En fungerande familj

James D MacArthur, PhD

chef, centret för yrkesrådgivning, Brigham Young-universitetet

Vad är en fungerande familj? Det är en familj där medlemmarna arbetar tillsammans för att förbättra relationerna när de ställs inför svårigheter.

Jag minns att jag som ung förälder läste Läran och förbunden 93:40, där Herren säger: ”Jag har befallt er att fostra era barn i ljus och sanning.” Jag undrade: ”Hur gör man det egentligen?” Jag hade hört många prata om dysfunktionella familjer, men jag ville ha en fungerande familj. Vad exakt är en fungerande familj?

Människor verkar tro att familjemedlemmar i fungerande familjer kommer perfekt överens och löser problem på ett perfekt sätt. Naturligtvis är sanningen den att en fungerande familj inte är detsamma som en fullkomlig familj. Alla familjer ställs inför utmaningen att behöva handskas med familjemedlemmarnas unika personligheter. Men i en väl fungerande familj inser familjemedlemmarna att de har svagheter, och de arbetar på att förbättra sina relationer trots svagheterna. Faktum är att familjemedlemmar blir lyckligare när de strävar efter att tillämpa evangelieprinciper i sitt liv för att förbättra relationer med enskilda och med familjen.

Under de år jag har arbetat med gifta par och familjer som professionell terapeut har jag lärt mig några principer som jag tror hjälper familjer att fungera väl. Jag tar bara upp några få i den här artikeln. Du kanske kan komma på egna. När du läser om de här principerna kan du ta dig tid att begrunda hur de kan tillämpas på din familj.

I en fungerande familj använder föräldrarna sin energi till att undervisa barnen om rätta principer och låter dem utöva sin fria vilja. Som förälder och far- och morförälder tänker jag på och anstränger mig för att ge så mycket kärlek, undervisning, tid, omsorg, hjälp, vägledning och uppmärksamhet jag kan för att lära mina barn och barnbarn rätta principer. Det innebär att jag också lär dem att val har konsekvenser — både bra och dåliga.

Ibland antar vi som föräldrar rollen som chef och försöker kontrollera våra barn därför att vi förväntar oss ett önskat resultat. Problemet med den metoden är att barnen motsätter sig tvång, särskilt när de blir äldre. Vi blir mer effektiva ju mindre vi uppför oss som chefer och ju mer vi uppför oss som tränare, rådgivare och vägledare. Det innebär att vi lär våra barn rätta principer och, allteftersom mognad och erfarenhet tillåter, fortsätter ge dem större frihet att fatta beslut och ta konsekvenserna.

I en fungerande familj stärker föräldrarna medvetet sina barn. Det innebär att du regelbundet och enskilt begrundar varje barns behov och utvärderar det mot familjens övergripande behov. Många av oss reagerar hela tiden på livets svårigheter. Fullspäckade scheman och livets krav kan göra det svårt att aktivt bestämma hur man ska leva och ställa sig till familjens behov och krav. Det innebär att omständigheter, andra människor eller gamla vanor till slut kanske dikterar hur du reagerar i en given situation i stället för att du bestämmer hur du ska reagera. Självfallet leder sådana reaktioner ofta till olyckliga situationer där vi inte lever upp till vår bästa förmåga.

Ett bra sätt för föräldrar att stärka familjen är att avsätta en särskild tid varje vecka när familjen kan diskutera hur det går med saker och ting. Jag kallar det för ”familjesamtalstid”. Om du och din maka fastställer en familjesamtalstid har ni bestämt er för att regelbundet begrunda familjens behov. Ni skapar också tid till att överväga de förändringar som du och din familj kanske behöver genomföra. Om du är en ensamstående förälder kan du avsätta tid varje vecka till att begrunda och be om din familj.

När du avsiktligt fokuserar på familjen innebär det också att du tänker på vilken inverkan det du säger eller inte säger till barnen har. Som föräldrar börjar ni sända budskap om hur ni känner för barnen alltifrån de föds. Dessa budskap innefattar ord, handlingar och inställning, vare sig det är avsiktligt eller inte. Alla dessa budskap är avgörande för hur barnen ser sig själva.

