Men jag är hungrig!
Isadora Marques Garcia
São Paulo, Brasilien
Illustration Allen Garns
En regnig dag under min mission i Colombia hade min kamrat och jag en timme kvar innan vi behövde vara hemma. Vi var hungriga och trötta av att ha gått hela dagen. Vi hade inte hittat någon att undervisa.
Vi hade inte heller några pengar med oss, och vi hade inte handlat mat. Vi visste att vi inte skulle ha någon mat att äta när vi kom hem. Jag försökte driva bort de där negativa tankarna och fokusera på arbetet.
”Titta vad jag hittade!” ropade min kamrat plötsligt.
Hon hade hittat pengar på marken. Av hennes ansiktsuttryck förstod jag att hon tänkte samma sak som jag. Vi kunde köpa något att äta!
Men efter en stund sa min kamrat: ”Nej, pengarna är inte våra.”
”Men jag är hungrig!” tänkte jag.
”Vem de än tillhör kommer vi inte att hitta dem så här sent på kvällen”, sa jag till henne.
Hon föreslog att vi skulle be. Jag visste att det var rätt, men en del av mig tyckte att det var knäppt. Vi hade arbetat hårt hela dagen. Vi var hungriga. Tänk om de upphittade pengarna var en välsignelse för att vi hade tjänat.
Men så kom jag att tänka på mamma. När jag var ung lärde hon mina systrar och mig att alltid vara ärliga. Hon var ett föredöme för oss och bad att vi skulle ha modet att vara ärliga. Jag visste att om hon hade varit där så skulle hon bli ledsen om jag inte fattade rätt beslut.
Så vi bad. Vi bad vår himmelske Fader att hjälpa oss hitta ägaren. Flera minuter senare kom en ung man förbi som letade efter något. Han hade tårar i ögonen och såg upprörd ut. Min kamrat och jag fram till honom och fick veta att vi hade det han letade efter.
Vi gav honom hans pengar och han tackade oss gång på gång. Han sa att han behövde dem för att betala för college. Utan dem skulle han förlora sin registrering. Jag fick tårar i ögonen och jag omvände mig från min tidigare önskan att använda pengarna. Vi fick hans kontaktinformation och vi fick möjlighet att undervisa honom och fem andra. Den kvällen tackade jag min kamrat för hennes goda exempel.
Jag vet att Gud välsignar oss när vi är ärliga. Vi hade inget att äta den kvällen, men jag minns inte att jag gick till sängs hungrig. Det var trots allt en välsignelse att hitta pengarna.