I dövsamhället

Möt Meg, Reagan och Kate! De ska lära oss lite mer om hur det är att utöva sin tro när man är döv.

Hej, jag heter Meg!

Jag är 16 år och näst äldst i en familj på åtta personer. Våra liv förändrades när min yngste bror föddes. Han föddes döv. Vi började gå i församlingen för döva i vårt område, och det har varit annorlunda, men det har också varit en fantastisk välsignelse.

Man skulle kunna tro att alla i en församling för döva är döva eller hörselskadade, men många av oss är det inte. Till exempel kan en del ungdomar i vår församling höra, men de har föräldrar som är döva eller hörselskadade och har använt teckenspråk i hela sitt liv. Man behöver inte heller vara expert på teckenspråk för att komma till vår församling, eftersom vi har tolkar.

pojke — Megs yngste bror, som föddes döv.

Jag blev kallad att spela piano på sakramentsmötet i församlingen för döva, och jag älskar mitt ämbete. Det är unikt, eftersom många medlemmar gör tecken till psalmerna medan jag spelar. Jag älskar min församling och jag älskar möjligheten att få lära mig mer om min brors kultur.

Hej, jag heter Reagan!

Jag är äldst; jag har fyra yngre syskon. Jag är den enda som är döv i min familj. Mina föräldrar lärde sig teckenspråk efter att jag hade fötts, och jag lär mina yngre syskon teckenspråk. Jag tror att det är en gåva att vara döv, som verkligen har varit till nytta för mig. Det har lärt mig hur jag ska nå ut till andra som kanske också känner sig annorlunda.

Jag är medlem i seminarierådet för amerikanskt teckenspråk (ASL) i USA. Vi har tio ungdomar över hela landet som representerar döva ungdomar och hjälper till att planera aktiviteter. Vi har distanskurser i seminariet och institutet med elever som är döva eller kan teckenspråk flytande. Jag lade till och med upp en video på sociala medier där jag bjöd andra ungdomar att komma till vår seminarieklass. Jag är så tacksam att jag kan använda min talang för teckenspråk till att bjuda in andra att komma närmare Jesus Kristus.

ung man med familj — Reagan älskar familjen, vänner och idrott.

Jag har haft många tillfällen att tjäna, tack vare gåvan som min himmelske Fader har gett mig att kunna amerikanskt teckenspråk. Jag får till exempel undervisa döva personer som inte tillhör vår tro om frälsningsplanen. Jag kunde undervisa en vän som trodde att hon aldrig skulle få träffa sin familjemedlem igen efter döden. Jag är inte missionär med en bricka, men jag kan vara missionär 24/7. Jag ser fram emot att gå på teckenspråksmission.

Man ska aldrig döma andra för att de har en funktionsnedsättning. De kan fortfarande göra sådant som andra kan göra. Alla människor är barn till Gud. Det spelar ingen roll om de inte har samma förmåga som du.

Hej, jag heter Kate!

Det jag gillar mest med att vara döv medlem i kyrkan är att teckenspråket hjälper mig att uttrycka principer i evangeliet på ett sätt som jag inte hade kunnat på ett talat språk, särskilt när jag gör tecken till psalmer. När man till exempel gör tecknet till ordet Jesus pekar man på handflatorna, vilket är en symbol för spikarna som genomborrade Jesus händer.

ung kvinna som använder teckenspråk — Kate gör tecknet till namnet *Jesus*.

Jag är den enda i familjen som är hörselskadad och vi går i en vanlig församling, men det finns några andra döva medlemmar i min församling. Det hjälper verkligen när de andra medlemmarna ser till att vi blir inkluderade. Om de till exempel väljer att visa en video på en lektion eller under en aktivitet, är det bra att ha undertexter till videon.

Under årens lopp har jag lärt mig att Jesus förstår alla våra sorger. Även om det kanske inte finns så många andra som jag, vet Kristus vad jag går igenom, och han finns där för att hjälpa mig närhelst jag vänder mig till honom.