President Brigham Youngs vittnesbörd om profeten Joseph Smith

I en av många predikningar för de heliga om Josephs verk och uppgift, vittnade president Brigham Young: ”Jag skulle vilja ropa halleluja hela tiden då jag tänker på att jag har känt Joseph Smith, den profet som Herren uppreste och ordinerade, och till vilken han gav nycklarna och makten att bygga upp Guds rike på jorden och upprätthålla det” (DBY, 458). Under hela sitt liv som ledare i kyrkan uttryckte han kärlek till och beundran för profeten Joseph Smith: ”Jag kan uppriktigt säga att jag undantagslöst såg att han var allt det som man kan begära att en sann profet är, och att det inte kunde finnas en bättre man, även om han hade sina svagheter Och vilken människa har det funnits på jorden som inte hade några svagheter?” (Brigham Young till David P Smith, 1 juni 1853, BYP). President Youngs livslånga övertygelse om siaren och hans verk bekräftades på hans dödsbädd i ett sista uttryck för erkännande och förväntan: ”Joseph, Joseph, Joseph ” (LSBY, 362).

Brigham Youngs lärdomar

Profeten Joseph Smith lade grunden till Jesu Kristi kyrka i denna evangelieutdelning.

De, bestämdes i evighetens råd, långt innan jordens grundvalar lades, att han, Joseph Smith, skulle vara den man som vid den sista evangelieutdelningen skulle frambringa Guds ord till människorna och ta emot fullheten av Guds Sons prästadömes nycklar och makt. Herren hade haft sina ögon på honom och hans far och hans farfar och deras stamfäder ända tillbaka till Abraham, och från Abraham till syndafloden, från syndafloden till Enok, och från Enok till Adam. Han har vakat över denna släkt och detta blod som det har gått från sitt ursprung till födelsen av denne man. Han förutordinerades i evigheten till att presidera över denna sista evangelieutdelning (DBY, 108).

Herren kallade sin tjänare Joseph Smith d y då denne bara var en pojke, till att lägga grunden till hans rike för sista gången. Varför kallade han Joseph Smith att göra det? Därför att han ville kalla honom. Var Joseph Smith den ende på jorden som kunde ha utfört detta verk? Otvivelaktigt fanns det många andra som, under Herrens ledning, kunde ha utfört detta verk. Men Herren utsåg den han behagade, och det är nog (DBY, 460).

Så ofta får äldsterna höra, när de är ute och predikar, att Joseph Smith, grundaren av deras kyrka och religion, bara var en fattig, obildad pojke. Det har av denna världens visa och lärda förts fram som ett av de starkaste argumenten som kunde anföras mot frälsningens lära, fast det inte är något argument alls. De säger att Herren borde ha uppenbarat sig för några av tidens lärda präster eller begåvade män, vilka med sitt inflytande och sin kunskap kunde ha uträttat något gott och verkligen fått ut evangeliet, och inte till en fattig, okunnig, obildad ungdom. Det är inte många visa, inte många mäktiga, inte många förnäma personer, enligt världens sätt att se, som kallas. Men det som är dåraktigt för världen utvalde Gud för att låta de visa stå där med skam, och det som är svagt i världen utvalde Gud för att låta det starka stå där med skam, och det som världen ser ner på, det som ringaktas, ja, som inte finns till, just det utvalde Gud för att göra slut på det som finns till, så att ingen människa skulle kunna vara stolt inför Gud [se 1 Korinthierbrevet 1:26–29] (DBY, 321–22).

Jag tänkte då innan jag anslöt mig till kyrkan att om jag kunde få se in i en profets ansikte, en sådan som levde på jorden i forna dagar, en man som mottog uppenbarelser, för vilken himlarna öppnades, som kände Gud och hans karaktär, skulle jag gärna gå jorden runt på händer och knän. Jag tänkte att det inte fanns några svårigheter som jag inte kunde genomgå om jag kunde få se en person som visste vad Gud är och var han är, hurdan hans karaktär var och vad evigheten var (DNW, 8 oktober 1856, 3).

