Den bästa påskberättelse som någonsin berättats

Äldste Gary E. Stevenson

i de tolv apostlarnas kvorum

Se på Mormons bok i ett nytt ljus och begrunda det mäktiga vittnesbörd den bär om att den uppståndne Kristus är verklig.

Brev från första presidentskapet om påsken

Ni minns nog att ni fått höra ett brev från första presidentskapet läsas upp i er församling eller gren för några veckor sedan. Det brevet tillkännagav att nästa söndag – påskdagen – ska alla församlingar och grenar endast ha sakramentsmöte, vilket ger mer tid till sabbatsfirande hemma med familjen för att fira minnet av den här ytterst viktiga högtiden.¹

Första presidentskapets brev fångade min uppmärksamhet, och fick mig att reflektera över hur vår familj har firat påsk genom åren. Ju mer jag tänkte på vårt firande, desto mer kom jag att undra om vi oavsiktligt missar den sanna innebörden av den här högtiden, som är så betydelsefull för alla som tror på Jesus Kristus.

Jul- och påsktraditioner

De här tankarna fick mig att begrunda skillnaden mellan hur vi har firat jul jämfört med påsk. Under december månad lyckas vi på något sätt att införliva nöjet med ”Bjällerklang”, julstrumpor och klappar jämte andra, mer eftertänksamma traditioner – som att visa omsorg om behövande, sjunga våra favoritjulsånger och -psalmer och naturligtvis öppna skrifterna och läsa julberättelsen i Lukas 2. Varje år när vi läser den här älskade berättelsen i en stor gammal Bibel, gör vår familj det som er familj förmodligen gör: utklädda med handdukar om huvudet och axlarna och i badrockar – för att föreställa Josef, Maria och de många som kom för att tillbe Jesusbarnet – återskapar den uppskattade julberättelsen om Frälsarens födelse.

Vår familjs påskfirande har dock varit lite annorlunda. Jag känner att vår familj har förlitat sig mer på att ”gå i kyrkan” för att få in den meningsfulla, Kristuscentrerade delen av påsken. Och sedan har vi som familj samlats för att delta i andra påskrelaterade traditioner. Jag har älskat att se våra barn och nu barnbarn gå på äggjakt och rota runt i sina påskkorgar.

Men brevet från första presidentskapet var en tankeställare. Inte bara uppmuntrade de oss alla att se till att vårt firande av den viktigaste händelse som någonsin inträffat på jorden – Jesu Kristi försoning och uppståndelse – innefattar den vördnad och respekt som Herren förtjänar, utan de gav oss också mer tid för våra familjer och vänner på påskdagen till att göra det.

De här orden från profeten Joseph Smith ger ytterligare perspektiv på vikten av påskens händelser: ”De fundamentala principerna i vår religion är apostlarnas och profeternas vittnesbörd om Jesus Kristus, att han dog, begravdes och uppstod på den tredje dagen och uppsteg till himlen. Allt annat som tillhör vår religion är endast tillägg till detta.”²

Lesa och jag har pratat om hur vår familj kan förbättra vårt påskfirande. Den fråga vi har ställt oss är kanske en fråga vi alla kan begrunda: Hur utformar vi undervisningen och firandet av Jesu Kristi uppståndelse – påskberättelsen – med samma balans, inlevelse och rika religiösa tradition som Jesu Kristi födelse – julberättelsen?

Det verkar som att vi alla försöker. Jag ser en växande strävan bland sista dagars heliga mot att ha en mer Kristus-inriktad påsk. Det innefattar ett tydligare och mer eftertänksamt uppmärksammande av palmsöndagen och långfredagen, vilket är bruket för många av våra kristna kusiner. Vi kan också anamma lämpliga påsktraditioner som är fokuserade på Kristus och som finns i olika länders kulturer och seder världen över.

