2011
Dina möjligheter och dina förmåner
Maj 2011


Dina möjligheter och dina förmåner

När ni läser skrifterna och lyssnar till profeternas ord med hela ert hjärta och sinne låter Herren er veta hur ni ska leva upp till era prästadömsförmåner.

President Dieter F. Uchtdorf

Det var en gång en man som i hela sitt liv drömt om att gå ombord på ett kryssningsfartyg och glida fram över Medelhavet. Han drömde om att vandra på gatorna i Rom, Aten och Istanbul. Han sparade vartenda öre tills han hade så det räckte till en biljett. Eftersom han hade ont om pengar tog han med sig en extra resväska som han packat med konserver, kexpaket och påsar med lemonadpulver, och det levde han på varje dag.

Han skulle så gärna ha velat ta del i de många aktiviteter som erbjöds på fartyget: motionera på gymmet, spela minigolf och simma i poolen. Han avundades dem som gick på bio, föreställningar och kulturella föredrag. Och han önskade så att han kunde få en liten smakbit av den underbara maten han såg på fartyget — varje måltid såg ut att vara en fest! Men han ville vara så sparsam som möjligt, så han deltog inte i några av dessa saker. Han såg städerna han så länge velat se, men under större delen av resan höll han sig i hytten och åt bara sin enkla föda.

På kryssningens sista dag frågade en besättningsman honom vilken avskedsfest han skulle gå på. Det var då mannen fick veta att inte bara avskedsfesten utan nästan allting på fartyget — maten, underhållningen, alla aktiviteterna — ingick i biljettpriset. För sent insåg mannen att han hade levt långt under sina förmåner.

Frågan som liknelsen tar upp är: Lever vi som prästadömsbärare under våra förmåner vad gäller den heliga kraften och de gåvor och välsignelser som utgör våra möjligheter och vår rätt som Guds prästadömsbärare?

Prästadömets härlighet och storhet

Vi vet alla att prästadömet är mycket mer än bara ett namn eller en titel. Profeten Joseph lärde att ”prästadömet är en evig princip och existerade med Gud från evighet till evighet … utan dagars början och utan års slut”.1 Det innehar ”nyckeln till kunskapen om Gud”.2 Faktum är att genom prästadömet är själva ”gudaktighetens kraft uppenbar”.3

Prästadömets välsignelser överstiger vår fattningsförmåga. Trofasta melkisedekska prästadömsbärare kan bli ”Guds utvalda”.4 De ”blir heliggjorda genom Anden till sina kroppars förnyelse”5 och kan slutligen ta emot ”allt vad … Fadern har”.6 Det här kan vara svårt att förstå, men det är vackert och jag vittnar om att det är sant.

Detta att vår himmelske Fader anförtror människan den makten och det ansvaret är bevis på hans stora kärlek till oss och en föraning om våra möjligheter som Guds söner i livet härefter.

Trots det visar våra gärningar alltför ofta att vi lever långt under de möjligheterna. När någon ställer frågor om prästadömet kan många av oss ge ett korrekt svar, men i vårt dagliga liv finns det ibland föga bevis på att vår insikt är större än ett väl inlärt manus.

Bröder, vi står inför ett val. Antingen kan vi vara nöjda med en förminskad upplevelse som prästadömsbärare och nöja oss med upplevelser långt under våra förmåner. Eller också kan vi ta del av en riklig festmåltid med andliga möjligheter och universella prästadömsvälsignelser.

Vad kan vi göra för att leva upp till våra möjligheter?

Orden som står i skrifterna och som talas på generalkonferenserna ska vi tillämpa på oss själva.7 De är inte bara avsedda till att läsas eller höras.8 Alltför ofta går vi på möten och nickar med huvudet och kanske till och med ler instämmande. Vi skriver ner några punkter och säger till oss själva: ”Det här är något jag ska göra.” Men någonstans mellan hörandet, påminnelsen på vår smartphone och själva görandet, vrider vi ”gör det”-knappen till ”senare”-positionen. Bröder, låt oss se till att vrida vår ”gör det”-knapp till ”nu”-positionen!

