Hur man hanterar tre typer av prövningar

David Dickson

Kyrkans tidskrifter

Livet medför många olika utmaningar, men att vända sig till Gud är alltid svaret.

Av avundsjuka sålde Josefs bröder honom som slav och sa sedan till sin far att han hade dödats av vilda djur.

Josef i Egypten kunde ha ställt många frågor om den vändning hans liv tog. Du kommer att studera hans liv den här månaden, men här är en snabb sammanfattning av vad som hände honom:

Hans bröder sålde honom som slav.
Som slav anklagades han felaktigt för att ha försökt förföra sin herres hustru.
Därefter blev han fånge i två långa år.

Föreställ dig vad du skulle ha känt om du hade varit Josef. Du hade nog åtminstone varit frestad att fråga dig: ”Varför just jag? Vad har jag gjort för att förtjäna det här?”

Trots att han inte hade begått något brott skickades Joseph i fängelse i två långa år.

Tre typer av prövningar

Äldste Neal A. Maxwell (1926–2004) i de tolv apostlarnas kvorum undervisade en gång om tre olika typer av prövningar som vi kan råka ut för i detta liv:

Typ 1: Prövningar som beror på våra egna synder eller misstag.
Typ 2: Prövningar som sker på grund av att vi lever i en fallen värld, full av sjukdomar och fallna människor.
Typ 3: Prövningar som Gud vill att vi ska uppleva för att han vill att vi ska växa.

Mitt i den prövningen kan vi frestas att fråga: ”Varför just jag?” Men den frågan kanske inte är så användbar som vi hoppas. Äldste Maxwell skrev att oavsett varför vi får en prövning ”är resultatet uppenbarligen detsamma i båda fallen – Gud är villig att låta oss genomgå denna utmaning. Ändå lovar han oss att hans nåd är tillräcklig för oss.”¹ Med andra ord låter vår himmelske Fader oss inte gå igenom prövningar utan att ge oss den hjälp vi behöver genom Jesu Kristi försoning.

Josefs exempel

Låt oss ta en snabb titt på Josefs första stora prövning: Hans bröder sålde honom som slav.

Var detta en ”typ 1”-prövning? Var det Josef själv som orsakade detta? Nej. Men – han berättade oskyldigt om några av sina profetiska drömmar om sina äldre bröder. Dessa drömmar avslöjade att han en dag skulle bli deras ledare. Naturligtvis gillade hans äldre bröder inte att höra det. Faktum är att ”de hatade honom ännu mer på grund av hans drömmar” (1 Mos. 37:8).

Om du var i Josefs situation föreställer du dig kanske att du skulle tänka: ”Om jag bara inte hade berättat om mina drömmar!”

Eller var det i stället en ”typ 2”-prövning? Berodde Josefs prövning på att han levde i en fallen värld, vilket innefattar att andra människor använder sin handlingsfrihet på ett dåligt sätt? Kanske. Återigen skulle det ha varit lätt för Josef att skaka på huvudet och tänka att alla hans problem var hans bröders fel. Eller Potifars hustrus fel, hon som ljög. Eller till och med munskänkens fel, han som i två år glömde att berätta för Farao om Josef trots att han lovat att han skulle göra det (se 1 Mos. 40:23).

Eller var allt detta i slutändan en ”typ 3”-prövning? Med andra ord, var det här sådant som Gud lät Josef uppleva för att hjälpa honom att växa? På denna fråga ansåg Josef själv att svaret åtminstone delvis var ja. När han slutligen träffade sina bröder igen sa han: ”Men var inte ledsna och sörj inte över att ni sålde mig hit. Det var för att rädda liv som Gud sände mig hit före er” (1 Mos. 45:5, betoning tillagd).

Kom ihåg att Josef såldes som slav vid 17 års ålder. Han var 30 år gammal när han ställdes inför Farao för att tolka de drömmar som slutligen skulle göra honom fri. Det blir 13 år, eller nästan halva hans liv fram till dess, som Josef var berövad sin frihet utan egen förskyllan. Men han trodde att ”Gud sände [honom]” för att bevara liv. Oavsett var prövningen kom ifrån visste Josef att Gud hade ett syfte med den.

Det räckte för honom. Det kan räcka för oss.

Josef förlät sina bröder och räddade till och med deras liv under hungersnöden. Josef visste att Gud hade lett och skyddat hans liv.

Dina prövningar

Vi kan ägna enorma mängder energi på att älta det förflutna. Vi tänker kanske: ”Varför gjorde jag det?” eller ”Om bara den och den inte hade lurat mig.”

Men att älta hur saker kunde ha varit eller blivit gör inte mer nytta än smärtsamma tankar om varför eller hur en prövning kommer in i ditt liv. I slutändan finner man frid och styrka genom att komma till Kristus och lita på honom, som Josef i Egypten gjorde. Om vi gör det kan alla våra prövningar bli den typ av prövningar som hjälper oss att komma närmare Gud och bli mer som han.

President Henry B. Eyring i första presidentskapet har sagt: ”Du kanske undrar varför en kärleksfull och allsmäktig Gud låter vår jordiska prövning vara så svår. Det är för att han vet att vi måste tillväxa i andlig renhet och styrka för att kunna bo i hans närhet i familjer för evigt.”²

Eviga belöningar

Om vi har syndat måste vi omvända oss. Om en prövning kan vara en möjlighet för oss att förbättra oss ska och bör vi göra det. Men många av de svårigheter som vi möter i livet tenderar att stanna kvar längre än vi önskar – ibland hela livet. Även här är svaret att vända sig till Gud.

Livet är tänkt att tänja oss och visa vad vi går för. Och Gud går med oss om vi söker honom! Äldste Dale G. Renlund i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”Din tro på din himmelske Fader och Jesus Kristus kommer att belönas mer än du kan föreställa dig. Alla orättvisor – speciellt upprörande orättvisor – kommer att helgas till din nytta.”³

Var det ”rättvist” att Josef gick igenom det han gjorde? Nej. Men eftersom han gick igenom det kunde han rädda livet på hela nationer, inklusive sin egen familj.

Du kanske befinner dig mitt i dina egna Josef-liknande prövningar. Du kanske inte förstår poängen. Eller slutet.

Kom bara ihåg att Guds nåd är tillräcklig. Vänd dig till honom så gör han underverk i ditt liv.