Vilken karaktär och vilken skönhet kännetecknade Josephs verk? … Då jag första gången hörde honom predika, sammanförde han himmel och jord (DBY, 458).

Joseph Smith har lagt grunden till Guds rike i vår tid. Andra kommer att bygga upp återstoden (DBY, 458).

Jag hade aldrig träffat någon, förrän jag träffade Joseph Smith, som kunde säga mig något om Guds karaktär, personlighet och boning, eller något tillfredsställande om änglar eller om människans förhållande till sin Skapare. Dock var jag lika ihärdig som någon behöver vara i att försöka få kunskap om detta (DBY, 458).

Han förde, bildligt talat, ner himlen till jorden. Och han förde upp jorden och uppenbarade tydligt och enkelt det som hör Gud till. Detta är skönheten i hans verk. Jag hade ett vittnesbörd, långt innan dess, om att han var en Herrens profet, och det var trösterikt. Har inte Joseph påverkat er fattningsförmåga på samma sätt? Tog han inte skrifterna och gjorde dem så tydliga och enkla att alla kunde förstå dem? Varje människa säger: ”Ja, det är beundransvärt. Det förenar himlarna och jorden”, och vad gäller tiden är den ingenting, utom att den är till för att lära oss hur vi ska leva i evigheten (DBY , 458–459).

Jag hedrar och vördar Joseph Smiths namn. Jag gläder mig åt att höra det. Jag älskar det. Jag älskar hans lärdomar (DBY, 458).

Det jag har fått från Herren har jag fått genom Joseph Smith. Han var det redskap som Herren använde. Om jag överger honom, måste jag överge dessa principer. De har inte uppenbarats, förkunnats eller förklarats av någon annan man sedan apostlarnas tid. Om jag lägger Mormons bok åt sidan, måste jag förneka att Joseph är en profet. Och om jag lägger läran åt sidan och slutar predika Israels insamling och uppbyggandet av Sion, måste jag lägga Bibeln åt sidan. Och följaktligen kan jag lika gärna gå hem som att predika utan dessa tre (DBY, 458).

Det har aldrig funnits någon som haft förmånen att höra livets och frälsningens väg, som den beskrivs i Nya testamentet, i Mormons bok och Läran och förbunden, förkunnas av en sista dagars helig, vilken kan säga att Jesus lever, att hans evangelium är sant och samtidigt säga att Joseph Smith inte var en Guds profet. Det är ett starkt vittnesbörd, men det är sant. Ingen kan säga att denna bok (lägger handen på Bibeln) är sann, är Herrens ord, är vägen, är vägvisaren och ett hjälpmedel med vilket vi kan lära känna Guds vilja, och samtidigt säga att Mormons bok inte är sann, om han har fått förmånen att läsa den eller höra den läsas och få kunskap om dess lärdomar. Det finns ingen människa på jordens yta som har fått förmånen att lära sig Jesu Kristi evangelium från dessa två böcker, vilken kan säga att den ena är sann och den andra falsk. Ingen sista dagars helig, ingen man eller kvinna, kan säga att Mormons bok är sann och samtidigt säga att Bibeln inte är sann. Om den ena är sann, är båda sanna. Om en är falsk, är båda falska. Om Jesus lever och är världens Frälsare, då är Joseph Smith en Guds profet och har en plats vid Abrahams sida. Fastän man har dödat hans kropp, lever han och ser sin himmelske Faders ansikte. Och hans kläder är rena liksom änglarna som omger Guds tron. Och ingen människa på jorden kan säga att Jesus lever och samtidigt förneka mitt påstående om profeten Joseph. Det är mitt vittnesbörd, och det är starkt (DBY, 459).

Genom uppenbarelse lärde Herren Joseph Smith ”sanning efter sanning”.

Från den dag då Joseph fick plåtarna, och innan dess, undervisade Herren honom. Han ledde honom dag efter dag, stund efter stund (DBY, 461).