Exempel på oavsiktliga men ofta sårande budskap är att ignorera eller vara otålig mot ett barn. Om du är för upptagen för att tillbringa tid med din son eller dotter kanske du sänder budskapet ”du är inte särskilt viktig för mig”. Kom ihåg att man ibland inte kan hjälpa om man är upptagen, så ta inte detta på alltför stort allvar. Men tänk på att det är viktigt att du avsiktligt sänder positiva budskap för att upplyfta dina barn och att du då och då utvärderar vilka budskap du sänder så att du kan ändra på dem om så behövs.

Vilka budskap skulle du avsiktligt vilja sända till dina barn? Vill du att de ska veta att du älskar dem och tänker på dem? Om du planerar väl kan du ofta sända positiva budskap också när det känns svårt. Tänk dig till exempel att du måste åka till jobbet varje dag innan barnen vaknar. Tänk så överraskade och glada barnen skulle bli om du gjorde en liten skylt av färgat papper och tejpade fast den på fotändan av sängen så att det var det första de såg när de vaknade. På skylten kan det till exempel stå: ”Hej! Pappa älskar dig! Vi ses till middagen. Vi leker tillsammans när jag kommer hem!” Ett sådant positivt budskap kan få en varaktig och kraftfull god inverkan.

I en fungerande familj är relationerna av största betydelse. Det är bra att regelbundet utvärdera varje relations tillstånd i familjen. Man vet aldrig när barnen har ett särskilt ouppfyllt behov som de av någon anledning inte har berättat om. Genom att noga lyssna och vara lyhörd för Anden kan du lättare urskilja hur det går för barnen och vilka behov de har.

Detta ger förstås upphov till en fråga: Hur kan man förbättra situationen om man inser att någon i familjen behöver hjälp med en relation, antingen till dig eller till någon annan? En sak jag har lärt mig är att relationer oftast inte blir bättre av sig själva. De blir bättre först när vi bestämmer oss för att de ska bli det.

Försök ge tid åt relationen på uppenbara sätt. Här är några exempel som jag har använt mig av och som kan fungera för dig: Samtala, lek, tillbringa enskild tid med barnen, skicka kärleksfulla brev, kort eller meddelanden, ge komplimanger, gör något roligt och oväntat, säg ”jag älskar dig”, lyssna på den andra personen, be honom eller henne hjälpa dig med ett projekt, berätta hur du känner. Allt detta kräver att du engagerar dig i det som den andra personen gör. Prata efteråt med din maka om vad du har gjort under familjens samtalstid. Du kanske blir förvånad över hur långtgående ditt positiva inflytande kan vara.

I en fungerande familj är föräldrarna aktiva lärare. Adam och Eva var utmärkta exempel på bra lärare. Som exempel kan nämnas att ”Adam och Eva … kungjorde allt för sina söner och sina döttrar”. (Mose 5:12) De undervisade sina barn om evangeliets principer, till exempel om frälsningsplanen och vikten av att hålla buden och om de välsignelser man får när man gör det. Vi har samma ansvar att undervisa våra barn, både om färdigheter för livet och om evangeliet. Om vi lämnar våra barns andliga utbildning åt slumpen eller åt någon annan, löper vi den stora risken att de inte lär sig det som leder till sann lycka.

Det innebär att vi behöver tänka på vad vi undervisar om och hur vi undervisar. När ni har ett familjesamtal kan du till exempel fråga: ”Vad vill vi undervisa om i familjen under de kommande månaderna? Hur, när och var vill vi undervisa om det?” Om du vill kan du skriva svaren som familjemål och sätta upp dem på en väl synlig plats så att ni kommer ihåg dem. Arbeta sedan på att uppnå målen.

