Är jag ett Guds barn?
Hur kan var och en av oss uppleva kraften i att förstå vår gudomliga identitet? Det börjar med att vi försöker lära känna Gud, vår Fader.
Nyligen gick jag till söndagsmötena med min kära mor i vår gamla stenkyrka. Jag drogs till de små rösterna som kom från samma primärrum som jag hade gått till för flera årtionden sedan. När jag kom in längst bak såg jag de omtänksamma ledarna undervisa om årets tema: ”Jag är ett Guds barn.”1 Jag log när jag mindes tålmodiga och kärleksfulla lärare, som under sångstunden på den tiden ofta brukade titta på mig – den där busige pojken längst ut på raden, som om de tänkte ”är han verkligen ett Guds barn? Och vem har satt honom här?”2
Jag uppmanar var och en av oss att öppna hjärtat för den Helige Anden som ”vittnar med vår ande att vi är Guds barn.”3
President Boyd K. Packers ord är enkla och viktiga: ”Du är ett Guds barn. Gud är Fader till [din ande]. Andligt sett är du av ädel härkomst, du är ättling till himlens Kung. Inpränta denna sanning i ditt sinne och håll fast vid den. Det spelar ingen roll hur stor släkt du har, spelar ingen roll vilken ras eller vilket folk du representerar, din andes antavleblad kan skrivas på en enda rad. Du är ett Guds barn!”4
”När du ser vår himmelske Fader”, sa Brigham Young, ”kommer du att se en person som du har känt länge och han kommer ta emot dig i sin famn och du kommer vara redo att falla honom om halsen och kyssa honom.”5
Den stora striden om gudomlig identitet
Mose fick kunskap om sitt gudomliga arv genom att tala med Herren ansikte mot ansikte. Efter den upplevelsen ”kom Satan och frestade honom” genom att på ett subtilt men ondskefullt sätt försöka förvränga Moses identitet med orden: ”Mose, du människoson, tillbe mig. Och … Mose såg på Satan och sade: Vem är du? Ty se, jag är en Guds son.”6
Denna stora strid om gudomlig identitet rasar våldsamt under det att Satan med allt fler metoder försöker tillintetgöra vår tro på och kunskap om vår relation till Gud. Tack och lov har vi välsignats med att tydligt se och kunna förstå vår sanna identitet från början: ”Gud sade: ’Låt oss göra människor till vår avbild, lika oss’”,7 och hans levande profeter förkunnar: ”Var och en är ett andebarn, en älskad son eller dotter till himmelska föräldrar och har som sådan gudomliga egenskaper och förutsättningar”.8
Att få veta dessa sanningar med säkerhet9 hjälper oss att övervinna prövningar, bekymmer och lidanden av varje slag.10 När en Herrens apostel fick frågan ”Hur kan vi hjälpa dem som kämpar med [en personlig utmaning]?” svarade han: ”Lär dem om deras identitet och syfte.”11
”Den mest kraftfulla kunskap jag har”
Dessa kraftfulla sanningar förändrade livet för min vän Jen12 som orsakade en svår bilolycka som tonåring. Hennes fysiska lidande var svårt, men hon kände också stor smärta eftersom den andra föraren hade förlorat livet. ”Någon förlorade sin mamma, och det var mitt fel” sa hon. Jen, som bara några dagar tidigare stod och reciterade orden: ”Vi är döttrar till en himmelsk Fader som älskar oss”,13 undrade nu: ”Hur skulle han kunna älska mig?”
”Den fysiska smärtan gick över,” säger hon, ”men jag trodde aldrig att de känslomässiga och andliga såren skulle läka”.
För att överleva dolde Jen sina känslor och blev reserverad och avtrubbad. Efter ett år, när hon äntligen förmådde att tala om olyckan, bad en inspirerad terapeut henne skriva ner orden ”Jag är ett Guds barn” och uttala dem högt 10 gånger varje dag.
”Att skriva orden var enkelt”, minns hon, ”men jag kunde inte uttala dem. … Då blev det verkligt och jag trodde egentligen inte att Gud ville ha mig som sitt barn. Jag kröp ihop och grät”.
Efter flera månader kunde hon till sist utföra uppgiften varje dag. ”Jag utgöt hela min själ”, säger hon, ”jag vädjade till Gud. … Sedan började jag tro på orden”. Denna tro gjorde att Frälsaren kunde börja läka hennes skadade själ. I Mormons bok fann hon tröst och mod i hans försoning.14
Kristus kände min smärta, min sorg, mina skuldkänslor”, avslutar Jen. ”Jag kände Guds rena kärlek och hade aldrig upplevt något så kraftfullt! Vetskapen om att jag är ett Guds barn är den mest kraftfulla kunskap jag har!”
