Be för dem

Meg Daines, Alabama, USA

Stängningar av templen gjorde att jag kunde skapa nya sätt att engagera mig i Guds verk genom att hjälpa andra på den här sidan av slöjan.

kvinnlig vårdpersonal talar med en kvinnlig patient

För några år sedan bestämde jag mig för att besöka templet varje vecka. På den tiden bodde vi nära ett tempel. Den här vanan blev en pålitlig källa till ljus och kraft som jag kom att räkna med.

Ett år senare, när vår familj flyttade tvärs över landet, bodde vi inte längre nära ett tempel. Det var inte omöjligt att besöka templet, men med tanke på den längre restiden och det faktum att vi var en småbarnsfamilj kunde jag bara åka dit två gånger i månaden.

När covid-19-pandemin utbröt kunde jag inte komma till templet alls, vilket kändes som ett straff efter att ha ordnat livet så att jag kunde komma dit ofta. Jag undrade hur jag kunde fortsätta växa andligt och kände mig nedtyngd över hur orättvist det kändes.

Under en rutinmässig tandrengöring hade jag svårt att lugna mitt sinne. När tandhygienisten frågade vad jag ville lyssna på under rengöringen svarade jag: ”Jag skulle verkligen vilja lyssna på avslappnande meditationsljud.”

Hon sa att ingen någonsin hade frågat efter det, men hon gjorde som jag sa. En kvart in i behandlingen uttryckte hon hur mycket hon njöt av vår ”meditativa rengöring”. Sedan berättade hon om sin egen ångest, som bland annat handlade om hennes 13-årige sons skada nyligen. Omgiven av behandlingsrummets surrande ljud delade hon sin börda med mig, och vi fann frid tillsammans.

I mitt avslappnade mentala tillstånd gick tankarna till templet. Jag kom på mig själv med att gå igenom en inledande session, orden från mina tempelförbund passerade obehindrat genom mitt sinne. Tre tydliga maningar från Anden följde därefter:

Fråga tandhygienisten vad hennes son heter.
Säg till henne att du ska be för honom.
Be för dem båda vid namn.

Genom det här till synes enkla utbytet kände jag hur min börda förvandlades till en välsignelse. Jag fick en glimt av hur mina förbund hjälpte mig att älska min himmelske Fader och min nästa. Anden lärde mig att när jag besöker templet handlar det lika mycket om att hjälpa andra på den här sidan av slöjan som att andligt stärka mig själv och mina förfäder.

Tempelstängningarna hade inte hämmat min andliga tillväxt. Snarare hade de låtit mig skapa nya sätt att engagera mig i Guds verk och ta emot himmelsk kärlek, ljus och kunskap.