Lub Tuam Rooj Sab Laj
Cia Li Ua Siab Ntev Mus Li Tsis Txhob Tso Tseg, thiab Suav Tag Nrho Ua Kev Xyiv Fab!
Kaum Hli Ntuj xyoo 2020 lub Tuam Rooj Sab Laj


Cia Li Ua Siab Ntev Mus Li Tsis Txhob Tso Tseg, thiab Suav Tag Nrho Ua Kev Xyiv Fab!

Thaum peb ua siab ntev, peb txoj kev ntseeg loj tuaj. Thaum peb txoj kev ntseeg loj tuaj, peb txoj kev xyiv fab yuav loj tuaj thiab.

Ob xyoos tas los, kuv tus kwv, Chad, tau tso lub ntiaj teb no tseg. Qhov uas nws mus dhau daim ntaub thaiv ua rau kuv tus niam hluas, Stephanie nyuaj siab heev; nrog nws ob tug me nyuam, Braden thiab Bella; thiab txhua tus hauv peb tsev neeg. Peb tau txais kev nplij siab los ntawm Txwj Laug Neil L. Andersen tej lus hauv lub tuam rooj sab laj ib lub lim tiam ua ntej Chad tas sim neej: “Nyob hauv tej kev sim siab hauv lub ntiaj teb, cia li ua siab ntev mus tom ntej, thiab tus Cawm Seej txoj kev kho mob yuav ua rau peb txais tau kev kaj, kev to taub, kev kaj siab lug, thiab kev cia siab” (“Raug Mob,Liahona, Nov. 2018, 85).

Daim Duab
Chad Jaggi thiab nws tsev neeg

Peb ntseeg Yexus Khetos; peb paub tias peb yuav koom nrog Chad, tiam sis qhov uas nws tsis nyob no ua rau peb lub siab mob heev. Peb feem coob tau xiam cov uas peb hlub. Yeej nyuaj rau peb ua siab ntev thiab tos txog lub sij hawm uas peb yuav rov qab koom nrog lawv.

Xyoo tom qab nws tas sim neej no, zoo li muaj ib lub huab tsaus nti roos peb. Peb tau nyeem vaj lug kub ntxiv, rau siab thov Vajtswv, thiab mus rau lub tuam tsev ntau ntxiv. Cov lus los ntawm zaj nkauj qhuas Vajtswv tau hais txog peb tej kev xav thaum ntawd hais tias: “Lub hnub tab tom tawm tuaj, lub ntiaj teb pib sawv tuaj, cov huab uas roos peb thaum tsaus ntuj ploj mus” (“The Day Dawn Is Breaking,” Hymns, zaj 52).

Peb tsev neeg tau txiav txim tias nyob rau xyoo 2020 peb yuav pib ib xyoo tshiab! Peb tau kawm Los, Nrog Kuv Mus nyob hauv Phau Tshiab hauv phau Yakaunpaus thaum lub Kaum Ib Hlis Ntuj xyoo 2019 thaum peb tau kawm txog ib lub ntsiab. Yakaunpaus, tshooj 1, nqe 2 hais tias, “Kuv cov kwv tij, cia li suav tag nrho ua kev xyiv fab thaum nej poob rau ntau yam kev txom nyem” (Joseph Smith Kev Txhais, Yakaunpaus 1:2 [nyob hauv Yakaunpaus 1:2, lub cim nram qab a]). Vim peb xav muaj kev xyiv fab nyob rau ib xyoo tshiab, peb txiav txim siab tias nyob rau xyoo 2020 peb yuav “suav tag nrho ua kev xyiv fab.” Peb xav ua li no tiag tiag ces peb thiaj li tau pub tej lub tsho ua khoom plig rau peb cov kwv tij thiab cov muam thaum txog hnub Christmas uas hais tias “Suav Tag Nrho Ua Kev Xyiv Fab.” Xyoo 2020 yeej yuav muaj kev xyiv fab thiab kev zoo siab.