Nya testamentet-forskaren N. T. Wright föreslog: ”Vi borde göra något för att fira påsken på nya kreativa sätt: i konst, litteratur, barnlekar, poesi, musik, dans, festspel, klockringningar, särskilda konserter … Det här är vår viktigaste högtid. Ta bort julen, och i bibliska termer förlorar vi två kapitel i början av Matteus och Lukas, inget annat. Ta bort påsken och vi har inte Nya testamentet; vi har ingen kristendom.”³

Påsken, Bibeln och Mormons bok

Vi värdesätter Bibeln för allt den lär oss om Jesu Kristi födelse, verksamhet, korsfästelse och uppståndelse. Inga andra tre ord kan förkroppsliga mer hopp eller eviga konsekvenser för hela mänskligheten än de som uttalades av en ängel från himlen på påskdagens morgon vid trädgårdsgraven: ”Han har uppstått!”⁴ Vi är djupt tacksamma för Nya testamentet som bevarar berättelsen om påsken och Frälsarens påskgärning i Judeen och Galileen.

När Lesa och jag fortsatte att begrunda och söka efter sätt att utvidga vår familjs påskfirande till att bli mer fokuserat på Kristus, pratade vi om vilken skriftläsningstradition vi skulle kunna införa i vår familj – påskens motsvarighet till Lukas 2, så att säga.

Och sedan fick vi denna himmelska uppenbarelse: Förutom de viktiga verserna om påsken i Nya testamentet, har vi som sista dagars heliga förlänats en helt enastående påskgåva! En gåva i form av ett unikt vittnesbörd, ännu ett testamente om påskens underverk som kanske innehåller de mest storslagna skriftställena om påsken i hela kristendomen. Jag syftar naturligtvis på Mormons bok och, mer specifikt, på beskrivningen av hur Jesus Kristus visade sig för invånarna i den nya världen i sin uppståndna härlighet.

Profeten Joseph Smith beskrev Mormons bok som ”den mest felfria av alla böcker”,⁵ och med början i 3 Nephi 11 återges den storslagna berättelsen om när den uppståndne Kristus besökte nephiterna – Frälsarens påskgärning. De här påskskriftställena vittnar om Herren Jesu Kristi uppståndelse.

I de här kapitlen kallar Kristus tolv lärjungar, undervisar som han gjorde i sin bergspredikan, tillkännager att han har uppfyllt Moses lag och profeterar om Israels insamling i de sista dagarna. Han botar sjuka och ber för folket på ett så underbart sätt att ”ingen tunga kan tala, och inte heller kan någon människa skriva, och inte heller kan människors hjärtan föreställa sig så stora och förunderliga ting som vi både såg och hörde Jesus tala. Och ingen kan föreställa sig den glädje som fyllde våra själar då vi hörde honom be till Fadern för oss.”⁶

Den här påsken ska vår familj fokusera på de första 17 verserna i 3 Nephi 11, som ni känner till väl. Ni minns den stora folkmängden runt omkring templet i landet Ymnighet som hörde Gud Faderns röst och såg Jesus Kristus stiga ned från himlen för att ge den mest vackra påskinbjudan:

”’Stå upp och kom hit till mig så att ni kan sticka era händer i min sida och så att ni även kan känna märkena efter spikarna i mina händer och i mina fötter, så att ni kan veta att jag är Israels Gud, och hela jordens Gud, och har blivit dräpt för världens synder.’

Och … mängden gick fram … den ene efter den andre … och [såg] med sina ögon och [kände] med sina händer … och bar vittne om, att han var den som … skulle komma …

Och … [de] ropade enhälligt och sa:

’Hosianna! Välsignat vare den allrahögste Gudens namn!’ Och de föll ner för Jesu fötter och tillbad honom.”⁷

Tänk bara, nephiterna vid templet rörde faktiskt vid den uppståndne Herrens händer! Vi hoppas kunna göra de här kapitlen i 3 Nephi till en lika stor del av vår påsktradition som Lukas 2 i vår jultradition. I själva verket återger Mormons bok den bästa påskberättelse som någonsin berättats. Låt den inte bli den bästa påskberättelse som aldrig berättats.

Jag uppmanar er att se på Mormons bok i ett nytt ljus och begrunda det mäktiga vittnesbörd den bär om att den uppståndne Kristus är verklig och att Kristi lära är rik och djup.

Mormons bok vittnar om Jesus Kristus

Vi kanske frågar oss: Hur kan läsandet i Mormons bok på påsken välsigna våra liv och våra närståendes liv på ett meningsfullt sätt? Mer än vi kanske inser. Varje gång vi läser och studerar Mormons bok kan vi förvänta oss slående resultat.