Joseph fortsatte att motta uppenbarelse efter uppenbarelse, förordning efter förordning, sanning efter sanning, tills han mottagit allt som var nödvändigt för den mänskliga familjens frälsning (DBY, 46l).

Alla jordens invånare är kallade av Gud. De är kallade att omvända sig och låta döpa sig till syndernas förlåtelse (DBY, 461).

Vi har gått från det ena till det andra och, skulle jag vilja säga, från en grad av kunskap till en annan. Då Joseph först fick kunskap om plåtarna som fanns i kullen Cumorah, fick han inte nycklarna till aronska prästadömet. Han fick bara veta att plåtarna var där och att Herren skulle frambringa dem … Han fick veta att de forna invånarna i Amerika en gång hade evangeliet. Och från den stunden fortsatte han, steg för steg, tills han mottog plåtarna och Urim och Tummim och fick makt att översätta dem. Det gjorde honom inte till apostel. Det gav honom inte rikets nycklar eller gjorde honom till äldste i Israel. Han var profet och hade profetians ande och hade mottagit allt detta innan Herren ordinerade honom. Och då Herren genom uppenbarelse befallde honom att bege sig till Pennsylvania, gjorde han det, och gjorde klar översättningen av Mormons bok. Och då Herren i en annan uppenbarelse befallde honom att återvända till staten New York och bege sig till åldrige fader Whitmer, som bodde på ett ställe mitt emot Waterloo, och stanna där, gjorde han det, och höll möten och samlade ett antal som trodde på hans vittnesbörd [se HC, 1:48–51]. Han fick aronska prästadömet, och därefter fick han melkisedekska prästadömets nycklar och organiserade kyrkan [se L&F 13; 20; 128:20]. Först fick han makt att döpa, men fortfarande visste han inte att han skulle få ta emot mera förrän Herren talade om att det fanns mer för honom. Sedan fick han melkisedekska prästadömets nycklar och fick makt att konfirmera sedan han döpt, vilket han inte tidigare haft. Han skulle ha haft samma ställning som Johannes döparen hade om inte Herren hade sänt ytterligare budbärare – Petrus, Jakob och Johannes – att förläna Joseph melkisedekska prästadömet … Och sedan fick vi ytterligare förordningar (DBY, 461–462).

Vid denna tidpunkt [1840] kom en uppenbarelse om att vi kunde döpas för våra döda vänner, men först uppenbarades det inte att vi skulle föra en uppteckning över dem som döptes. Men då vi fick ytterligare en uppenbarelse, om just detta, fördes sedan en uppteckning (DBY, 462).

Profeten Joseph Smith undervisade tydligt om evangeliets sanningar.

Det enda Joseph Smith gjorde var att förkunna sanningen, och tala om för människorna hur man blir frälst. Och de i hjärtat uppriktiga samlades kring honom och älskade honom lika högt som sina egna liv. Han kunde inte göra mer än att förkunna sanna principer och det som samlar de heliga i de sista dagarna, ja, de i hjärtat uppriktiga. Alla som tror på och lyder Jesu Kristi evangelium är hans vittnen om äktheten i dessa påståenden (DBY, 463).

Broder Joseph Smith hade en enastående förmåga att göra det himmelska begripligt för människans begränsade fattningsförmåga. Då han predikade för folket och uppenbarade det som hör Gud till, Guds vilja, frälsningsplanen, Jehovas avsikter, vår ställning i förhållande till honom och alla himmelska varelser, gjorde han sin undervisning begriplig för varje man, kvinna och barn, så att den blev lika tydlig som en väl markerad väg. Det borde ha övertygat varje människa som någonsin hört talas om honom, om hans gudomliga auktoritet och makt, för ingen annan kunde undervisa som han gjorde. Och ingen människa kan uppenbara det som hör Gud till, utom genom Jesu Kristi uppenbarelser (DBY, 463).