Es, li ntawd ces—xyoo 2020 ua rau peb raug phaum mob thoob ntiaj teb COVID-19, cov zej tsoom muaj kev ntxhov siab, huab cua phem heev, thiab muaj teeb meem ntawm nyiaj txiag. Tej zaum peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej cia peb muaj sij hawm xav txog kev ua siab ntev thiab peb txoj kev txiav txim kom muaj kev xyiv fab.

Phau Yakaunpaus muaj ib lub ntsiab tshiab rau peb. Yakaunpaus, tshooj 1, nqe 3 thiab 4 hais li no tias:

“Rau qhov nej twb paub lawm hais tias yog nej ua siab ntev nyiaj tej kev nyuaj siab, ces tej ntawd yuav ua rau nej muab siab rau ntseeg ntxiv.

“Tiam sis nej yuav tsum ua siab ntev mus li tsis txhob tso tseg, nej thiaj yuav ua tau neeg zoo kawg nkaus, tsis muaj ib qho uas lwm tus yuav thuam tau.”

Thaum peb nrhiav kev xyiv fab thaum peb raug sim siab, peb tsis nco qab tias kev ua siab ntev yog tus yawm sij kom tej kev sim siab ntawd hloov ua zoo rau peb.

Vaj Ntxwv Npeyamis tau qhia kom peb tso tus neeg ntawm sab cev nqaij daim tawv tseg thiab los ua “ib tug neeg dawb huv los ntawm tus Tswv Khetos txoj kev theej txhoj, thiab hloov los ua zoo li ib tug me nyuam, mloog lus, muaj siab mos siab muag, txo hwj chim, ua siab ntev, muaj kev hlub puv npo, txaus siab ua txhua yam uas tus Tswv pom tias tsim nyog muab rau nws ua” (Mauxiyas 3:19).

Tshooj 6 ntawm Qhia Kuv txoj Moo Zoo qhia txog Khetos tej cuj pwm uas Nws coj yam ntxwv rau peb xyaum: “Kev ua siab ntev yog txoj kev nyiaj tau thaum yus tos, raug teeb meem, raug tawm tsam, los sis raug txom nyem thiab tsis npau taws, chim siab los sis txhawj xeeb. Yog kev txawj ua raws li Vajtswv lub siab nyiam thiab pom zoo rau Nws txoj kev teem sij hawm. Thaum yus ua siab ntev, yus txawj nyiaj taus thiab yus txawj muaj kev cia siab thaum yus raug kev sim siab” (Qhia Kuv txoj Moo Zoo: Phau Ntawv Qhia cov Tub Txib, kho phau [2019], 126).

Kev ua siab ntev los Khetos ib tug thwj tim thaum ub tej zaum yog ib tug yam ntxwv rau peb, Ximoos tus Neeg Kana-as. Cov Neeg Kub Siab yog ib pawg Neeg Yudais uas tau tawm tsam cov Neeg Loos txoj kev kav. Cov Neeg Kub Siab tau pom zoo ua kev sib ntaus sib tua tawm tsam cov Neeg Loos, cov Neeg Yudais uas koom nrog cov yeeb ncuab, thiab cov Xadukais thaum lawv nyiag cov neeg ntawd tej khoom thiab ua lwm yam kom pab lawv lub hom phiaj (saib Encyclopedia Britannica, “Zealot,” britannica.com). Ximoos tus Neeg Kana-as yog ib tug Neeg Kub Siab (saib Lukas 6:15). Cia li xav seb zoo li cas yog Ximoos tau sim hais kom tus Cawm Seej nqa phom, coj ib pawg tub rog, los sis ua kom muaj kev ntxhov hnyo nyob hauv Yeluxalees. Yexus qhia hais tias:

“Cov uas muaj siab mos siab muag tau koob hmoov, vim lawv yuav tau lub ntiaj teb ua lawv tug. …

“Cov uas muaj kev hlub tshua tau koob hmoov: vim lawv yuav tau txais kev hlub tshua. …

“Txhua tus uas ua kom muaj kev thaj yeeb tau koob hmoov, vim yuav hu lawv ua Vajtswv cov me nyuam” (Mathais 5:5, 7, 9).

