NYA VÄNNER
Hans Nieto från Guayaquil i Ecuador
Hans Eduardo Nieto, en nioårig pojke som bor i Guayaquil i Ecuador, har varit missionär sedan han föddes.
Hans familj består av Hans och hans mamma. När han föddes var hans mamma inte medlem i kyrkan. Men familjen hon arbetade för som hembiträde var medlemmar. De frågade om de fick ta med sig barnet till kyrkan för att ge det en välsignelse.
Hans mamma ville inte gå, men hon lät dem ta med barnet och ge honom välsignelsen. Hans har varit med på kyrkans möten ända sedan dess. Var han och hans mamma än har bott så har hon hittat medlemmar som kan ta med honom till kyrkan.
Hans döptes när han var åtta år och förbereder sig nu för att bli diakon i aronska prästadömet.
Varför gick Hans mamma inte till kyrkan med honom? ”Därför att mitt förflutna är mycket sorgligt och mörkt”, säger hon. ”Jag förstod inte att min himmelske Fader älskade mig så mycket. Jag visste inte att han kunde förlåta mig för mina misstag. Men Hans var ett ljus som ledde mig till sanningen.”
Hans lät sitt ljus lysa klart också under svåra tider.
När han var sex år ramlade han och bröt armen. Den olyckan blev en stor välsignelse. Hans mamma hade planerat att flytta till USA och lämna Hans i Ecuador hos sin syster för en tid. ”Men när han bröt armen”, säger hon, ”insåg jag att min himmelske Fader talade om för mig att jag inte skulle lämna min son. Om jag gjorde det skulle han inte kunna komma till kyrkan längre.”
Det var då som Hans mamma, Antonia Yolanda Nieto, döptes. Sedan dess har hennes vittnesbörd fortsatt att växa och hon har tagit emot sin begåvning i templet i Guayaquil i Ecuador. Hans var den missionär som ledde sin mor till evangeliets ljus.
Hon säger att han fortsätter att vara en missionär för henne. ”Det första han gör varje morgon är att läsa skrifterna i en halvtimme”, säger syster Nieto. ”Han läser skrifterna ytterligare en halvtimme varje kväll.” Ibland lyssnar hon när han läser högt. Han läser också avdelningen Amigos i Liahona och kan alltid säga vad det senaste budskapet från första presidentskapet handlar om.
Hans hjälper sin mamma med hennes kallelse i kyrkan — att dela ut exemplar av Liahona till medlemmarna i församlingen. Biskopen får tidningarna i en låda och Hans hjälper sin mamma se till att de delas ut till de rätta personerna. ”Om de inte är i kyrkan”, säger han, ”så ger jag deras Liahona till någon som känner dem. Eller så går jag dit med den själv.”
Hans är också missionär genom att vara ett exempel för sina vänner i skolan. Han spelar fotboll och basket och är en duktig idrottsman. Och han försöker att visa god sportsmannaanda. ”När mina vänner och jag spelar fotboll så ger jag dem mitt vatten så att de inte ska vara törstiga”, säger han. Några av hans vänner och kusiner har följt med honom på aktiviteter i kyrkan.
Hans går på privatskola. Hälften av skolavgiften betalas med ett stipendium som han fått för bra betyg och gott uppförande. Hans mamma betalar den andra hälften med pengarna hon tjänar som hembiträde. ”Herren välsignar oss eftersom vi betalar tionde och fasteoffer”, säger hon. Hans har planer på att bli pilot en dag. ”Jag skulle vilja flyga genom luften”, säger han.
Han ser fram emot att komma till templet när han är 12 och utföra dop för de döda. Hans mor har döpts för några av deras förfäder. ”Hon säger att det är underbart, och jag vill också uppleva det”, säger Hans.
Med sin stora erfarenhet av att vara medlemsmissionär hoppas Hans att han en dag kan låta sitt ljus lysa som heltidsmissionär. ”Jag vet att det finns många människor som väntar på evangeliet”, säger han. Han förbereder sig ”genom att följa buden. Och alltid när jag får lite pengar så sparar jag dem till min mission.” Han förbereder sig också genom att gå till Primär, där han älskar att sjunga sånger och psalmer.
”Jag känner mitt vittnesbörd i mitt hjärta, i mitt sinne och i min själ”, säger Hans. Han älskar Mormons bok och har lärt sig Trosartiklarna och många andra skriftställen utantill. ”Ibland tror jag inte att jag kan lära mig ett skriftställe utantill”, säger han. ”Men då ber jag, och min himmelske Fader hjälper mig.” Hans lärde sig nyligen Jakobs brev 1:5–6 utantill, verserna som manade Joseph Smith att be i den heliga lunden. ”Jag lär mig skriftställen utantill så att de alltid ska finnas i mitt hjärta, särskilt när jag har problem”, säger han.
Biskop Eduardo E Martillo i Tarqui församling i Alborada stav i Guayaquil minns när Hans för första gången bar sitt vittnesbörd på sakramentsmötet. ”Vi trodde att han läste ur skrifterna för han citerade dem felfritt. Men sedan insåg vi att han hade lärt sig dem utantill. Hans är en bra pojke. Han kommer att bli en stark ledare i kyrkan i Ecuador.”
Hans Nieto fortsätter att låta sitt ljus lysa med ett glatt leende på läpparna.