Det fanns ingen som kunde undervisa om omvändelse och dop till syndernas förlåtelse, med myndighet att betjäna i förordningarna, förrän Gud kallade Joseph Smith och sände ut honom med sin befallning till folket. Innan dess undersökte jag allt som hade med kyrkor att göra. Jag sökte överallt för att få veta om det fanns något sådant som en fromhet på jorden som var ren. Jag sökte efter en man som kunde säga mig något om Gud, om himlen, om änglarna och om evigt liv. Jag trodde på Gud Fadern och på Jesus Kristus, men jag kunde inte tro att Kristi kyrka fanns på jorden (DBY, 463).

Jag kunde ha fortsatt studera Bibeln och alla böcker som har skrivits, men utan uppenbarelse från Gud skulle jag ha varit ekande brons, en skrällande cymbal, utan kunskap om Gud, om sann religion, om återlösningen för levande och döda. Jag skulle ha levat och dött i okunnighet. Och sådant var tillståndet bland alla jordens invånare (DBY, 463).

Frågan har många gånger ställts till Joseph Smith av herrar som kommit och besökt honom och hans folk: ”Hur kommer det sig att du kan styra ditt folk så lätt? Det verkar som om de bara gör det du säger. Hur kommer det sig att du kan styra dem så lätt?” Han svarade: ”Jag styr dem inte alls. Herren har uppenbarat vissa principer från himlarna vilka vi ska leva efter i denna tid. Tiden närmar sig då Herren ska samla sitt folk ut från de onda, och han ska påskynda sitt verk i rättfärdighet. Och de principer som han har uppenbarat har jag lärt folket och de försöker att leva efter dessa. Följaktligen styr de sig själva.”

Mina herrar! Det är den stora hemligheten med att styra detta folk. Människor tror att jag styr dem, men så är det inte. Det enda jag kan göra är att styra mig själv och hålla mig på den rätta vägen och lära medlemmarna vilka principer de ska leva efter (DBY, 470).

Jag minns att då broder Joseph många gånger reflekterade över hur många som skulle komma in i Guds rike och sedan lämna det igen, sade han: ”Bröder! Jag har inte avfallit än, och jag vill inte göra det heller.” Många av er kan säkert komma ihåg att han sade det. Joseph måste ständigt be, utöva tro, leva efter sin religion och förhärliga sin kallelse, för att få uppenbarelser från Herren och för att kunna vara ståndaktig i tron (DBY, 469).

Visst är jag och mina syskon i kyrkan svaga och långt från målet och de förmåner vi borde åtnjuta, men om Joseph Smith d y, profeten, hade fått uppleva att medlemmarna på hans tid var lika villiga att följa honom som de i dag är villiga att följa sin president, skulle han ha varit lycklig. Han levde och arbetade ihärdigt. Hans mod var som en ängels mod och hans vilja var som den Allsmäktiges vilja och han var verksam tills man dödade honom (DBY, 464).

Profeten Joseph Smith beseglade sitt vittnesbörd med sitt blod.

Många av profeterna har beseglat sitt vittnesbörd med sitt blod, så att det kan nå ut med kraft … Så var det i forna dagar och så är det i dag. Från den stunden Joseph Smith beseglade sitt vittnesbörd med sitt blod gällde hans vittnesbörd i hela världen, och ve dem som motsätter sig det (DBY, 467).

Då Joseph Smith begav sig till Carthage sade han: ”Jag går mot en säker död. Jag går som ett lamm till slaktbänken. Jag går mitt öde till mötes” (DBY, 467).

Vem var det som hade räddat Joseph Smith från alla hans fienders hand fram till den dag han dog? Det var Gud, fastän han gång på gång fördes fram mot dödens rand och vad människor beträffar inte kunde räddas och det inte fanns någon sannolikhet för att han skulle räddas. Då han satt i fängelse i Missouri och ingen väntade sig att han skulle bli befriad, hade jag Abrahams tro och sade till bröderna: ”Så visst som Herren Gud lever, ska han bli befriad från deras hand.” Trots att han hade profeterat att han inte skulle leva tills han blivit fyrtio år gammal, hoppades vi alla att det skulle vara en felaktig profetia, så att vi alltid fick ha honom hos oss. Vi trodde att vår tro skulle göra så att han fick leva längre, men vi hade fel. Slutligen föll han som martyr för sin religion. Jag sade: ”Det är i sin ordning. Nu är hans vittnesbörd fullt giltigt. Han har beseglat det med sitt blod” (DBY, 469–470).

