Budskap från första presidentskapet
En bön i tro
President Henry B. Eyring
förste rådgivare i första presidentskapet
En bön är mer än orden vi säger till Gud. Den är en tvåvägskommunikation mellan Gud och hans barn.
När bönen fungerar som den ska, uttrycker vi våra innersta känslor med enkla ord. Vår himmelske Fader svarar ofta genom att lägga ord i vårt sinne som åtföljs av känslor. Han hör alltid när vi ber en uppriktig bön, fast beslutna att lyda honom, oavsett vilket svaret blir och när det kommer.
Herren lovar alla som läser och ber om Mormons bok:
”Och jag uppmanar er att ni, när ni får dessa uppteckningar, frågar Gud, den evige Fadern, i Kristi namn, om inte dessa uppteckningar är sanna. Och om ni frågar med ett uppriktigt hjärta, med ärligt uppsåt och med tro på Kristus, skall han uppenbara sanningen om dem för er genom den Helige Andens kraft.
Och genom den Helige Andens kraft kan ni få veta sanningen om allting” (Moroni 10:4–5).
Det är ett säkert löfte. Miljontals människor har prövat och bevisat det här underbara löftet om bön genom att ha fått en välsignelse som fyllt deras liv med glädje och varaktig lycka. Löftet gäller alla våra böner om att få veta Guds sinne och vilja angående oss. Vi kan tillämpa det när vi får råd från en Guds tjänare som är bemyndigad att ge oss vägledning. Vi kan till exempel lita på det när vi har lyssnat på en predikan under en generalkonferens. Vi kan tillämpa det när vi undervisas av ödmjuka missionärer som kallats av Gud genom den levande profeten. Det gäller också råden vi får av vår biskop eller grenspresident.
För att bönen ska fungera i vårt liv finns det några enkla regler. Vi måste fråga för att få veta vad som är sant genom att be till Fadern i Jesu Kristi namn. Vi måste fråga med ett uppriktigt hjärta, vilket innebär att vi ärligt måste ha för avsikt att göra vad Guds svar än kräver av oss. Och vår uppriktighet måste ha sitt ursprung i vår tro på Jesus Kristus.
Undersökaren som läser Mormons bok innan han eller hon döps och konfirmeras kan få både en försäkran om att boken är sann och ett vittnesbörd om att Joseph Smith översatte den med Guds kraft. När vi har konfirmerats som medlemmar i kyrkan kan vi ha den Helige Ande som vår ledsagare som bekräftar andra sanningar. När vi därefter än ber i tro kan vi förvänta oss att den Helige Anden vittnar om att Jesus är Kristus, att Gud Fadern lever och att de älskar oss och alla vår himmelske Faders barn.
Det är en av anledningarna till att det finns ett löfte i Mormons bok om att vi kan ha kärlek i hjärtat när den Helige Anden vittnar för oss om att Jesus är Kristus: ”Och om en människa är saktmodig och ödmjuk i hjärtat, och genom den Helige Andens kraft bekänner att Jesus är Kristus, måste hon ha kärlek” (Moroni 7:44).
Vi får en bra möjlighet att växa andligt varje fastesöndag. Fastesöndagarna kan hjälpa oss få en uppfattning om upplevelsen som Alma och Mosiahs sönder hade när de bad och fastade för att få veta evig sanning så att de kunde undervisa lamaniterna med kraft, myndighet och kärlek (se Alma 17:3, 9).
På fastesöndagarna kombinerar vi bön och fasta. För att hjälpa de fattiga ger vi ett generöst fasteoffer till biskopen eller grenspresidenten som minst motsvarar värdet av de två måltiderna vi hoppar över. Våra tankar och böner riktas mot Frälsaren och mot dem han vill att vi ska tjäna genom att hjälpa dem med deras andliga och timliga behov.
Våra böner och önskningar blir därför mer som Frälsarens böner och önskningar när vi fastar för att bli mer ödmjuka, läraktiga och kärleksfulla. Och liksom han ber vi för att få veta Faderns vilja för oss och för att uppfylla den.