Kapitel 40

Frälsning genom Jesus Kristus

President Brigham Young frågade: Kommer inga att bli förtappade? Kommer inga att få utstå den Allsmäktiges vrede? Jag kan säga med en gång som jag har sagt hela mitt liv då jag har predikat: ”Jag har inte mod nog att hålla domedagspredikan för folket. Jag har försökt många, många gånger. Jag försökte förra sabbatsdagen och jag har försökt i dag att komma till detta ämne – de ondas lidande. Som det verkar kommer de att lida, men jag kan inte förmå mig att tänka på något annat än frälsning för folket” (DBY, 388). President Young förkunnade att ”alla kommer att uppstå” (DBY, 391). Han talade om en frälsning som skulle sträcka sig till ”hela den mänskliga familjen” (DBY, 389). Och han talade om evigt liv för dem som strikt ”uppfyller fordringarna i Guds lagar och fortsätter i trofasthet” (DBY, 387).

Brigham Youngs lärdomar

Den frälsning som Jesus Kristus erbjuder sträcker sig till hela den mänskliga familjen.

Se godheten, långmodigheten, välviljan och de starka faderskänslorna hos vår Fader och Gud i att göra det möjligt och bereda vägen för att frälsa människobarnen – inte bara de sista dagars heliga, inte bara dem som har förmånen att känna till de första grundsatserna i den celestiala lagen, utan att frälsa alla. Det är en universell frälsning, en universell återlösning (DBY, 388).

Hur många ska bli bevarade? Alla som inte förnekar och trotsar Guds Sons makt och ställning, alla som inte syndar mot den Helige Anden (DBY, 387).

Alla folk kommer att få del av dessa välsignelser. Alla omfattas av Frälsarens återlösning. Han har smakat döden för varje människa. De är alla i hans makt, och han frälser dem alla, som han säger, utom förtappelsens söner. Och Fadern har lagt alla skapelser på denna jord i hans makt. Själva jorden och människorna på den, de oskäliga djuren, fiskarna i havet och fåglarna under himlen, insekterna och alla kräldjur som rör sig tillsammans med allt som tillhör detta jordiska klot – allt är i Frälsarens händer och han har återlöst allt (DBY, 388).

Namnen på alla söner och döttrar till Adam har Lammet redan skrivna i livets bok. Kommer de någonsin att tas bort från den? Ja, då de blir förtappelsens söner, men inte förrän då. Varje människa har förmånen att ha sitt namn kvar där i all evighet. Om de försummar den förmånen, kommer deras namn att strykas ut, men inte förrän då. Namnen på alla som tillhör den mänskliga familjen står skrivna där, och Herren kommer att ha dem kvar där tills de kommer till kunskap om sanningen, så att de kan göra uppror mot honom och synda mot den Helige Anden. Om de gör det kommer de att störtas ner i dödsriket och deras namn utplånas ur de levandes bok (DBY, 387–388).

Det kommer att bli en glädje att veta att vi har räddat alla som Fadern anförtrott oss. Jesus sade att han inte förlorade några utom förtappelsens söner. Han kommer inte att förlora några av sina bröder, utom förtappelsens söner. Må vi rädda alla som Fadern anförtror oss (DBY, 388).

Vår religion är avpassad efter förmågan hos hela den mänskliga familjen. Den sänder inte bort en del av människorna för att lida helveteskval i all evighet, utan den sträcker sig efter den siste sonen och dottern till Adam och Eva, och kommer att hämta dem ur fängelset, öppna dörrarna och slita sönder bojorna och ta fram varje själ som vill ta emot frälsning (DBY, 389).

Hela himlen är mån om att människorna ska bli frälsta. Himlarna gråter över människorna, på grund av deras hårda hjärtan, otro och tröghet i att tro och verka (DBY, 388–389).

När Gud uppenbarade för Joseph Smith och Sidney Rigdon att det fanns en plats förberedd för alla, enligt det ljus de hade fått och i förhållande till huruvida de förkastat det onda och utövat det goda, var detta en stor prövning för många. Och en del avföll därför att Gud inte skulle sända hedningar och spädbarn till evigt straff, utan i rätt tid ha en frälsningens plats för alla, och skulle välsigna de ärliga och dygdiga och uppriktiga, oavsett om de tillhörde någon kyrka. Det var en ny lära för denna generation som blev en stötesten för många (DBY, 390–391).

