Enligt en gudomlig plan
Herrens hand leder er. Genom sin gudomliga plan finns han i de små detaljerna i era liv, så väl som i de stora händelserna.
Bröder och systrar, när jag står här på denna inspirerande, världsomfattande generalkonferens och känner er styrka och anda, kan jag inte låta bli att tänka på aposteln Petrus ord: ”[Herre], det är gott för oss att vara här.”1
Det är inte direkt vad Alma sa efter att ha predikat för folket i Ammonihah. Alma lämnade staden på grund av folkets ogudaktighet. Snart visade sig en ängel för Alma och befallde honom att ”återvända till staden Ammonihah och återigen predika för stadens invånare”.2
Alma gjorde det ”med hast” och ”gick in i staden på en annan väg.”3
”Då han kom in i staden var han hungrig, och han sade till en man: Vill du ge en enkel Guds tjänare något att äta?
Och mannen sade till honom: Jag är en nephit, och jag vet att du är en helig Guds profet, för du är den man om vilken en ängel sade i en syn: Du skall ta emot honom.”4
Den mannen var Amulek.
Råkade Alma bara stöta på Amulek? Nej det var ingen slump att han gick in i staden på den väg som skulle leda honom till denne trofaste man som skulle bli hans missionärskamrat.
Äldste Neal A. Maxwell förklarade en gång: ”Ingen av oss tillvaratar fullt ut de möjligheter att tjäna som vår vänskapskrets erbjuder oss. Ni och jag kanske kallar dessa vägar som korsas för ’en slump’. Det är förståeligt att vi dödliga använder detta ord, men slump är inget bra ord för att beskriva vad en allvetande Gud gör. Han gör ingenting av en ’slump’ utan enligt en ’gudomlig plan’.”5
Våra liv är som ett schackbräde och Herren flyttar oss från en ruta till en annan – om vi är lyhörda för andliga maningar. När vi ser tillbaka, ser vi hans hand i våra liv.
Vi ser ett sådant himmelskt ingripande när Nephi återvänder för att få plåtarna av Laban. Han ”leddes av Anden utan att på förhand veta vad [han] skulle göra.”6 Snart fann han Laban redlöst berusad, och Nephi dödade honom, tog plåtarna och flydde tillbaka till sina bröder. Hade han tur som bara råkade stöta på Laban? Eller skedde det efter en gudomlig plan?
I evangeliet och i kyrkan inträffar viktiga händelser som hjälper Guds rike på jorden att gå framåt. De sker inte av en händelse utan genom Guds plan. Han som har format den här världen kan stilla vågorna med sitt ord, och kunde styra både Alma och Amulek och Nephi och Laban så att de var på rätt plats vid precis rätt tillfälle.
På samma sätt inträffar händelser och möten i allas våra liv som främjar Guds verk på jorden.
Äldste Joseph B. Wirthlin talade om ett tillfälle när president Monson sa till honom: ”Det finns en styrande hand bakom allt som sker. Händelser sker ofta inte av en slump. En dag när vi ser tillbaka på det som till synes är sammanträffanden i vårt liv, inser vi att de kanske inte var så slumpartade när allt kommer omkring.”7
Oftast är det bara några få som känner till våra goda gärningar. Men de skrivs ner i himlen. En dag kommer vi att stå som vittnen om hur vi med all vår själ har hängett oss åt rättfärdiga gärningar. Ingen prövning eller katastrof kan hindra Guds lycksalighetsplan. ”Om morgonen kommer jubel”8 enligt en gudomlig plan. ”Jag kom till världen för att göra min Faders vilja”,9 sa Jesus. Bröder och systrar, det gjorde vi också.
Genom upplevelser på min egen livsresa vet jag att Herren flyttar oss på det metaforiska schackbrädet för att utföra hans verk. Vad som kan verka vara ett rent sammanträffande styrs i själva verket av en kärleksfull himmelsk Fader som kan räkna alla hårstrån på vårt huvud.10 Inte ens en sparv faller till marken utan vår Faders vetskap.11 Herren finns i de små detaljerna i våra liv, och de händelserna och möjligheterna är avsedda att förbereda oss för att lyfta våra familjer och andra när vi bygger Guds rike på jorden. Kom ihåg vad Herren sa till Abraham: ”Jag känner änden från begynnelsen, därför skall min hand vara över dig.”12
Herren placerade mig i ett hem med kärleksfulla föräldrar. I världens ögon var de vanliga människor. Min hängivne far var lastbilschaufför. Min ängel till mor var hemmafru. Herren hjälpte mig finna min underbara fru Melanie. Han manade en affärsman, som blev en kär vän, att ge mig ett arbete. Herren kallade mig till missionsfältet, både som ung man och som missionspresident. Han kallade mig till de sjuttios kvorum, och nu har han kallat mig till apostel. När jag ser tillbaka inser jag att jag inte låg bakom de händelserna; det gjorde Herren, på samma sätt som han ligger bakom viktiga saker som händer er och dem ni älskar.
Vad bör ni vara uppmärksamma på i era liv? Vilka av Guds mirakel påminner er om att han är nära, och säger ”jag finns precis här”? Tänk på de tillfällen – vissa inträffar dagligen – när Herren har ingripit i era liv, och sedan ingripit igen. Värdesätt dem som stunder när Herren har visat att han har förtroende för er och för era val. Men låt honom göra mer av er än vad ni kan göra på egen hand. Värdesätt hans engagemang. Ibland ser vi på förändringar i våra planer som omvägar på vår resa. Se dem istället som de första stegen i att gå ”Herrens ärenden”.13
För några månader sedan var vår dotterdotter med i en ungdomsgrupp som skulle besöka flera kyrkohistoriska platser. I resplanen stod det att hon skulle passera genom just det område där hennes bror, vår dotterson, verkade som missionär. Vår dotterdotter hade inte för avsikt att träffa sin bror på hans mission. Men när bussen körde in i staden där hennes bror verkade, kunde man se två missionärer gå nedför gatan. En av missionärerna var hennes bror.
