När vi avslutar denna konferens
President Thomas S. Monson
Må ni begrunda sanningarna ni har hört, och må de hjälpa er bli ännu bättre än ni var när konferensen började för två dagar sedan.
Mitt hjärta är fullt då vi närmar oss slutet på den här konferensen. Vi har rikligen välsignats när vi har lyssnat till råd och vittnesbörd från dem som har talat till oss. Jag tror ni håller med mig om att vi har känt Herrens Ande när våra hjärtan har berörts och vårt vittnesbörd stärkts.
Ännu en gång har vi fått njuta av vacker musik som har förhöjt och berikat varje möte under konferensen. Jag uttrycker min tacksamhet till alla som har delat med sig av sina talanger i detta hänseende.
Mitt hjärtinnerliga tack till var och en som har talat till oss och till dem som har uppsänt böner under vart och ett av mötena.
Det finns otaliga personer som antingen arbetar bakom kulisserna eller i mindre synliga roller under varje konferens. Det skulle inte vara möjligt för oss att ha dessa möten utan deras hjälp. Jag tackar även alla dem.
Jag vet att ni tillsammans med mig vill uttrycka tacksamhet för de bröder och systrar som har blivit avlösta under den här konferensen. Vi kommer att sakna dem. Deras bidrag till Herrens verk har varit enorma och kommer att märkas under kommande generationer.
Vi har också med uppräckta händer uttryckt vårt stöd för bröder och systrar som har kallats till nya ämbeten under den här konferensen. Vi välkomnar dem och vill att de ska veta att vi ser fram emot att arbeta tillsammans med dem i Mästarens sak. De har kallats genom inspiration från höjden.
Vi har haft en större täckning än någonsin av konferensen, som har nått ut över kontinenter och hav till människor överallt. Fastän vi befinner oss långt borta från så många av er känner vi er ande och er hängivenhet, och vi sänder vår kärlek och uppskattning till er var ni än är.
Vad välsignade vi är, mina bröder och systrar, att ha Jesu Kristi återställda evangelium i vårt liv och vårt hjärta. Det ger svar på livets största frågor. Det ger oss mening och mål och hopp i vårt liv.
Vi lever i oroliga tider. Jag försäkrar er att vår himmelske Fader är medveten om de utmaningar vi står inför. Han älskar var och en av oss och vill välsigna oss och hjälpa oss. Må vi åkalla honom i bön, som han uppmanade oss när han sade: ”Be alltid, och jag skall utgjuta min Ande över dig, och stor skall din välsignelse bli — ja, större än om du skulle få jordens skatter.”1
Mina kära bröder och systrar, må era hem vara fyllda med kärlek och vänlighet och med Herrens Ande. Älska er familj. Om det finns meningsskiljaktigheter eller stridigheter mellan er, uppmanar jag er att klara upp dem. Frälsaren sade:
”Det skall inte förekomma några ordstrider ibland er …
Ty sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som har en stridslysten ande är inte av mig utan av djävulen, som är fader till stridigheter, och han hetsar människornas hjärtan till att strida i vrede, den ene med den andre.
[Men] se, det är inte min lära … utan det är min lära att sådant skall upphöra.”2
Som er enkla tjänare upprepar jag kung Benjamins ord i sitt tal till sitt folk, när han sade:
”Jag har inte befallt er att … tro att jag av mig själv är förmer än en dödlig människa.
Men jag är liksom ni själva underkastad alla slags skröpligheter till kropp och sinne. Ändå har jag valts … genom Herrens hand … och har skyddats och bevarats av hans ojämförliga makt för att tjäna er med all kraft, sinne och styrka som Herren har förunnat mig.”3
Mina älskade bröder och systrar, jag vill av hela mitt hjärta utföra Guds vilja och tjäna honom, och tjäna er.
När vi nu åker hem nedkallar jag himlens välsignelser över var och en av er. Må ni som är borta från ert hem återvända dit i säkerhet. Må ni begrunda sanningarna ni har hört, och må de hjälpa er bli ännu bättre än ni var när konferensen började för två dagar sedan.
Tills vi möts igen om sex månader ber jag att Herrens välsignelser ska utgjutas över er, ja, över oss alla, och jag gör det i hans heliga namn, ja, Jesu Kristi, vår Herres och Frälsares namn, amen.