Lesa och jag närvarade nyligen vid vakan för en kär vän, en kvinna med tro vars liv förkortats av sjukdom. Vi samlades med hennes familj och nära vänner och utbytte goda minnen av denna vackra själ som hade berikat våra liv.

Medan jag stod en bit ifrån kistan och samtalade med några andra, lade jag märke till två små flickor i primärålder som närmade sig den öppna kistan och ställde sig på tå – ögonen nådde precis över kanten – för att ta ett sista avsked av sin älskade faster. Eftersom ingen annan var i närheten gick Lesa dit och hukade sig intill dem för att erbjuda tröst och undervisning. Hon frågade hur det var med dem och om de visste var deras faster var nu. De berättade om sin sorg, men sedan sa dessa dyrbara Guds döttrar, med ögon fyllda av tillit, att de visste att deras faster nu var lycklig och att hon fick vara med Jesus.

Vid denna unga ålder fann de frid i den stora lycksalighetsplanen och, på sitt eget barnasätt, vittnade de om den djupa sanningen om och enkla skönheten i Frälsarens uppståndelse. De visste detta i hjärtat tack vare omsorgsfull undervisning från kärleksfulla föräldrar, familj och primärledare vilket hade sått ett frö av tro på Jesus Kristus och evigt liv. Visa bortom sina år förstod dessa unga flickor de sanningar som kommer till oss genom den uppståndne Frälsarens påskbudskap och verksamhet, samt genom profeternas ord som de återges i Mormons bok.

Jag har märkt att när president Russell M. Nelson ger bort en Mormons bok till någon som inte tillhör vår tro, inklusive världsledare, slår han ofta upp 3 Nephi och läser om när den uppståndne Kristus visade sig för nephiterna. På så vis vittnar den levande profeten alltså om den levande Kristus.

Vi kan inte stå som vittnen om Jesus Kristus förrän vi kan bära vittne om honom. Mormons bok är ännu ett vittne om Jesus Kristus eftersom den ene profeten efter den andre från början till slut på dess heliga sidor inte bara vittnar om att Kristus skulle komma, utan att han faktiskt kom.

Tack vare honom

Jag håller i min hand ett exemplar av den första utgåvan av Mormons bok. Att göra det gör mig alltid berörd. Under en stor del av mitt vuxna liv har jag fascinerats, fängslats och fångats av det som den unge Joseph Smith gjorde för att få denna heliga skrift översatt och utgiven. Underverken som behövde ske är svindlande att begrunda.

Men det är inte därför den här boken berör mig. Det är för att den här boken, mer än någon annan som någonsin publicerats på den här jorden, vittnar om Jesu Kristi liv, verksamhet, lärdomar, försoning och uppståndelse. Mina kära bröder och systrar, regelbundna studier i den här boken om Jesus Kristus kommer att förändra era liv. Den kommer att öppna era ögon för nya möjligheter. Den kommer att stärka ert hopp och fylla er med Kristi rena kärlek. Framför allt kommer den att bygga och stärka er tro på Jesus Kristus och välsigna er med en säker kunskap om att han och vår Fader känner er, älskar er och vill att ni ska hitta tillbaka hem, med stort H.

Kära bröder och systrar, tiden har kommit, förutsagd av forna profeter, ”då kunskapen om en Frälsare ska spridas överallt i varje nation, släkte, tungomål och folk”.⁸ Vi ser uppfyllelsen av den här profetian mitt för våra ögon, genom vittnesbördet om Jesus Kristus som finns i Mormons bok.

Ingen annan bok gör mer för att visa att

tack vare Jesus Kristus förändrades allt
tack vare honom är allting bättre
tack vare honom är livet hanterbart – särskilt de smärtsamma stunderna
tack vare honom är allt möjligt.

Hans besök som uppstånden Frälsare, presenterad av Gud Fadern, är ett ytterst härligt och triumferande påskbudskap. Det hjälper våra familjemedlemmar att få ett personligt vittnesbörd om Jesus Kristus som vår Frälsare och Återlösare, som bröt dödens band.

Jag avslutar med mitt vittnesbörd om att Mormons bok är sann och att Jesus Kristus är den levande Gudens Son. I Jesu Kristi namn, amen.