”Jag har ett uppdrag åt dig”
Var och en av oss har en betydelsefull roll att spela i att främja Guds verk.
Till Mose förkunnade Gud: ”Jag har ett uppdrag åt dig” (Mose 1: 6). Har du någonsin undrat om din himmelske Fader har ett uppdrag åt dig? Finns det viktiga saker som han har förberett dig – och bara dig – att utföra? Jag vittnar om att svaret är ”ja”!
Tänk på Girish Ghimire som föddes och växte upp i Nepal. Som tonåring studerade han i Kina där en skolkamrat presenterade honom för Jesu Kristi evangelium. Så småningom kom Girish till Brigham Young University för forskarstudier och mötte sin blivande fru. De bosatte sig i Saltsjödalen och adopterade två barn från Nepal.
Många år senare, när fler än 1 500 flyktingar från läger i Nepal förflyttades till Utah,1 kände sig Girish manad att hjälpa till. Med flytande kunskaper i det språk som var hans modersmål och insikt i kulturen tjänade Girish som översättare, lärare och mentor. När de hade bosatt sig i området visade några av de nepalesiska flyktingarna intresse för evangeliet. En nepalitalande gren organiserades och Girish verkade senare som dess grenspresident. Han hjälpte också till med översättningen av Mormons bok till nepali.
Kan du se hur vår himmelske Fader förberedde och använder Girish?
Gud har ett uppdrag för var och en av oss
Bröder och systrar, Gud har viktiga uppdrag för var och en av oss. President Spencer W. Kimball talade till systrar men undervisade om sanningar som gäller oss alla när han lärde: ”Innan vi kom [till jorden] gavs [vi] vissa uppgifter. … Trots att vi nu inte kommer ihåg omständigheterna, ändrar detta inte den härliga realiteten i det vi en gång gick med på.”2 Vilken förädlande sanning! Vår himmelske Fader har specifika och betydelsefulla saker för dig och mig att utföra (se Ef. 2:10).
Dessa gudomliga uppdrag reserveras inte endast för några få privilegierade utan är till för alla – oavsett kön, ras, nationalitet, inkomstnivå, social status och ämbete i kyrkan. Var och en av oss har en betydelsefull roll att spela i att främja Guds verk (se Mose 1:39).
Vissa av oss ifrågasätter om vår himmelske Fader kan använda oss för att bidra med viktiga insatser. Men kom ihåg: Han har alltid använt vanliga människor för att uppnå enastående saker (se 1 Kor. 1:27–28; L&F 35:13; 124:1). ”Vi kan handla av oss själva”, och ”inom oss finns kraften” att ”åstadkomma mycket rättfärdighet” (se L&F 58:27–28).3
President Russell M. Nelson förklarade:
”Herren har mer i åtanke för dig än du har för dig själv. Du har sparats och bevarats för denna tid och denna plats.
Herren behöver dig för att förändra världen. När du accepterar och följer hans vilja för dig kommer du att märka att du åstadkommer det omöjliga!”4
Så hur kan vi förstå och utföra det uppdrag Gud avser för oss? Låt mig nämna fyra principer som kan vara behjälpliga.
Fokusera på andra
För det första, fokusera på andra. Vi kan följa Kristus, ”som gick omkring och gjorde gott” (Apg. 10:38; se även 2 Ne. 26:24).
När jag hade återvänt från min heltidsmission saknade jag det dagliga syftet jag hade haft. Det var uppenbart att jag behövde hålla buden, skaffa en utbildning, starta en familj och tjäna mitt uppehälle. Men jag undrade om det fanns något mer, något speciellt, som Herren ville att jag skulle göra. Efter flera månaders begrundan kom jag till den här versen: ”Om du önskar skall du bli medlet till att göra mycket gott i detta släktled” (L&F 11:8). Anden hjälpte mig förstå att huvudsyftet med gudomliga uppgifter är att välsigna andra och att ”göra mycket gott”.
Vi kan nalkas beslutspunkter i våra liv – som att veta vad vi ska studera, vad vi ska arbeta med eller var vi ska bo – utifrån hur vi kan hjälpa andra.
En familj flyttade till en ny stad. I stället för att hitta ett hem i ett välbärgat grannskap kände de sig manade att flytta till ett område med omfattande sociala och ekonomiska behov. Under årens lopp har Herren arbetat genom dem för att stödja många individer och stärka sin församling och stav.
