”Kraften i vänskap och vittnesbörd”, Vägledning för de unga, juni 2024.
Kraften i vänskap och vittnesbörd
Öppna ditt hjärta för dina vänner och berätta det du vet är sant.
En kall dag för flera år sedan ägnade två missionärer många timmar åt att kontakta människor på gatorna i Nagano i Japan. De pratade bara med några personer, bokade in ännu färre besök, och sedan blev de inbokade besöken inställda.
I slutet av den här jobbiga dagen träffade missionärerna en ung man, bara 15 år gammal, som var intresserad av att lära sig om kyrkan.
Den unge mannen var jag.
Hittade vänskap
Jag träffade en av missionärerna den dagen när jag var på väg hem från skolan. Han undervisade mig om den första synen och vittnade om att den var sann. Jag förstod inte allt just då, men jag ville lära mig mer.
Två veckor senare bjöd missionärerna med mig till en julfest i kyrkan. När jag kom dit var alla så vänliga! De log och skakade hand med mig och kallade mig broder Wada. Jag undrade hur de visste vad jag hette och varför de kallade mig broder. Jag fick veta att missionärerna hade berättat för alla att jag skulle komma. Jag kände mig mycket välkommen och behövd.
När alla började sjunga julpsalmer bad de mig att vara med. Medan vi sjöng ”Gläd dig, o jord” (Psalmer, nr 139) – en ny psalm för mig – fick medlemmarna i Nagano gren mig att känna mig hemma. De blev snart mina goda vänner.
När du går ut i världen, sträck dig ut till andra så mycket som möjligt. Det leder till känslor av tillhörighet som ofta växer till vänskapsband. Sanna vänskapsband, som är baserade på att du delar Guds kärlek och strävar efter att älska andra som han gör, välsignar dig för evigt.
Jag lärde känna sanningen
Missionärerna undervisade mig i över ett år. Jag gick i kyrkan och fortsatte att umgås med medlemmarna. Vi spelade spel tillsammans och pratade om många saker. Jag uppmuntrades att följa Frälsaren och döpas, men jag var orolig.
Mina föräldrar var hängivna buddister och gillade inte att jag lärde mig om kyrkan. Jag ville uppfylla familjens förväntningar och sa till missionärerna att jag inte kunde döpas. Men sanningarna i Jesu Kristi återställda evangelium hade manat mig att gå en annan väg än den som de flesta omkring mig följde. Jag behövde bestämma för egen del vilken väg jag skulle ta.
Ju mer jag tänkte på det, desto mer kände jag att jag borde be. Jag knäböjde vid sängen och bad högt för första gången i mitt liv. Innan jag ens var klar hade den Helige Anden klargjort för mig att jag hade funnit sanningen. Men vad skulle mina föräldrar tycka?
När mina föräldrar insåg min önskan att döpas överraskade de mig genom att gå med på att låta missionärerna komma på besök. När de kom hem till oss fick mina föräldrar en bra känsla. Efter att ha pratat ett tag inbjöd missionärerna oss att sjunga en psalm, ”Frid och glädje finns på jord” (Psalmer, nr 191). När vi sjöng tillsammans hade mamma tårar i ögonen. Alla kände sig berörda.
Den upplevelsen uppmjukade mina föräldrars hjärtan, och ett år och åtta månader efter att jag hade träffat missionärerna döptes jag. Senare verkade jag som missionär i Utah och har haft många underbara möjligheter i kyrkan.
Att älska och dela med sig
Har du någonsin stannat upp och tänkt på hur Jesu Kristi evangelium har välsignat dig? När du gör det fylls du av kärlek till Gud och förstår bättre att han älskar dig så mycket att han sände sin enfödde och dyrbare Son Jesus Kristus till världen för att stärka och lyfta dig när du kommer till honom.
När du känner den kärleken hoppas jag att du svarar genom att öppna ditt hjärta för dina nära och kära och andra och berättar vad du vet är sant. Mitt liv har välsignats tack vare vänner som har sträckt sig ut mot mig och delat sin kärlek till Frälsaren och hans evangelium med mig. Jag har också välsignats när jag har fortsatt stärka mitt vittnesbörd genom bön, genom att studera Jesu Kristi liv och lärdomar och välja att vara hans lärjunge. Du kan göra samma sak!
När du strävar efter att minnas de löften du gav när du döptes och tog emot den Helige Andens gåva har Gud lovat dig att den Helige Anden ska visa dig ”allt vad du bör göra” (se 2 Nephi 32:5). Ha tro på hans löfte. Du kan bli vägledd i rätt riktning i allt du gör och säger. Du kan nå ut i vänskap och inbjuda andra att höra ditt vittnesbörd. Jag vet att det kan göra dig gladare än något annat någonsin kan göra.