Vänner emellan

Stå upp för det du tror på

Äldste James R. Rasband

i de sjuttios kvorum

Från en intervju med Sydney Squires.

När jag växte upp pratade mamma med mig om evangeliet. Hon pratade om det varje dag, inte bara på söndagar. Hon älskade berättelser från Gamla testamentet.

Min favoritberättelse var den om David och Goliat. David var bara en ung herde. Goliat var en jättestor, stark soldat. När David gick för att strida mot Goliat hade David ingen rustning på sig. Hans enda vapen var en slunga att kasta småstenar med.

Men David stod upp för det han trodde på. Han var inte ensam. Guds kraft var med honom. Han besegrade Goliat.

Mamma tyckte om att berätta för mig vad David sa till Goliat: ”Du kommer mot mig med svärd och spjut och kastspjut, men jag kommer mot dig i Herren Sebaots namn” (1 Samuelsboken 17:45). Jag visste att mamma litade på att Gud skulle vara med oss. Han skulle hjälpa oss även när vi ställdes inför prövningar lika stora som Goliat.

Det var en viktig lärdom för mig. Där jag växte upp var jag ofta den enda medlemmen i kyrkan i skolan, i mina idrottslag eller bland mina vänner. På grund av min tro pratade och betedde jag mig annorlunda än många av mina vänner. Det ledde till många samtal med mina vänner om kyrkan. Mina nära vänner respekterade mig. Ibland retade andra mig. Men jag skämdes aldrig för min tro. Jag kände mig stolt över att stå för något.

När vi lever efter evangeliet är vi annorlunda. Aposteln Petrus sa att vi skulle vara ett annorlunda folk (se 1 Petrusbrevet 2:9). Och det är okej. Vi behöver inte oroa oss för att vara annorlunda när vi står upp för det vi tror på.

Illustration: Jared Beckstrand