”Att finna helhet genom Jesus Kristus”, Liahona, jan. 2024.
Trofast åldrande
Att finna helhet genom Jesus Kristus
Med nyfunnen frihet, möjligheter och äventyr som kom av att ha utflugna barn – varför kände jag mig inte tillfreds? Vad var det som saknades?
Illustration: Dilleen Marsh
Tårarna föll medan jag bad om frid när min yngste son fyllde i sin missionärsansökan. Jag ville verkligen att han skulle gå på mission. Verkligen. Jag försökte hela tiden att övertyga mig själv om det.
Jag älskar min Frälsare och var uppriktigt glad för min sons chans att dela den glädje vi kan finna genom Jesus Kristus. Men innerst inne kände jag rädsla över att han skulle åka. Jag visste att han egentligen aldrig skulle komma hem igen efter sin mission. För även om han bodde hemma så skulle det inte vara detsamma.
Mina vänner sa att det här stadiet, när barnen var utflugna, var underbart. Min man och jag gladdes över och såg fram emot friheten och möjligheterna som vi inte hade haft under barnens uppväxt.
Med denna nyfunna frihet kastade jag mig in i en mängd olika aktiviteter. Jag reste med min man, lärde mig spela orgel för mitt ämbete, lekte med mina barnbarn och gjorde tempel- och släktforskningsarbete.
Jag fann spänning och äventyr. Jag fann självförbättring. Jag fann underbara saker.
Men ändå saknades det alltid något. Det var något som fortfarande inte fanns där. När min son gav sig av tog han med sig en stor del av mitt hjärta som jag inte tycktes kunna fylla.
Omkring ett år efter att min son åkt fick jag ett vredesutbrott som kunde tävla med alla de vredesutbrott mina barn haft när de var små. Min man tittade på mig och sa: ”Michelle, du behöver tjäna.” Jag anmälde mig till ett tjänandeprojekt.
Men mitt hjärta värkte fortfarande. Jag hade svårt att hänge mig åt tjänande eller något annat som lockade mig. Alla mina barn var borta och nu kändes det som att mitt liv aldrig skulle bli riktigt helt igen.
En kväll när jag bad om hjälp upplyste Anden mig om att jag upplevde det tomrum som kommer genom förlust – en förlust av ett syfte. Jag trodde att jag hade hanterat just den sorgen genom att fylla mitt liv med alla dessa underbara aktiviteter.
Mitt sökande efter svar
När jag sökte efter svar fann jag det här citatet från profeten Joseph Smiths historia: ”När vi förlorar [något eller någon] som vi fäst våra hjärtan vid bör det vara en varning till oss … Vår tillgivenhet bör ges till Gud och hans verk ännu mer än den ges till våra medmänniskor.”1
En stöt av ljus genomträngde det mörka molnet över mitt hjärta. Jag hade försökt fylla mitt djupa tomrum med saker, aktiviteter och upplevelser – tjänande, kärlek och utveckling av talanger. Det var bra saker, men de fyllde inte mitt gapande tomrum. De gav inte läkning på det sätt som jag behövde läka.
Jag insåg att en sådan frid och meningsfullhet bara kan komma genom vår Frälsare Jesus Kristus. Jesus sa: ”Jag är vägen, sanningen och livet” (Johannes 14:6). Det är bara genom honom vi finner glädje och helhet och frid och tillfredsställelse. I Psaltaren 16:11 står det: ”Du visar mig livets väg. Jag mättas av glädje inför ditt ansikte.”
Så förändrades jag
Livet förändrades inte på en gång. Mitt hjärta läkte inte på en gång. Men jag visste vad jag behövde fokusera på för att det skulle ske.
Mina böner förändrades. Jag började be min himmelske Fader hjälpa mig att bygga en starkare relation till min Frälsare. När jag blev missmodig gav jag mig själv en medveten påminnelse om att Jesus Kristus fanns där för mig, och han skulle hjälpa mig genom sin försonande nåd och kraft. Mina skriftstudier fokuserade mer på att bygga en relation till honom. Det tog tid, men jag fortsatte att rikta mina känslor, min energi och mina tankar mot Jesus Kristus.
När jag gjorde det började det tunga mörkret lyfta. Jag fann större glädje i de enkla handlingarna av tjänande och kärlek varje dag. Ljus och hopp lyste upp min väg och fyllde tomrummet i mitt hjärta. Att sätta Frälsaren främst gav större innebörd och glädje i varje aspekt av mitt liv, alltifrån att tjäna till att tillbringa tid med familjen; från att resa till att utveckla mina talanger. Allt berikades med Kristus som mitt fokus.
Vars och ens resa genom livets föränderliga tider är unik. Men lösningen på våra sorger är att svara på Kristi inbjudan när han säger: ”Kom till mig med helhjärtat uppsåt, så att jag kan hela [dig]” (se 3 Nephi 18:32). Det är bara genom honom som vi kan finna sann läkedom, frid, kärlek och glädje.
Författaren bor i Utah, USA.