Kapitel 34 Helaman och de 2 000 unga krigarna Ammons folk hade lovat Gud att de aldrig skulle strida igen. De bodde nära nephiterna, och nephiterna försvarade dem. Alma 53:10–12 När fiender till Ammons folk anföll nephiterna ville Ammons folk bryta sitt löfte och hjälpa nephiterna strida. Alma 53:13 Helaman och de andra nephitiska ledarna ville inte att Ammons folk skulle bryta sitt löfte till Gud. Alma 53:14–15 De unga sönerna bland Ammons folk hade inte gett ett sådant löfte. De ville hjälpa nephiternas här att strida för frihet. Alma 53:16–17 Två tusen av dessa unga män valde att försvara sitt land. De bad Helaman att vara deras ledare. Alma 53:18–19 Dessa unga män var tappra, modiga och starka. De var också ärliga och pålitliga och de höll Guds bud. Alma 53:20–21 Helaman ledde sina 2 000 unga krigare i striden. Han kallade dem sina söner, och de kallade honom sin far. Alma 53:22; 56:46 Fastän Helamans söner aldrig hade varit i strid var de inte rädda. Deras mödrar hade lärt dem att tro på Gud och att veta att han skulle hjälpa dem. Alma 56:47 Helaman och hans här deltog i många strider mot lamaniterna. Dessa unga män lydde alla Helamans befallningar. Alma 57:19–21 De stred modigt och hjälpte till att driva bort fienden. Efter slaget fann Helaman att alla hans söner hade blivit skadade, men inte en enda hade dödats. Alma 57:22, 25 Det var ett mirakel. Helaman var mycket lycklig. Han förstod att dessa unga män hade beskyddats tack vare sin stora tro på Gud. Alma 57:26–27