Tej zaum Ximoos tau kub siab lug pom zoo rau nws tus kheej lub tswv yim, tiam sis cov vaj lug kub qhia tias los ntawm tus Cawm Seej tus yam ntxwv, nws txoj kev xav tau hloov. Nws tau hloov tsom ntsoov rau nws txoj kev ua Yexus Khetos tus thwj tim.

Thaum peb khi lus rau Vajtswv thiab ua raws li peb tej kev khi lus, tus Cawm Seej yuav pab peb “yug dua tshiab; muaj tseeb tiag, yug los ntawm Vajtswv, hloov ntawm [ib] lub siab nyiam sab cev nqaij daim tawv thiab txoj kev poob, mus rau kev ncaj ncees, uas Vajtswv tau muab lawv txhiv dim, los ua nws cov tub thiab cov ntxhais” (Mauxiyas 27:25).

Hais txog tag nrho tej kev mob siab txhawb nqa cov zej tsoom, pej xeem, thiab kev teev ntuj niaj hnub no, thov kom peb tsom ntsoov rau kev ua Yexus Khetos cov thwj tim tshaj peb tsom ntsoov rau lwm yam. “Vim tej uas muaj nqi rau nej nyob qhov twg, nej lub siab yuav nyob qhov ntawd ib yam thiab” (Mathais 6:21). Thiab cia li nco qab tias, txawm yog cov thwj tim rau siab ntseeg tau “ua raws li Vajtswv lub siab nyiam,” lawv yuav tsum ua siab ntev (Henplais 10:36).

Ib yam li kev sim peb txoj kev ntseeg ua rau peb yuav tsum ua siab ntev, thaum peb ua siab ntev, peb txoj kev ntseeg yuav loj tuaj. Thaum peb txoj kev ntseeg loj tuaj, peb txoj kev xyiv fab yuav loj tuaj thiab.

Thaum lub Peb Hlis Ntuj dhau los, peb tus ntxhais thib ob, ib yam li cov tub txib ntxhais txib nyob hauv lub Koom Txoos, nws twb raug yuam sib nrug lwm tus. Cov tub txib coob tau los tsev. Cov tub txib coob tos raug txib mus rau lwm qhov chaw. Cov tub txib coob tsis tau mus rau hauv lub tuam tsev ua ntej lawv mus rau ib thaj av ua hauj lwm. Ua tsaug ntau, cov txwj laug thiab cov muam. Peb hlub nej.

Nyuaj rau Emma thiab nws tus khub nyob hauv Netherlands nyob rau thawj ob peb lub lim tiam ntawd—ua rau lawv los kua muag ntau zaus. Vim nws tsis tshua muaj cib fim nrog lwm tus tham tim ntsej tim muag thiab mus tsis tau nraum zoov ntau, Emma haj yam cia siab rau Vajtswv. Peb tau thov Vajtswv nrog nws nyob online thiab nug seb peb yuav ua li cas kom pab nws tau. Nws thov peb nrog cov phooj ywg us nws qhia online tham!

Peb tsev neeg tau pib sib tham nrog Emma cov phooj ywg hauv Netherlands. Peb tau caw lawv koom nrog peb online txhua lub lim tiam thaum peb kawm Los, Nrog Kuv Mus. Floor, Laura, Renske, Freek, Benjamin, Stal, thiab Muhammad lawv puav leej yog peb cov phooj ywg lawm. Ib txhia ntawm cov phooj ywg nyob hauv Netherlands no tau mus “hauv lub rooj vag nqaim” (3 Nifais 14:13). Lwm tus los kawm txog “qhov ti ntawm txoj kev, thiab qhov nqaim ntawm lub rooj vag, uas lawv yuav tau nkag mus” (2 Nifais 31:9). Lawv yog peb cov kwv tij thiab cov muam nrog Khetos. Txhua lub lim tiam peb “suav tag nrho ua kev xyiv fab” thaum peb ua hauj lwm ua ke ua raws li peb tej kev khi lus.