En person inom sjukvården drev en traditionell sjukvårdsmottagning men kände sig manad att avsätta en dag i veckan för att erbjuda gratis vård till personer utan sjukförsäkring. Tack vare den här mannens och hans frus villighet att välsigna andra beredde Herren ett sätt för dem att stödja hundratals behövande patienter samtidigt som de också tog hand om sin stora familj.
Upptäck och utveckla andliga gåvor
För det andra, upptäck och utveckla andliga gåvor. Vår himmelske Fader gav oss dessa gåvor för att hjälpa oss känna igen, utföra och glädjas åt det uppdrag han har åt oss.
En del av oss undrar: ”Har jag några gåvor?” Än en gång är svaret ”ja”! ”Åt var och en är en gåva given genom Guds Ande … så att alla kan få nytta därav” (L&F 46:11–12; kursivering tillagd).5 Ett antal andliga gåvor har dokumenterats i skrifterna (se 1 Kor. 12:1–11, 31; Moro. 10:8–18; L&F 46:8–26), men det finns många andra.6 Exempel kan vara att ha medkänsla, ge uttryck för hopp, kunna relatera till människor, organisera effektivt, tala eller skriva övertygande, undervisa tydligt och arbeta hårt.
Hur lär vi känna våra gåvor? Vi kan gå till vår patriarkaliska välsignelse, fråga de som känner oss bäst och själv upptäcka vad vi är naturligt bra på och tycker om. Viktigast av allt, vi kan fråga Gud (se Jak. 1:5; L&F 112:10). Han känner till våra gåvor eftersom han gav dem till oss (se L&F 46:26).
När vi upptäcker våra gåvor har vi ett ansvar att utveckla dem (se Matt. 25:14–30). Inte ens Jesus Kristus ”mottog … fullheten från början, utan [utvecklades] från nåd till nåd” (L&F 93:13).
En ung man skapade illustrationer som skulle främja religiösa värden. Min favorit var ett porträtt av Frälsaren, och en kopia av det hänger i vårt hem. Denne broder utvecklade och använde sina konstnärliga gåvor. Genom honom inspirerade vår himmelske Fader andra att förbättra sitt lärjungeskap.
Ibland känner vi att vi inte har särskilt viktiga gåvor. En dag vädjade en missmodig ung kvinna: ”Herre, vilket är mitt personliga uppdrag?” Han svarade: ”Uppmärksamma andra.” Det var en andlig gåva! Sedan dess har hon funnit glädje i att uppmärksamma de som vanligen glöms bort, och Gud har välsignat många genom henne. En del av våra andliga gåvor kanske inte gör oss framstående i världens ögon, men de är viktiga för Gud och hans verk.7
Använd motgångar
För det tredje, använd motgångar. Våra prövningar hjälper oss upptäcka och förbereda oss för det uppdrag vår himmelske Fader har åt oss. Alma förklarade: ”Efter många prövningar [gjorde] Herren … mig till ett redskap i sina händer” (Mosiah 23:10).8 I likhet med Frälsaren, vars försoningsoffer gör det möjligt för honom att bistå oss (se Alma 7:11–12), kan vi använda den kunskap vi fått genom svåra upplevelser till att lyfta, stärka och välsigna andra.
När en framgångsrik chef på en personalavdelning förlorade jobbet läste han sin patriarkaliska välsignelse och kände sig manad att starta ett företag för att hjälpa andra yrkesutbildade hitta anställning. (Han hjälpte till och med mig att hitta arbete när vår familj återvände från vår mission.) Herren använde hans prövning som en språngbräda till att hjälpa andra, samtidigt som han hjälpte honom få en mer betydelsefull yrkesbana.
Ett ungt par fick ett dödfött barn. Med brustna hjärtan bestämde de sig för att hedra sin dotter genom att erbjuda rådgivning och materiell hjälp till föräldrar som gick igenom liknande situationer. Herren har arbetat genom detta par tack vare den särskilda empati de utvecklade under sina motgångar.