Är det inte en underbar tanke att det finns riken, rum med härlighet och behagliga boningar beredda för alla Adams söner och döttrar, utom förtappelsens söner? Alla kommer inte att få vara med i den första uppståndelsen och kanske kommer många inte att få vara med i den andra, men alla kommer att uppstå (DBY, 391).

Genom Kristi försoning kommer alla som är trogna evangeliets lagar och förordningar att bli frälsta i det celestiala riket.

Det finns en möjlighet till upphöjelse för dem som har levat och för dem som nu lever. Evangeliet har kommit. Sanning och ljus och rättfärdighet har sänts ut i världen och de som tar emot detta kommer att bli frälsta i Guds celestiala rike. Och många av dem som genom okunskap, tradition, vidskepelse och förfädernas villoläror inte tar emot det, kommer ändå att ärva ett bra och härligt rike och kommer att åtnjuta mer och få mer än människan någonsin kunnat föreställa sig, såvida hon inte fått en uppenbarelse (DBY, 389).

Dessa ord [se L&F 88:21–24] uttrycker det som Jesus talade om då han sade: ”I min faders hus finns många rum” [Johannes 14:2; L&F 98:18]. Hur många vet jag inte, men det talas uttryckligen om tre olika: det celestiala, det högsta; det terrestriala, det närmast under; och det telestiala, det tredje. Om vi skulle göra ett försök att läsa vad Herren har sagt till sitt folk i vår tid skulle vi finna att han har sörjt för alla jordens invånare. Varje människa som vill och som överhuvudtaget försöker att övervinna det onda och betvinga syndfullheten inom sig och leva värdig en härlighet, kommer att få en. Vi som har fått fullheten av Guds Sons evangelium eller himmelriket som har kommit till jorden, har dessa lagar, förordningar, bud och uppenbarelser som bereder oss, genom strikt lydnad, för att ärva det celestiala riket, för att komma till Faderns och Sonens närhet (DBY, 391).

Det spelar ingen roll hur det yttre är – om jag verkligen vet att människorna är fast beslutna att göra sin himmelske Faders vilja, trots att de kanske vacklar och gör mycket genom sin mänskliga svaghet, kommer de ändå att bli frälsta (DBY, 389).

Och om vi accepterar frälsningen på de villkor som erbjuds oss, måste vi vara ärliga i alla våra tankar, i vårt närmaste umgänge, i våra överenskommelser, i våra ord och i varje handling i livet, utan fruktan för och utan hänsyn till det som är fel och till varje falsk princip som vi kan ställas inför (DBY, 389).

Trots att vi som folk har samma mål måste vi komma ihåg att frälsning är en personlig angelägenhet, ett pionjärarbete. Jag menar mer med detta än jag har tid att tillfullo förklara, men jag ska ge er en fingervisning. Det finns medlemmar i denna kyrka som räknar med att bli frälsta genom andras rättfärdighet. De kommer att missa målet. Det är de som anländer precis när porten stängs, och följaktligen blir de utestängda. Då kommer ni att be någon som, genom sin egen trofasthet och genom Jesu Kristi nåd, har gått in genom den celestiala porten att komma och öppna den åt er. Men det är inte deras sak att göra det. Sådant kommer deras öde att bli som fåfängt hoppas att bli frälsta genom någon broders [eller systers] rättfärdighet och inflytande. Jag uppmanar er därför att inom er utöva rättfärdighet och trofasthet, vilket är den enda inkörsporten till celestial lycka (DBY, 390).

Om broder Brigham väljer fel väg och blir utestängd från himmelriket, kan ingen annan än broder Brigham lastas för det. Jag är den enda personen i himlen, på jorden eller i helvetet som kan lastas för det (DBY, 390).

Detta gäller likaså varje sista dagars helig. Frälsning är en personlig angelägenhet. Jag är den ende som har möjlighet att frälsa mig. När frälsning erbjuds mig, kan jag förkasta eller ta emot den. Om jag tar emot den visar jag obetingad lydnad och undergivenhet mot dess store Upphovsman hela livet och mot dem som han kallar att undervisa mig. Om jag förkastar den följer jag min egen vilja i stället för min Skapares vilja (DBY, 390).