Vad mer kan du undervisa om? Allt som du tror att familjen behöver lära sig. Några ämnen kan vara artighet, ärlighet, bön, skriftstudier, ekonomi och hur man blir skuldfri, ömsesidig respekt i familjen, hur man använder tiden effektivt, hur man hanterar ilska, vikten av utbildning och behovet av att alla familjemedlemmar gör sin del i hemmet.

Effektiv undervisning sker också utanför den formella eller direkta undervisningssituationen. Indirekt undervisning inträffar när du undervisar utan att använda några ord. Faktum är att du kanske inte ens är närvarande när ”undervisningen” sker! Jag sätter till exempel upp tavlor som representerar egenskaper som jag vill att mina barn ska tänka på. Ett exempel är en tavla med pionjärer som färdas i en snöstorm, som representerar att man inte ska ge upp när det är jobbigt. Vi har också ett fotografi av vart och ett av våra 29 barnbarn på spiselkransen hemma i vårt vardagsrum. Det finns inte några skrivna ord på bilderna, men denna visuella presentation genererar ändå många kommentarer. Ingen kan missa dem. Bilderna ger budskapet att våra barnbarn är en viktig del av vår familj.

I en fungerande familj leder föräldrarna genom exempel. Barn tittar alltid på oss och iakttar vårt uppförande vare sig vi är medvetna om det eller inte. I min roll som far utvärderar jag regelbundet mitt beteende genom att fråga mig själv: ”Kan jag rekommendera mina barn att följa mitt exempel offentligt och privat?” Om svaret är nej gör jag de ändringar som behövs.

Här är några frågor som jag har ställt till mig själv:

Vill jag att mina barn ska vara tålmodiga? Ja, så jag försöker vara så tålmodig mot dem som jag kan.
Vill jag att mina barn ska ta det lugnt, ha roligt och lära sig glädjas åt livet? Ja, för jag tror att dessa egenskaper är nödvändiga för att kunna utveckla sunda, glada relationer. Jag försöker ha roligt med mina barn så ofta jag kan.
Vill jag att mina barn ska läsa skrifterna och sunda böcker? Ja, så jag ser till att de ser mig läsa, och jag läser för dem.
Vill jag att mina barn ska bry sig om familjerelationerna? Ja, så jag pussar och kramar dem, ler mot dem, lyssnar på dem, leker med dem och berättar om personliga upplevelser för dem.

Kom ihåg att barn vill att deras föräldrar ska vara ett exempel på en person som har en tydlig inriktning, både när det gäller personliga och andliga angelägenheter. Som föräldrar behöver vi leva värdiga att hela tiden få vägledning från den Helige Anden, särskilt under svåra tider.

Slutligen undervisar föräldrar i en fungerande familj sina barn om att ha tro på vår himmelske Fader och på Jesus Kristus. Denna tro ger en stark och solid grund för familjelivet som inte kan fås på något annat sätt. Det är också en befallning från vår himmelske Fader. Angående vår plikt mot våra barn lärde kung Benjamin att vi ska ”lära dem att vandra på sanningens och allvarsamhetens vägar. [Vi ska] lära dem att älska varandra och att tjäna varandra.” (Mosiah 4:15)

Det viktigaste vi gör i livet är kanske att undervisa våra familjemedlemmar om att ha tro på Jesus Kristus och på hans lärdomar och att hålla buden. I ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, står det: ”Största förutsättningarna för lycka i familjelivet finns då det byggs på Herren Jesu Kristi lärdomar.”¹ Lär dina barn rätta principer genom ord, genom exempel och genom Anden när du bär vittnesbörd för dem.

Kom ihåg att ha tålamod med dig själv och med dina familjemedlemmar. Relationer förbättras vanligtvis steg för steg, inte över en natt. Det krävs tid och ansträngning för att stärka dem. Men när du strävar efter att få en fungerande familj som är baserad på vår himmelske Faders och Jesu Kristi lärdomar och på hans återställda evangelium ger du dina familjemedlemmar bäst möjlighet att komma varandra närmare och möta svårigheter med större harmoni och lycka.

Lär dina barn rätta principer genom ord, genom exempel och genom Anden när du bär vittnesbörd för dem.