Att tänka på

Förbundet

I Gamla testamentet ser man genomgående ordet förbund. I dag tänker vi vanligtvis på förbund som heliga löften med Gud, men i forna tider utgjorde förbund också en viktig del av människors samröre med varandra. För deras säkerhet och överlevnad behövde de kunna lita på varandra, och förbund var ett sätt att säkerställa denna tillit.

Så när Gud talade till Noa, Abraham eller Mose om förbund, bad han dem ingå en tillitsfull relation med honom. Ett av de mest kända exemplen på förbund i Gamla testamentet är det som Gud ingick med Abraham och Sara – och sedan förnyade med deras avkomlingar Isak och Jakob (även kallad Israel). Vi kallar det ofta Abrahams förbund, även om det i Gamla testamentet bara var känt som ”förbundet”. Du kommer att märka att Gamla testamentet i grund och botten är en berättelse om människor som såg sig som arvtagare till det här förbundet – förbundsfolket.

Abrahams förbund är fortfarande viktigt i dag, speciellt för sista dagars heliga. Varför är det så? Eftersom vi också är förbundsfolket, vare sig vi är direkta avkomlingar till Abraham, Isak och Jakob eller inte (se Gal. 3:27–29). Av den anledningen är det viktigt att förstå vad Abrahams förbund är och vad det innebär för oss i dag.

Vad är Abrahams förbund?

Abraham ville ”bli en ännu större rättfärdighetens anhängare” (Abr. 1:2), så Gud inbjöd honom till en förbundsrelation. Abraham var inte den förste att ha denna önskan och han var inte den förste att ta emot ett förbund. Han sökte ”fädernas välsignelser” (Abr. 1:2) – välsignelser som genom förbund erbjöds Adam och Eva och därefter dem som flitigt sökte de här välsignelserna.

Guds förbund med Abraham utlovade underbara välsignelser: ett land till arvedel, riklig avkomma, tillgång till prästadömsförrättningar och ett namn som skulle äras i många generationer framöver. Men det här förbundets syfte var inte bara de välsignelser som Abraham och hans släkt skulle få ta emot, utan också den välsignelse de skulle vara för resten av Guds barn. ”Du ska bli en välsignelse”, förkunnade Gud, ”i dig ska jordens alla släkten bli välsignade” (1 Mos. 12:2–3)

Gav det här förbundet Abraham, Sara och deras avkomlingar en privilegierad ställning bland Guds barn? Bara i den bemärkelsen att det är ett privilegium att vara till välsignelse för andra. Abrahams familj skulle ”i sina händer … bära detta ämbete och prästadöme till alla folk” och dela med sig av ”evangeliets välsignelser, vilka är frälsningens välsignelser, det vill säga evigt liv” (Abr. 2:9, 11).

Det här förbundet var den välsignelse Abraham så innerligt önskade. Efter att ha tagit emot den sa han i sitt hjärta: ”Din tjänare har uppriktigt sökt dig, nu har jag funnit dig” (Abr. 2:12).

Det var för tusentals år sedan, men det här förbundet har återupprättats i vår tid (se 1 Ne. 22:8–12). Och det håller på att uppfyllas i Guds folks liv. Faktum är att uppfyllandet av förbundet tilltar i den sista tiden allteftersom Guds verk går framåt, och det välsignar familjer överallt i världen. Och alla som liksom Abraham vill bli en ännu större rättfärdighetens anhängare, alla som uppriktigt söker Herren, kan bli en del av det.

Vad innebär Abrahams förbund för mig?

Du är ett förbundets barn. Du ingick förbund med Gud när du lät döpa dig. Du förnyar det här förbundet varje gång du tar del av sakramentet. Och du ingår heliga förbund i templet. Tillsammans gör de här förbunden dig till en deltagare i Abrahams förbund, vars fullhet finns i templets förrättningar. Som president Russell M. Nelson har sagt: ”Slutligen kan vi, i det heliga templet, bli medarvingar till välsignelserna av att ha en evig familj, som en gång lovades Abraham, Isak, Jakob och deras avkomlingar.”¹

Genom de här förbunden och förrättningarna blir vi Guds folk (se 2 Mos. 6:7; 5 Mos. 7:6; 26:18; Hes. 11:20). Vi blir ett folk som skiljer sig från världen omkring oss. Våra förbund gör det möjligt för oss att vara sanna, hängivna lärjungar till Jesus Kristus. ”Våra förbund”, förklarade president Nelson, ”binder oss till honom och ger oss gudomlig kraft.”² Och när Gud välsignar sitt folk med sin kraft är det med uppmaningen och förväntningen att de ska vara till välsignelse för andra – att de ska ”bli till välsignelse” för ”jordens alla släkter” (Abr. 2:9, 11).

Detta är den dyrbara kunskap som förlänas oss tack vare återställelsen av Abrahams förbund genom profeten Joseph Smith. Så när du läser om förbund i Gamla testamentet, tänk då inte bara på Guds relation med Abraham, Isak och Jakob. Tänk också på hans relation med dig. När du läser om löftet om riklig avkomma (se 1 Mos. 28:14), tänk då inte bara på de miljoner människor som i dag kallar Abraham sin far. Tänk också på Guds löfte till dig om evig familj och evig avkomma (se L&F 131:1–4; 132:20–24). När du läser om löftet om ett arveland, tänk då inte bara på det land som utlovades till Abraham. Tänk också på själva jordens celestiala bestämmelse – en arvedel som utlovats till de ”ödmjuka” som ”hoppas på HERREN” (Matt. 5:5; Ps. 37:9, 11; se även L&F 88:17–20). Och när du läser om löftet att Guds förbundsfolk ska välsigna ”jordens alla släkter” (Abr. 2:11), tänk då inte bara på Abrahams verksamhet eller profeterna som härstammade från honom. Tänk också på vad du kan göra – som Jesu Kristi efterföljare genom förbund – för att vara till välsignelse för familjer omkring dig.

Slutnoter

1. Russell M. Nelson, ”Förbund”, Liahona, nov. 2011, s. 88.

2. Russell M. Nelson, ”Föra in Jesu Kristi kraft i våra liv”, Liahona, maj 2017, s. 41. President Linda K. Burton har sagt: ”Att ingå och hålla förbund betyder att vi väljer att binda oss till vår Fader i himlen och Jesus Kristus. Det är att bestämma sig för att följa Frälsaren” (”Kraften, glädjen och kärleken i att hålla förbund”, Liahona, nov. 2013,s. 111).