela piano.”

”Det är ett bra mål”, sa biskopen.

”Och när jag når det målet”, sa Prophet, ”så har jag ett annat mål. Jag vill lära 20 andra att spela.”

”Du har två bra mål”, sa biskopen.

”Och jag har ett problem”, sa Prophet. ”Jag har inget piano.”

”Låt oss se vad vi kan göra.”

Nästa söndag i kyrkan berättade biskopen för Prophet att han hade hittat ett missionärspar som kunde undervisa honom. De tog med sig keyboards som han och andra kunde öva på. De ville lära många att spela piano.

Biskopen pratade med andra. Prophet pratade med andra. Prophets familj pratade med andra. Snart pratade hela församlingen om pianolektioner. Det gjorde andra också.

”Många av mina vänner som inte är medlemmar vill också lära sig”, sa Prophet till biskopen.

”De är självklart välkomna”, sa biskopen. ”Missionärerna ger dig en bok och hjälper dig med lektionerna. Och när du har lärt dig kan du hjälpa dem undervisa alla andra.”

”Det är mitt andra mål!” sa Prophet.

Snart övade Prophet med missionärerna. Han älskade att lära sig vad varje not betydde och att höra dem sättas ihop till en sång. Kelvin och Alexander, två av hans vänner från kyrkan, lärde sig också. Efter en månad började alla tre pojkarna att undervisa också.

Pojkarna höll keyboardlektioner i kyrkan varje dag. Först var det bara 10 elever, sedan 20, sedan 50!

”Det här är kul!” sa Kelvin en dag när lektionen var över.

”Jag tror att vår himmelske Fader är glad över att vi hjälper andra lära sig”, sa Alexander.

Prophet nickade. Hans mål hjälpte redan så många människor.

Men det var något annat som gjorde Prophet glad. Medan de andra eleverna övade på primärsångerna lärde de sig också om sin himmelske Fader. Några av dem frågade Prophet om de kunde få lära sig mer om kyrkan.

Och några av de människor som först fick höra talas om kyrkan på grund av pianolektionerna blev faktiskt också döpta.

”Och nu sjunger vi alla tillsammans de sånger vi gillar”, säger Prophet.

Skriv ut