Det har aldrig funnits någon människa som åtnjutit mer frälsning eller rättfärdighet än vad som är nödvändigt. Alla som har blivit frälsta och som kommer att bli det i framtiden, blir enbart frälsta, och då sker det inte utan ansträngningar för att segra, det kräver de allra största själsansträngningar (DBY, 387).

Där Gud och Kristus bor är ett rike i sig – det celestiala riket (DBY, 388).

De män och kvinnor som vill ha en plats i det celestiala riket, ska finna att de måste kämpa varje dag (DBY, 392).

Vad beträffar detta att en människa skulle bli frälst i Guds celestiala rike utan att vara beredd att bo på en ren och helig plats, så är det bara dumt och absurt. Och om det finns de som tror att de kan komma till Faderns och Sonens närhet genom att kämpa för, i stället för att leva efter, sin religion, tar de miste. Följaktligen är det så att ju fortare vi bestämmer oss för att leva efter vår religion, desto bättre blir det för oss (DBY, 392).

Den himmelska ordningen är att samla alla och frälsa alla som kan bli frälsta (DBY, 387).

Människorna bör förstå att det inte finns någon man [eller kvinna] född på jordens yta som inte kan bli frälst i Guds rike, om han eller hon vill det (DBY, 387).

Alla som har levat eller kommer att leva på denna jord kommer att få förmånen att ta emot evangeliet. De kommer att ha apostlar, profeter och präster där, liksom vi har här, vilka leder dem på sanningens och rättfärdighetens väg, och leder dem tillbaka till Gud. Alla kommer att få en chans till frälsning och evigt liv (DBY, 387).

Om vi är eniga i tron och strävar tillsammans för att nå ett storslaget mål, och jag, som person, kan komma till det celestiala riket, då kan enligt samma kriterier du och varje annan person likaså komma dit (DBY, 387).

Vår himmelske Fader kommer att upphöja sina ståndaktiga barn till ett liv i hans närhet i makt och härlighet för evigt.

Har alla andar fått samma själsgåvor och talanger? Nej, inte alls. Kommer alla att vara lika i det celestiala riket? Nej. [Se L&F 131:1–4.] En del andar är ädlare än andra. Några kan ta emot mer än andra. Det finns samma variationsrikedom i andevärlden som man ser här. Dock har alla samma härkomst, en Fader, en Gud (DBY, 391).

Det är Herrens avsikt, önskan, vilja och sinne att jordens invånare ska upphöjas till troner, riken, herravälden och makter, enligt deras förmåga och egenskaper … Alla måste de först ställas inför synden och inför svårigheter i köttet för att kunna visa sig värdiga. Då är evangeliet redo att påverka dem och fostra dem, ena dem, upplysa deras förstånd och göra dem till ett i Herren Jesus, så att deras tro, böner, förhoppningar, känslor och alla deras önskningar riktas mot ett och samma mål (DBY, 391–392).

Skillnaden mellan rättfärdiga och syndare, evigt liv och död, lycka och elände, är denna: För dem som är upphöjda finns det inga inskränkningar i deras förmåner. Deras välsignelser har en fortsättning och på deras riken, troner, herravälden, furstendömen och makter finns det ingen ände, utan de tillväxer i all evighet (DBY, 63).

Vem kan definiera människans gudomlighet? Bara den som förstår evighetens sanna principer – de principer som gäller livet och frälsningen. Då människan blir upphöjd förlorar hon inte sin medfödda kraft och förmåga. Snarare får hon, genom att följa den väg som leder till livet, mer kraft, mer inflytande och större förmåga under varje steg på den vägen (DBY, 392).

Det rike som detta folk tillhör har förbindelse med det celestiala riket. Det är ett rike i vilket vi kan bereda oss för att inträda i Faderns och Sonens närhet. Låt oss då leva för att få ärva denna härlighet. Gud har lovat er, Jesus har lovat er och de forna och nutida apostlarna och profeterna har lovat er att ni ska bli belönade enligt allt ni kan åstunda i rättfärdighet inför Herren, om ni lever för denna belöning (DNW, 31 oktober 1860, 1).

Frälsning är den fullkomliga tillvaron för människan, för änglarna och för gudarna. Det är evigt liv – det liv som varit, det liv som nu är och det liv som ska komma. Och vi, som mänskliga varelser, är arvingar till allt detta liv, om vi strikt uppfyller fordringarna i Guds lag och fortsätter i trofasthet (DBY, 387).

