Vägledning för de unga
Anständighet: Min långa resa
Oktober 2024


Jesus Kristus är din styrka

Anständighet: Min långa resa

”Mamma, ge mig EN ENDA bra anledning till varför jag borde klä mig anständigt. Jag har hört dem alla.” (Åtminstone trodde jag det.)

Bild
kläder på galgar

Jag önskar jag kunde säga att jag växte upp med kärlek till principen om anständighet, men det gjorde jag faktiskt inte. Även om mina föräldrar lärde mig att anständighet var viktigt, tyckte jag att de oanständiga plaggen i serierna jag såg på var mycket snyggare än anständiga kläder.

Jag hörde många anledningar till att klä sig anständigt som inte verkade vettiga, från ”anständigt är det nya svarta” till ”du har ett ansvar att klä dig anständigt för att hjälpa killarna hålla tankarna i styr”. Genom mitt oanständiga sätt att klä mig fick jag den uppmärksamhet jag ville ha. Jag ville inte ens fundera över välsignelserna av att klä sig anständigt, och jag blev riktigt arg när människor uppmuntrade mig att göra det.

”Ge mig en enda bra anledning”

En sommar var jag på väg ut med några vänner. Mamma såg de oanständiga kläderna jag hade på mig och sa: ”Elizabeth, du håller på att bli vuxen. Du behöver verkligen tänka på vad för slags person du vill vara, och det innefattar vad du signalerar med ditt yttre utseende.” När hon sa det var jag redo att ta strid.

”Mamma, ge mig en enda bra anledning till varför jag borde klä mig anständigt. Jag har hört dem alla. Och jag väntar fortfarande på att få höra något som inte handlar om killar och deras tankar. Ge mig något – vad som helst – som låter vettigt.”

Hon såg ut genom fönstret en stund. Efter en stund av tystnad såg hon kärleksfullt på mig och sa mjukt: ”Eftersom det är en lydnadsprincip, och du älskar din himmelske Fader.”

Jag blev helt avväpnad och hade inget svar på det. Hennes ord planterade det frö jag behövde för att börja få bukt med det här problemet.

Sanningen om anständighet

Jag började inse att anständighet inte bara handlade om mitt sätt att klä mig. Liksom varningarna i skrifterna för att bära dyrbara kläder (se Alma 5:53; Mormon 8:36–39) var mitt val av kläder bara ett symptom på högmod i tanke och beteende. Och detta högmod var något jag hållit fast vid i så många år. Jag var ovillig att släppa taget om det jag ville ha, som egentligen var bekräftelse och uppmärksamhet, för att kunna få det min himmelske Fader ville ge mig.

I Vägledning för de unga står det: ”Vår himmelske Fader vill att vi ska se varandra för dem vi verkligen är: inte bara fysiska kroppar utan hans älskade barn med en gudomlig bestämmelse” ([2022], s. 24). Jag började se min kropp som helig, något jag behövde använda för att förhärliga Gud, inte mig själv.

Fylld av hans kärlek

När jag började omvända mig fyllde min himmelske Fader de delar av mitt hjärta som ville ha uppmärksamhet med sin kärlek. Det var så stärkande och gav mig så mycket hopp att min lust för oanständighet började lämna min själ.

Mitt sätt att prata började förändras, min kärlek till andra växte och min lust att tjäna växte. Jag tog inte bara till mig principen om lydnad mot Gud i mitt liv – jag började älska den. Jag kunde känna dess skyddande kraft. Den här förändringen hjälpte mig att förbereda mig för att besöka templet och ingå vackra, heliga förbund i hans hus.

Nu älskar jag anständighet eftersom jag älskar principen om lydnad, något jag aldrig trodde skulle hända. Men min himmelske Fader gav aldrig upp hoppet om mig, och han ger aldrig upp hoppet om dig, vad du än kämpar med, även om din resa är lång och skumpig.

Skriv ut