Lita på Gud
Och för det fjärde, lita på Gud. När vi frågar honom i tro med ärligt uppsåt uppenbarar han våra gudomliga uppgifter för oss.9 När vi en gång har upptäckt dem hjälper han oss att fullgöra dessa uppgifter. ”Allt är närvarande inför [hans] ögon” (L&F 38:2), (se även Abr. 2:8), och när tiden är rätt öppnar han dörrarna för oss (se Upp. 3:8). Han sände även sin son Jesus Kristus så att vi kan förlita oss på att han ger oss styrka bortom vår naturliga förmåga (se Fil. 4:13; Alma 26:12).
En broder, bekymrad över kommunala beslut, kände sig manad att ställa upp i valet som kommunpolitiker. Trots en jobbig kampanj utövade han tro och samlade de resurser han behövde. I slutändan vann han inte, men han kände att Herren hade gett honom vägledning och styrka att ta upp frågor som var viktiga för samhället.
En ensamstående mor med barn med utvecklingsmässiga funktionshinder ifrågasatte om hon kunde tillgodose sin familjs behov tillräckligt bra. Fastän det har varit svårt, känner hon att Herren stärkte henne så att hon framgångsrikt kunde fullgöra sin viktigaste mission.
Ett varningens ord
Samtidigt som Gud hjälper oss fullgöra våra himmelska uppgifter arbetar motståndaren med att distrahera och avskräcka oss från att leva ett meningsfullt liv.
Synd är kanske vår största stötesten, den avtrubbar vår känslighet för den Helige Anden och begränsar vår tillgång till andlig kraft. För att utföra det uppdrag vår himmelske Fader har för oss måste vi sträva efter att vara rena (se 3 Ne. 8:1). Lever vi på ett sådant sätt att Gud kan verka genom oss?
Satan försöker också att distrahera oss med mindre viktiga saker. Herren varnade en av kyrkans tidiga ledare: ”Ditt sinne har varit mera uppfyllt med jordiska ting än med det som hör mig, din Skapare, till och det ämbete vartill du har kallats” (L&F 30:2). Är vi så upptagna med jordiska ting att vi distraheras från våra gudomliga uppgifter?
Utöver detta nedslås vi av Satan med känslor av otillräcklighet. Han får vårt arbete att framstå som för svårt eller överväldigande. Men vi kan lita på Gud! Han älskar oss. Han vill att vi ska lyckas. Han ”går … framför [oss] och han skall vara med [oss]. Han skall inte lämna [oss]” (5 Mos. 31:8; se även Ps. 32:8; Ords. 3:5–6; Matt. 19:26; L&F 78:18).
Satan kan också narra oss att tycka att vårt uppdrag är mindre värt än det uppdrag som andra fått att göra. Varje uppdrag från Gud är viktigt och vi ”gläds åt det som Herren har befallt oss” (se Alma 29:9).
När Gud verkar genom oss kan det hända att motståndaren frestar oss att ta åt oss äran av det vi har åstadkommit. Vi kan emellertid söka efterlikna Frälsarens ödmjukhet genom att avleda personligt beröm och förhärliga Fadern (se Matt. 5:16; Mose 4:2). När en reporter försökte uppmärksamma Moder Teresa för hennes livs mission att hjälpa de fattiga, svarade hon: ”Det är Guds verk. Jag är som en … penna i hans hand. Han är den som tänker. Han är den som skriver. Pennan har ingenting med det att göra. Pennan behöver endast tillåta sig att användas.”10
Avslutning
Mina älskade bröder och systrar, jag uppmanar var och en av oss: ”Ställ er själva i Guds tjänst … som vapen åt rättfärdigheten” (Rom. 6:13). Att ställa oss själva i Guds tjänst innebär att låta honom veta att vi vill vara till nytta, söka hans vägledning och få del av hans styrka.
Som alltid kan vi se till Jesus Kristus, vårt fullkomliga exempel. I föruttillvaron frågade vår himmelske Fader: ”Vem skall jag sända?”
Och Jesus Kristus svarade: ”Här är jag, sänd mig” (Abr. 3:27; se även Jes. 6:8).
Jesus Kristus accepterade, förberedde sig för och utförde sin förutbestämda roll som vår Frälsare och Återlösare. Han gjorde Faderns vilja (se Joh. 5:30; 6:38; 3 Ne. 27:13) och fullföljde sina gudomliga uppgifter.
När vi följer Kristi exempel och underställer oss Gud, vittnar jag om att han också kommer att använda oss till att befrämja sitt verk och till att välsigna andra. I Jesu Kristi namn, amen.