If you have gold and silver, let it not coOm ni har guld och silver, så låt det inte komma mellan er och er plikt. Jag ska tala om för er vad ni ska göra för att få er upphöjelse, som ni inte kan få utan att göra detta. Om något fångar era känslor så att det hindrar er det minsta från att helga dem åt Herren, helga då detta något först så att helgelsen av det hela blir fullständig … Om mitt hjärta inte är fullständigt hängivet detta verk, ska jag ge min tid, mina talanger, min vilja att arbeta och mina ägodelar, tills mitt hjärta går med på att underkasta sig … Jag har nu talat om för er vilken väg ni ska gå för att få upphöjelse. Vi måste först och främst vara hängivna Herren. Uppbyggandet av hans verk och rike kräver vår främsta omsorg (DNW, 5 januari 1854, 2).

En människa kan bara bli frälst och komma till Faderns närhet genom Jesu Kristi evangelium – detta gäller för var och en. Herren har sina vägar, sitt verk. Han kommer att fullborda det. Jesus verkar av alla krafter för att helga och återlösa jorden och föra sina bröder och systrar tillbaka till Faderns närhet. Vi verkar tillsammans med honom för att rena hela den mänskliga familjen, så att vi och de kan beredas för att bo hos Gud i hans rike (DBY, 389).

Studieförslag

Den frälsning som Jesus Kristus erbjuder sträcker sig till hela den mänskliga familjen.

I vilken mening är den frälsning som Jesus Kristus erbjuder ”en universell frälsning, en universell återlösning”? Hur visar denna universella frälsning ”de starka faderskänslorna” som vår himmelske Fader har för sina barn? På vilket sätt ger denna kunskap dig glädje?
President Young sade att många människor avföll då Gud uppenbarade för Joseph Smith och Sidney Rigdon att alla människor kunde vinna frälsning. Varför tror du att denna lära var svår för vissa medlemmar att acceptera? Hur kan vi undvika liknande problem i dag med nutida profeters och apostlars lärdomar?

Genom Kristi försoning kommer alla som är trogna evangeliets lagar och förordningar att bli frälsta i det celestiala riket.

Vad tror du president Young menade då han sade att ”frälsning är en personlig angelägenhet, ett pionjärarbete”? Varför kräver frälsning ”de allra största själsansträngningar”? (Se också 2 Nephi 25:23.)
Jämför president Youngs beskrivning av dem ”som räknar med att bli frälsta genom andras rättfärdighet” med Frälsarens liknelse om de kloka och oförståndiga unga flickorna. (Se också Matteus 25:1–13; L&F 33:17; 45:56–57.) President Young sade också att ”vi verkar tillsammans med Jesus för att rena hela den mänskliga familjen”. Hur kan vi med kunskapen om att ”frälsning är en personlig angelägenhet, ett pionjärarbete,” hjälpa andra i deras ansträngningar för att komma till Jesus Kristus och motta evigt liv?
Varför behöver också de mest trogna heliga Jesu Kristi nåd för att kunna inträda i det celestiala riket?
Vad betyder det enligt president Young att ta emot den frälsning som erbjuds oss? Vad betyder det att förkasta frälsningen? Vilka erfarenheter har hjälpt dig att förstå vikten av att vara undergiven Guds vilja?
Varför är det ”dumt och absurt” att tro att vi kan bo i Guds närhet utan att vara förberedda för att göra det? (Se också Mormon 9:4.) På vilket sätt bereder oss ett trofast tjänande i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga för att inträda i det celestiala riket? Varför kräver denna förberedelse att vi ”måste kämpa varje dag”?

Vår himmelske Fader kommer att upphöja sina ståndaktiga barn till ett liv i hans närhet i makt och härlighet för evigt.

Vad menade president Young då han sade att evangeliet kan göra oss ”till ett i Herren Jesus”? (Se också Johannes 17; 4 Nephi 1:15–17; L&F 38:27.)
President Young förkunnade att ”Jesus verkar av alla krafter för att … föra sina bröder och systrar tillbaka till Faderns närhet. Vi verkar tillsammans med honom.” På vilka sätt kan vi verka tillsammans med honom ”för att rena hela den mänskliga familjen”?