Hans ämbete har inte tagits ifrån honom. Han har bara gått för att verka inom en annan del av den Allsmäktiges verk. Han är fortfarande apostel, fortfarande profet och utför en apostels och en profets uppgift. Han har gått ett steg längre än vi och vunnit en seger som ni och jag inte har vunnit (DBY, 468).

Jag vet att [Joseph Smith] var kallad av Gud, och det vet jag genom Jesu Kristi uppenbarelser till mig och genom den Helige Andens vittnesbörd. Om jag inte hade fått denna kunskap skulle jag aldrig ha varit vad man kallar ”mormon”. Inte heller skulle jag ha varit här i dag (DNW, 22 oktober 1862, 2).

Studieförslag

Profeten Joseph Smith lade grunden till Jesu Kristi kyrka i denna evangelieutdelning.

Vilken roll spelade Joseph Smiths förfäder i att bereda honom för att bli den förste profeten i denna evangelieutdelning? På vilka sätt har dina förfäders tro påverkat ditt liv? Hur kan du få ett rättfärdigt inflytande på dina efterkommande?
Vilka fördelar var det med att Herren kallade blott en yngling att lägga grunden till hans rike i denna tid? Hur hjälper det dig att se Herrens hand i ditt eget liv?
President Young sade att profeten Joseph Smith lade grunden till Jesu Kristi kyrka i vår tid och att andra skulle bygga upp återstoden. Vad är grunden? (Se också L&F 5:9–10; 135:3.) Vad är återstoden? Vad har du sett som vittnar om att återstoden håller på att byggas upp? Hur kan vi alla bidra till detta verk?
Vilken ”karaktär och vilken skönhet” kännetecknade Josephs verk? Hur kan vi ta efter profeten Joseph Smiths sätt att undervisa då vi undervisar våra barn och andra?
Hur lärde profeten Joseph Smith oss ”hur vi ska leva i evigheten”? På vilket sätt gäller dessa lärdomar våra liv i dödligheten?

Genom uppenbarelse lärde Herren Joseph Smith ”sanning efter sanning”.

Varför tror du att Herren uppenbarar sina sanningar genom ”uppenbarelse efter uppenbarelse” i stället för allting samtidigt? (Se också L&F 93:11–14.) På vilket sätt stämde det i profeten Joseph Smiths liv? Hur har det stämt i ditt liv?

Profeten Joseph Smith undervisade tydligt om evangeliets sanningar.

Varför var profeten Joseph Smith en sådan älskad och övertygande lärare? Vilken var hans ”stora hemlighet” med att styra Herrens folk? Hur kan vi tillämpa denna princip på våra uppgifter i hemmet, på arbetsplatsen och i kyrkan?
Hur lyckades profeten Joseph att ”få uppenbarelser från Herren och att vara ståndaktig i tron”? Hur kan vi veta Herrens vilja angående oss själva? Varför måste vi fortsätta att vara trofasta för att kunna behålla våra vittnesbörd om evangeliet?

Profeten Joseph Smith beseglade sitt vittnesbörd med sitt blod.

Varför måste Joseph och Hyrum Smith besegla sina vittnesbörd med sitt blod? (Se också L&F 135; 136:39.)
President Young sade: ”Jag vet att Joseph Smith var kallad av Gud, och det vet jag genom Jesu Kristi uppenbarelser till mig.” Vad känner du beträffande profeten Joseph Smith? Hur kan du på lämpligt sätt förmedla vad du känner till din familj, dina vänner och bekanta? Överväg att på något sätt skriva om vad du känner beträffande profeten till glädje för dina efterkommande.

Joseph Smith appearing to Brigham Young — Som denna målning visar uppenbarade sig profeten Joseph Smith, efter sin död, i en syn för president Brigham Young.