Att försöka lära känna Gud, vår Fader
Bröder och systrar, hur kan var och en av oss uppleva kraften i att förstå vår gudomliga identitet? Det börjar med att vi försöker lära känna Gud, vår Fader.15 President Russell M. Nelson har vittnat: ”Något mäktigt händer när ett Guds barn försöker få veta mer om honom och hans älskade Son.”16
Att lära oss om och följa Frälsaren hjälper oss att lära känna Fadern. Eftersom Sonen ”är utstrålningen av [Faderns] väsen”17, lärde Jesus, kan han ”inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra”.18 Alla Kristus ord och gärningar avslöjar Guds sanna natur och vår relation till honom.19 Äldste Jeffrey R. Holland sa: ”Med blodsdroppar i varje por och med ett ångestfullt rop på sina läppar, sökte Kristus honom som han alltid hade sökt – sin Fader. ’Abba!’ ropade han, ’Fader!’”20
Precis som Jesus innerligt sökte sin Fader i Getsemane, så sökte den unge Joseph Smith Gud i bön i den heliga lunden 1820. Efter att ha läst orden ”om någon av er brister i vishet ska han be till Gud”,21 drog sig Joseph tillbaka för att be.
”Jag knäböjde”, skrev han senare, ”och började uppsända mitt hjärtas önskningar till Gud. …
Jag såg en ljuspelare alldeles över mitt huvud. …
Jag såg två personer, vilkas glans och härlighet trotsar all beskrivning, stående över mig i luften. En av dem talade till mig och nämnde mig vid namn och sade, medan han pekade på den andre [Joseph]: Denne är min älskade Son.Hör honom!”22
När vi följer Frälsarens och profeten Joseph Smiths exempel och uppriktigt söker Gud, börjar vi precis som Jen förstå på ett mycket påtagligt sätt att vår Fader vet vad vi heter och att vi är hans barn.
Till mödrar, särskilt till unga mödrar, som så ofta känner sig överväldigade och som om ni tagit er vatten över huvudet i er strävan att uppfostra ”en generation som är motståndskraftig mot synden”23: Underskatta aldrig er centrala roll i Guds plan. Under stressade stunder – som när ni kanske jagar era små och röklukt från köket informerar er om att er omsorgsfullt förberedda middag blivit ett brännoffer – vet då att Gud helgar era svåraste dagar.24 ”Var inte rädd, för jag är med dig”25 försäkrar han lugnande. Vi hedrar er i det att ni uppfyller syster Joy D. Jones förhoppning: ”Våra barn förtjänar att förstå sin gudomliga identitet.”26
Jag uppmanar oss alla att söka Gud och hans älskade Son. ”Ingen annanstans”, har president Nelson sagt, ”undervisas de här sanningarna tydligare och kraftfullare än i Mormons bok.”27 Öppna dess sidor och ni lär er att Gud gör ”allt för [vår] välfärd och lycka”,28 att han är ”nådig och barmhärtig, sen till vrede, tålmodig och full av godhet”29 och att ”alla är lika inför [honom].”30 När ni känner er sårade, vilsna, rädda, upprörda, ledsna, hungriga eller hopplöst övergivna under livets svåraste stunder31: öppna då Mormons bok så får ni veta att ”Gud aldrig överger oss. Han har aldrig gjort det och kommer aldrig att göra det. Han kan inte göra det. Det ligger inte i hans natur [att göra så].”32
När vi lär känna Fadern förändrar det allt, i synnerhet våra hjärtan, då hans milda Ande bekräftar vår sanna identitet och hur värdefulla vi är i hans ögon.33 Gud vandrar med oss längs förbundsstigen när vi söker honom i bönens vädjan, skriftstudier och lydig strävan.
Guds fullkomliga natur – mitt vittnesbörd
Jag älskar mina fäders Gud34, ”Herren Gud den Allsmäktige”35, som gråter med oss i våra sorger, tålmodigt tuktar oss i vår orättfärdighet och gläds när vi strävar efter att ”överge alla [våra] synder för att lära känna [honom]”.36 Jag dyrkar honom som alltid är ”de faderlösas fader”37, och de ensammas vän. Jag vittnar tacksamt om att jag har lärt känna Gud, min Fader, och vittnar om hans fulländning, kännetecken och ”hans fullkomliga natur”38.
Att var och en av oss verkligen ska förstå och värdesätta vår ”ädla härkomst”39 som ett Guds barn genom att lära känna honom ”den ende sanne Guden, och den som [han] har sänt, Jesus Kristus”40, är min innerliga bön i Jesu Kristi namn, amen.