Peb “ua siab ntev mus li tsis txhob tso tseg” (Yakaunpaus 1:4) vim peb tsis muaj cai sib ntsib ua ke tim ntsej tim muag tau ib ntus. Tiam sis peb suav peb tsev neeg txoj kev ntseeg ua kev xyiv fab vim muaj tej kev siv txuj ci technology sib txuas ua ke thiab peb kawm Phau Ntawv Maumoos los ntawm Los, Nrog Kuv Mus.

Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson cog lus tias, “Qhov uas nej rau siab ua li no—tsis hais thaum tej lub sij hawm uas nej xav tias nej ua tsis zoo los—yuav hloov nej lub neej, thiab nej tsev neeg, thiab lub ntiaj teb” (“Mus Tom Ntej nrog Kev Ntseeg,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2020, 114).

Qhov chaw uas peb ua kev khi lus rau Vajtswv—lub tuam tsev—twb kaw tau ib ntus lawm. Qhov chaw uas peb ua raws li peb tej kev khi lus rau Vajtswv—peb lub tsev—tseem qhib! Peb muaj cib fim kawm hauv tsev thiab xav txog qhov zoo nkauj ntawm peb tej kev khi lus ntawm lub tuam tsev. Txawm yog peb nkag tsis tau hauv qhov chaw dawb huv ntawd, peb “lub siab … yuav xyiv fab hlo vim tej koob hmoov uas yuav muab foom los” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 110:9).

Neeg coob tau poob hauj lwm, lwm tus tau poob cib fim. Tiam sis peb xyiv fab uas Thawj Tswj Hwm Nelson tau hais tias: “Nyiaj yoo mov uas pub dawb los peb cov mej zeej pub ntau ntxiv, thiab cov uas ua siab dawb pub nyiaj rau tej pob nyiaj pab tib neeg. … Ua ke peb yuav kov yeej lub sij hawm nyuaj no. Tus Tswv yuav foom koob hmoov rau nej thaum nej foom koob hmoov rau lwm tus” (Russell M. Nelson phab Facebook, zaj lus ntawm lub Yim Hli Ntuj 16, 2020, facebook.com/russell.m.nelson).

“Cia li zoo siab” yog tus Tswv cov lus txib, tsis yog Nws hais kom peb ntshai (Mathais 14:27).

Tej lub sij hawm peb siab luv thaum peb xav tias peb “ua txhua yam yog” thiab peb tseem tsis txais cov koob hmoov uas peb xav tau. Enauj tau nrog Vajtswv taug kev mus rau 365 xyoo ua ntej nws thiab nws cov neeg raug hloov hlo. Peb puas thiab rau caum tsib xyoo uas nws siv zog ua txhua yam raws li qhov yog, ces twb hloov hlo lawm! (Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 107:49.)

Kuv tus kwv Chad txoj kev tas sim neej twb muaj ob peb lub hlis tom qab tau tso kuv thiab kuv tus poj niam tawm ntawm kev tswj hwm Qhov Chaw Tshaj Tawm Txoj Moo Zoo Utah Ogden. Yog ib qho txuj ci tseem ceeb uas peb nyob hauv California Sab Qab Teb, yog tib qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo ntawm 417 qhov chaw uas wb tau kev txib mus nyob rau xyoo 2015, es tau txib wb mus rau Utah sab qaum teb. Qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo lub tsev yog deb li 30 feeb mus rau Chad lub tsev. Peb paub txog Chad qhov mob cancer tom qab tau txib wb mus rau qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo ntawd. Tsis hais nyob hauv lub sij hawm nyuaj tshaj los, peb tau paub tias peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej xav txog peb thiab xav pab peb nrhiav tau kev xyiv fab.

Kuv ua tim khawv txog tus Cawm Seej Yexus Khetos lub hwj chim uas txhiv dim, ua rau neeg dawb huv thiab txo hwj chim thiab muaj kev xyiv fab. Kuv ua tim khawv tias thaum peb thov peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej los ntawm Yexus lub npe, Nws yuav teb peb. Kuv ua tim khawv tias thaum peb mloog thiab ua raws li tus Tswv lub suab thiab Nws tus yaj saub, Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson, ces peb yuav “ua siab ntev mus li tsis txhob tso tseg” thiab “suav tag nrho ua kev xyiv fab.” Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Luam