Bemöda dig om att förstå det förflutna

Genom att studera kyrkans historia får vi hjälp att se Guds hand i sina barns liv. Den är rik på berättelser om tro, mod och godhet hos sista dagars heliga i gångna tider. Ibland avslöjar den också deras mänskliga svagheter och återspeglar de svårigheter vi alla ställs inför i vår strävan att följa Jesus Kristus. Vår tro kan sättas på prov när vi stöter på besvärligheter i kyrkans historia eller upptäcker saker i det förflutna som inte överensstämmer med våra förväntningar.

Alla svarar vi på nya uppgifter om kyrkans historia på olika sätt. Frågor som upprör en person kan ge energi åt en annan. I vår strävan att förstå har vi alla med oss olika antaganden, förväntningar, livserfarenheter och kunskap. Genom att tillämpa följande principer när vi studerar kyrkans historia får vi hjälp att se klarare och mer konstruktivt på det förflutna:

Var medveten om att vår kunskap är begränsad. Historia utgörs av tolkningar av det förflutna baserade på de begränsade källor som finns kvar. Det finns mycket som vi med säkerhet kan säga om det förflutna. Men det finns mycket vi helt enkelt inte vet. Och den information vi har kan nästan alltid tolkas på mer än ett sätt. När vi behåller en ödmjuk inställning till det vi tror att vi vet, är vi mer öppna för nya förklaringar allteftersom nya källor framkommer. Kom ihåg att vi ibland måste leva med oklarheter eller ovisshet, även vad gäller frågor som verkar viktiga.
Förvänta dig förändringar. När vi studerar det förflutna finner vi ibland att levnadssätt, lärdomar och synsätt som vi trodde var oföränderliga faktiskt har förändrats en hel del. Evangeliets grundprinciper är eviga, men hur de förstås och uttrycks över tid återspeglar uppenbarelsens rad på rad-natur och den mänskliga kulturens ständiga förändring. Principen om fortsatt uppenbarelse hjälper oss att navigera igenom de här förändringarna. Det kan vara så att upptäckten av de många saker som har förändrats gör det lättare att urskilja det som inte förändras.
Sätt saker i sitt sammanhang. Någon sa en gång: ”Det förflutna är ett främmande land, de gör saker annorlunda där.”¹ Människor i det förflutna gjorde andra antaganden om världen än vad vi gör. De använde ett annat bildspråk och andra ord för att beskriva sin upplevelse. Om vi bättre vill förstå människors ord och handlingar i det förflutna behöver vi också förstå den kultur och det sammanhang som de förekom i. Det betyder inte att vi inte kan förkasta sådant som hör tidigare kulturer till. Faktum är att det finns en del saker i det förflutna som evangeliet uppmanar oss att förkasta. Men insikter i det historiska sammanhanget hindrar oss från att tillämpa vårt nutida synsätt på människor i det förgångna på ett sätt som hindrar oss från att förstå.
Kom ihåg att människor gör misstag. När vi återger berättelser från kyrkans historia har vi en tendens att fokusera på hjältemodiga handlingar och lyckliga slut. Det är bra att komma ihåg människor när de var som bäst. Men vi glömmer ibland att sista dagars heliga i det förflutna, även tidiga ledare i kyrkan, var människor. Människor har svagheter. De begår misstag. De syndar. Kom ihåg att Gud använder ofullkomliga människor till att utföra sitt verk. Vi kan lära av både deras bidrag och deras misstag. Det är visserligen bra att se nyktert på de problematiska aspekterna av kyrkans historia, men fokusera inte på dem på ett sätt som får dig att tappa siktet på det goda och vackra.
Var uppmärksam på tvivelaktiga tolkningar. Inte alla tolkningar av tidigare händelser är lika giltiga. Människor drar många slutsatser om kyrkans historia – både fördelaktiga och motstridiga – som inte uppfyller normerna för riktighet, pålitlighet och rättvisa. I synnerhet i vår tid när vem som helst kan publicera sina åsikter med en knapptryckning. Herren har befallt oss att söka visdom ”i de bästa böcker”.² Som en som studerar kyrkans historia kan du använda dig av både studieverktyg och den Helige Andens gåva.

Relevanta skriftställen: 1 Nephi 11:17; Läran och förbunden 88:118