Bussen fylldes av förväntan när ungdomarna bad busschauffören att stanna så att hon kunde hälsa på sin bror. Efter mindre än en minut, efter tårar och vänliga ord, gick hennes bror vidare för att göra sin plikt som missionär. Senare fick vi veta att hennes bror hade varit på den gatan i mindre än fem minuter, på väg från lägenheten till sin bil.
Vår himmelske Fader kan försätta oss i en situation av en viss anledning. Han har gjort det i mitt liv och han gör det i era liv, och han gjorde det i våra kära barnbarns liv,
Var och en av oss är värdefull och älskad av Herren, som bryr sig, som viskar, och som vakar över oss på sätt som är unika för var och en av oss. Han är oändligt mycket klokare och mäktigare än dödliga män och kvinnor. Han känner till våra utmaningar, våra segrar och våra hjärtans rättfärdiga önskningar.
För över ett år sedan när jag promenerade igenom tempelplatsen kom en av missionärssystrarna fram till mig och frågade: ”Minns du mig? Jag kommer från Florida.” Hon sa att hon hette syster Aida Chilan. Jo, jag mindes tydligt att jag hade träffat henne och hennes familj. Hennes stavspresident hade föreslagit att vi skulle besöka familjen. Det blev tydligt att vi var där på grund av deras dotter Aida, som inte blivit döpt. Efter vårt besök och över ett år av undervisning och vänskapskontakter blev Aida döpt.
Efter vårt besök på tempelplatsen skrev Aida ett brev till mig. Hon sa: ”Jag vet av hela mitt hjärta att vår himmelske Fader känner var och en av oss och att han fortsätter att låta våra vägar korsas av en anledning. Tack för att du var en av mina missionärer, för att du räckte mig handen och hittade mig för fem år sedan.”14 Aida skickade också berättelsen om hur hon blev medlem och tog upp de ”gudomliga sammanträffanden” som ägt rum i hennes liv och lett till dop och konfirmation, till att hon verkade som missionär på tempelområdet i Salt Lake City och till att hon nyligen vigdes i templet.15
Var det en ren slump att stavspresidenten dirigerade oss till familjen Chilan eller att hon och jag senare skulle träffas på tempelområdet? Aidas vittnesbörd lär oss att allt det var en del av en ”gudomlig plan”.
Herren älskar att vara hos oss. Det är inget sammanträffande att när ni känner hans Ande och handlar utifrån den första maningen ni får, känner ni hans närhet, som han lovade: ”Jag skall gå framför ert ansikte. Jag skall vara på er högra sida och på er vänstra, och min Ande skall vara i era hjärtan och mina änglar runtomkring er för att upprätthålla er.”16
Vi upplever alla liknade saker i våra liv. Vi kanske träffar någon som verkar bekant, förnyar en gammal relation eller upptäcker att vi har någonting gemensamt med en främling. När sådant händer kanske Herren påminner oss om att vi alla är bröder och systrar. Vi är egentligen engagerade i samma sak, den som Joseph Smith kallar ”Kristi sak”.17
Hur passar då vår handlingsfrihet in i en ”gudomlig plan”? Vi kan välja att följa eller att inte följa vår Frälsare och hans utvalda ledare. Mönstret är tydligt i Mormons bok när nephiterna hade vänt sig bort från Herren. Mormon klagade:
”Och de insåg att … Herrens Ande inte längre bevarade dem. Ja, den hade dragit sig bort från dem eftersom Herrens Ande inte bor i oheliga tempel.
Därför slutade Herren att bevara dem genom sin förunderliga och ojämförliga makt, ty de hade förfallit till ett tillstånd av otro och förfärlig ogudaktighet.”18
Inte allt som Herren ber oss om är en följd av hur starka vi är, hur trofasta vi är eller vad vi vet. Tänk på Saulus som Herren hejdade på vägen till Damaskus. Han gick åt fel håll i sitt liv, och det hade ingenting med norr eller söder att göra. Saulus blev gudomligt omdirigerad. Han kallades senare Paulus och hans verksamhet som apostel återspeglade vad Herren redan visste att han var kapabel att göra och bli, inte vad han som Saulus hade haft för avsikt att göra. På samma sätt vet Herren vad var och en av oss är kapabla att göra och bli. Vad sa aposteln Paulus? ”Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut.”19
När vi är rättfärdiga, villiga och kapabla, när vi strävar efter att bli värdiga och lämpade, utvecklas vi på ett sätt vi aldrig kunnat föreställa oss och blir en del av vår himmelske Faders ”gudomliga plan”. Vi har alla gudomlighet inom oss. Må vi, när vi ser Gud arbeta genom oss och med oss, bli uppmuntrade, ja rentav tacksamma, för den vägledningen. När vår himmelske Fader sa: ”Detta är mitt verk och min härlighet – att åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan,”20 talade han om alla sina barn – särskilt er.
Herrens hand leder er. Genom sin gudomliga plan finns han i de små detaljerna i era liv, så väl som i de stora händelserna. Som det står i Ordspråksboken ”Förtrösta på HERREN av hela ditt hjärta … så skall han göra dina stigar jämna.”21 Jag vittnar om att han välsignar er och ger er styrka och frid. I Jesu Kristi namn, amen.