Miguel och masken
Miguel tyckte om att hjälpa mamma i trädgården. Han täckte de små fröna med jord. Han gav dem lite vatten. Men inte för mycket.
”Du gör ett bra jobb”, sa mamma. ”Snart har vi massor av bra saker att äta.”
Miguel log. Han var glad att kunna hjälpa till.
Efter några dagar stack små skott upp ur jorden. Miguel vattnade plantorna. Han drog upp ogräs som växte bredvid dem. Varje dag blev plantorna lite högre.
En dag såg han en mask. Han visste inte vad han skulle göra. Han ville inte skada den. Men skulle den skada plantorna? Hans familj fick det mesta av sin mat från trädgården.
”Mamma, titta!” Han pekade på masken. Den slingrade sig i jorden. ”Skadar den plantorna?”
Hon skakade på huvudet och log. ”Maskar är bra för trädgården.”
Miguel såg masken gräva sig ner i marken. ”Den gör hål i jorden!” sa han.
”Det är det den ska göra. Den bryter upp jorden så att rötterna kan växa sig starka. Den är en av vår himmelske Faders skapelser. Den har ett eget speciellt syfte.” Mamma pussade Miguel på huvudet. ”Precis som du har.”
Miguel grävde runt växterna. Han var noga med att inte skada masken. Han såg andra maskar. Han log när de grävde sina tunnlar.
Miguel tyckte om maskarna. Han ville behandla alla vår himmelske Faders skapelser med respekt.