Välj den bättre delen
Ibland måste man ge upp något bra för något bättre.
En dag överraskade Zoltán Szücs från Szeged i Ungern sin kajaktränare när han berättade att han inte skulle åka till Tyskland för att vara med i en viss tävling.
”Det var samma dag jag skulle döpas, så jag sade nej”, säger Zoltán.
Som sjuttonåring hade Zoltán vunnit många kajaktävlingar. Det är en populär sport i Ungern, och Zoltán var bra — tillräckligt bra för att kunna bli proffs. Förutom att Zoltán hade bestämt sig för att hoppa över en tävling, skulle han snart sluta med att paddla kajak helt och hållet. Han hade något bättre att göra.
Det hade varit bra för Zoltán att paddla kajak. Under åren han hade arbetat med sin tränare hade han lärt sig om självkontroll, lydnad och hårt arbete. Zoltán hade också lärt sig att undvika ämnen och vanor som skulle förminska hans prestationer. Det var inget lätt liv. Det var ensamt, och det skulle ta ännu mer tid att bli proffs. Proffs tränar 12 timmar om dagen och måste tävla på söndagar.
”Paddlingen upptog det mesta av min tid”, säger Zoltán. ”Jag var fanatisk. På grund av det utelämnade jag mycket ur mitt liv.”
Det var därför Zoltán insåg att han inte kunde ägna sig åt både evangeliet och att paddla kajak. År 2004 sade han till sin tränare att han inte skulle paddla mer.
Tidigare det året hade missionärerna börjat undervisa Zoltáns mamma. Han var inte med på lektionerna. Han tackade motvilligt ja till mammans inbjudan till hennes dop. Men han blev rörd av det han kände när han kom in i kyrkan. Zoltán gick med på att träffa missionärerna, delvis för att han kunde relatera till dem.
”Missionärerna var intressanta eftersom de var vanliga människor men levde efter en högre norm”, säger han.
Tack vare den högre norm som Zoltán redan levde efter som paddlare såg han genast värdet i evangeliets lärdomar. Han döptes två månader senare.
Först trodde han att han kunde fortsätta paddla men inte tävla på söndagar. Men eftersom han är en sådan person som vill göra bra ifrån sig när han har valt aktivitet eller väg, valde han att ge upp paddlingen helt och hållet.
Han försökte en gång att paddla som hobby efter sitt dop. När han gjorde det bad hans tränare honom att hjälpa till och undervisa andra och organisera resor eftersom han inte skulle tävla. Men han ville inte ägna så mycket tid åt paddlingen — eller åt någon annan aktivitet — så att det inkräktade på hans lärjungeskap.
Så Zoltán hängde upp sin paddelåra och hängav sig åt att tjäna i kyrkan, ett beslut som liknar det som president Howard W. Hunter (1907–1995) fattade när han skulle gifta sig. President Hunter var en skicklig musiker och spelade dussintals instrument. På kvällarna hade han spelat i en orkester, men livsstilen som de hade som han umgicks med passade inte ihop med evangeliets normer. Så president Hunter lade undan sina instrument och tog bara fram dem ibland när familjen sjöng tillsammans.1
Zoltán saknar paddlingen men han inser att hans kärlek till paddlingen var så stark att den kunde tävla med, och kanske övervinna, hans kärlek till Herren om han var för engagerad i sporten.
Samma princip kan tillämpas på alla aktiviteter som tar oss bort från den som Gud vill att vi ska vara. Det kan vara bättre för var och en av oss att leva livet utan vissa saker — även om de är bra saker — hellre än att riskera vårt eviga liv för att ha dem.
”Kyrkan blev mitt liv”, säger Zoltán. ”Eftersom jag visste att paddlingen inte kunde vara en del av mitt liv om jag ville vara aktiv och att det bara skulle vara en hobby, gjorde det lätt att sluta. I stället ville jag fokusera på min himmelske Fader.”
Zoltán började studera evangeliet med samma iver som han ägnar allt annat han hänger sig åt. Han satte som mål att verka som missionär. Han ville vara kvar i sitt land och undervisa andra.
Han verkade i Ungern och arbetar nu som engelskalärare på ett gymnasium. Han fortsätter att prioritera evangeliet. ”Det finns sådant som vi behöver ge upp eftersom det kommer i vägen för Gud”, säger han. ”Det är lätt att sluta med det som är dåligt när vi väl vet att vi borde det. Ofta inser vi inte när vi ska ge upp något bra för något bättre. Vi tror att eftersom det inte är dåligt så kan vi hålla fast vid det och ändå följa Guds plan.” Men Zoltán vet att vi måste ge upp det goda om det hindrar oss från att följa Guds plan för oss.
Zoltán Szücs från Szeged i Ungern slutade med kajakpaddling för att få mer tid för evangeliet.
Ovan: foto © Thinkstock; nedan: foto Adam C. Olson