Reaktion på begäran om fler missionärer: Fostra en missionärsanda hemma och i kyrkan
Biskop Victor Nogales i Parque Chacabuco församling i Congreso stav i Buenos Aires, Argentina sitter framför en anslagstavla täckt med bilder av de 37 unga männen och unga kvinnorna i församlingen. När en av dem åker ut som missionär sätter han upp en liten notering vid bilden.
”Mina ungdomar blir glada när de kommer in på mitt konrot och ser bilderna och noteringarna”, säger han. ”Det motiverar dem att förbereda sig för att själva bli missionärer.”
Den här församlingen i Buenos Aires exemplifierar missionsarbetets anda. Under de sex första månaderna 2012 lämnade 19 ungdomar — 14 av dem nyomvända — sitt hem för att verka som heltidsmissionärer i åtta länder. Över 80 procent av de tänkbara ungdomarna har bestämt sig för att verka som missionär.
Under senare år har kyrkans ledare flera gånger sagt att fler ungdomar behöver gå ut som missionär.
Under generalkonferensen i april 2005, en kort tid efter att kyrkan gett ut Predika mitt evangelium: Vägledning för missionärer, rådde äldste M. Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum familjer och ledare att fostra en missionärsanda och förbereda fler unga män och unga kvinnor att verka hedervärt genom att hjälpa dem förstå vilka de är och undervisa dem om läran (se ”En till”, Liahona, maj 2005, s. 69).
President Thomas S. Monsons tillkännagivande under generalkonferensen i oktober 2012 att missionärsåldern sänks är ännu en påminnelse om att Herren påskyndar sitt verk.
I dag har många familjer och ledare i kyrkan tagit till sig de här budskapen och skapat en rik tradition av missionsarbete i sitt område.
Hjälpa ungdomar förstå vilka de är
Som svar på frågan ”Hur har du kunnat förbereda så många av dina ungdomar så att de är villiga att gå ut som missionär?” sade biskop Nogales: ”När jag kallades som biskop tänkte jag först och främst på ungdomarna i församlingen, och jag gjorde klart för de andra församlingsledarna att vi behöver vara en del av deras liv.”
Alla missionärerna från Chacabuco hade till exempel ämbeten i församlingen innan de åkte ut. Ofta kallas nyomvända och mindra aktiva medlemmar att verka som lärare, vilket hjälper dem att förbereda sig för att undervisa om evangeliet.
Biskop Nogales ordnade också så att ungdomarna kunde förbereda sig andligt för en mission genom att arbeta med de lokala heltidsmissionärerna.
När lokala ledare och medlemmar i kyrkan har engagerat sig i ungdomarna har de belönats med att se missionärsandan öka avsevärt.
En missionärsinriktad familj
Garth och Eloise Andrus i Draper i Utah, USA, vet vad det innebär att ha en missionärsinriktad familj. De har 17 barnbarn som har verkat som missionärer, och de har själva varit ute som missionärer sex gånger.
Att fostra en missionärsanda i familjen är något som börjar när barnen är små, säger broder Andrus.
Syster Andrus instämmer. ”Barnen går inte ut som missionär om det bara är en outtalad förväntning, utan man pratar med barn och barnbarn om det som om det är en fråga om när de ska gå ut som missionär, inte om”, säger hon.
Det är också viktigt att undervisa ungdomar om vilka de är genom att visa exempel på missionsarbete. Broder och syster Andrus tackade ja till sin första kallelse 1980, just när deras yngste son åkte iväg som missionär.
Ett barnbarn skrev till dem efter att han fått en present som de hade skickat för att hjälpa honom förbereda sig för sin mission. ”Han tackade oss [för presenten] men sade: ’Det är mycket viktigare att tacka er för exemplet ni har varit’”, säger syster Andrus.
Undervisa om läran
”Våra ungdomar har rätt att förvänta sig att deras föräldrar och ledare och lärare i kyrkan ser till att de känner till och förstår Jesu Kristi evangelium”, har äldste Ballard sagt. ”Den Helige Anden kommer att bekräfta sanningen i deras hjärtan och tända Kristi ljus i deras själar. Och då får ni en till helt förberedd missionär” (M. Russell Ballard, ”En till”, s. 71).
Omkring 950 mil från Buenos Aires har Horseshoe Bends gren nära Boise i Idaho, USA också sett en dramatisk ökning i missionsarbetet eftersom familjer och ledare verkligen har ansträngt sig för att undervisa ungdomarna om evangeliet.
Nio ungdomar har gått ut som missionärer från den lilla grenen med 75 medlemmar.
Äldste Russell M. Nelson i de tolv apostlarnas kvorum betonade anledningarna till och fördelarna med att verka som missionär. ”Alla missionärer … har som enda mål att göra livet bättre för andra människor”, sade han. ”Beslutet att verka som missionär formar den andliga framtiden för missionären, hans eller hennes maka och deras efterkommande i framtida generationer. En önskan att tjäna är ett naturligt resultat av omvändelse, värdighet och förberedelse” (”Fråga missionärerna! De kan hjälpa er!” Liahona, nov. 2012, s. 18).
Martin Walker, president för Emmets stav i Idaho, instämmer. ”När en ung person verkar som missionär viker han eller hon in på en kurs som påverkar generationer”, säger han. ”Som stav gör vi allt vi kan för att förbereda ungdomarna för att gå ut som missionär.”
En del av förberedelsen är att undervisa ungdomarna om läran. Ungdomarna i Horseshoe Bends gren har tillgång till en förberedande missionärskurs som hålls varje vecka av en före detta missionspresident. Den här undervisningen kompletterar missionärsutbildningen som ges under stavens månatliga missionärsförberedelsemöte och dess årliga läger för aronska prästadömet.
LaRene Adam — ett av broder och syster Andrus’ sex barn — verkade vid sidan av sin make Jim i Danmarkmissionen Köpenhamn från 2007 till 2009. Hon vittnar om vikten av att undervisa barn om evangeliet hemma.
”Något av det bästa man kan göra för att hjälpa barnen bygga ett vittnesbörd om missionsarbete är att ha hemaftnar och studera skrifterna tillsammans”, säger hon. ”Om du ger dem den starka grunden av evangeliestudier och kunskap är de mycket mer redo och vet så mycket mer om evangeliet.”
Biskop Victor Nogales står vid anslagstavlan som visar alla ungdomarna i sin församling, bland annat dem som nu verkar som missionärer.
Foto med tillstånd av Paul L. Garvin