När ni läser skrifterna och lyssnar till profeternas ord med hela ert hjärta och sinne låter Herren er veta hur ni ska leva upp till era prästadömsförmåner. Låt inte en enda dag gå utan att på något sätt handla efter Andens maningar.

För det första: Läs bruksanvisningen

Om du ägde världens mest avancerade och dyra dator, skulle du använda den som prydnad på skrivbordet? Datorn kanske ser mycket imponerande ut. Den har kanske en otrolig potential. Men det är först när du studerar bruksanvisningen, lär dig hur man använder mjukvaran och sätter på datorn som du får tillgång till dess fulla potential.

Guds heliga prästadöme har också en bruksanvisning. Låt oss bestämma oss för att läsa skrifterna och handböckerna med större ändamål och fokus. Låt oss börja med att återigen läsa kapitlen 20, 84, 107 och 121 i Läran och förbunden. Ju mer vi studerar prästadömets ändamål, potential och praktiska användning, desto mer häpnar vi över dess kraft, och Anden lär oss hur vi får tillgång till och hur vi använder den kraften för att välsigna familjen, samhället och kyrkan.

Som ett folk ser vi med rätta sekulära studier och yrkesutbildning som mycket viktiga. Vi vill och vi borde utmärka oss i lärdom och yrkesskicklighet. Jag berömmer er för att ni flitigt strävar efter att skaffa er en utbildning och bli expert inom ert område. Jag inbjuder er också att bli expert på evangeliets lärdomar — särskilt prästadömets lärdomar.

Vi lever i en tid när skrifterna och de nutida apostlarnas och profeternas ord är mer lättillgängliga än de varit kanske tidigare i världens historia. Men det är vår förmån, vår plikt och vårt ansvar att sträcka oss ut för att gripa deras lärdomar. Prästadömets principer och lärdomar är storslagna och gudomliga. Ju mer vi studerar läran och möjligheterna och tillämpar prästadömets praktiska ändamål, ju mer utvidgas själen och förståndet och vi ser vad det är Herren har i beredskap åt oss.

För det andra: Sök Andens uppenbarelser

Ett säkert vittnesbörd om Jesus Kristus och hans återställda evangelium kräver mer än kunskap — det kräver personlig uppenbarelse, bestyrkt genom uppriktig och hängiven tillämpning av evangeliets principer. Profeten Joseph Smith förklarade att prästadömet är ”det medel genom vilket den Allsmäktige började uppenbara sin härlighet i begynnelsen av denna jords skapelse och genom vilket han har fortsatt att uppenbara sig själv för människobarnen fram till denna tid”.9

Om vi inte söker efter att använda det medlet för uppenbarelse lever vi under våra prästadömsförmåner. Det finns till exempel de som tror men inte vet om att de tror. De har upprepande gånger fått svar genom den milda och stilla rösten under en längre tidsperiod, men eftersom den inspirationen verkar så liten och obetydlig känner de inte igen den. Resultatet är att de låter tvivel stå i vägen för att uppnå sin fulla potential som prästadömsbärare.

Uppenbarelse och vittnesbörd kommer inte alltid med överväldigande intensitet. För många kommer vittnesbördet långsamt — en bit i taget. Ibland kommer det så gradvis att det är svårt att säga exakt när vi kom till kunskap om att evangeliet är sant. Herren ger oss ”rad på rad, bud på bud, lite här och lite där”.10

På sätt och vis är vårt vittnesbörd som en snöboll som växer sig större för varje varv den rullar. Vi börjar med lite ljus — även om det bara är en önskan att tro. Gradvist ”håller sig [ljus] till ljus”11 och ”den som tar emot ljus och förblir i Gud får mer ljus, och detta ljus växer sig klarare och klarare fram till den fullkomliga dagen”12 när vi ”i rätt tid får motta hans fullhet”.13

Tänk så underbart att kunna nå bortom våra jordiska begränsningar, att få vårt förstånds ögon öppnade och ta emot ljus och kunskap från celestiala källor! Vi har förmånen och möjligheten som prästadömsbärare att söka efter personlig uppenbarelse och att lära oss hur vi kan få reda på sanningen genom den Helige Andens säkra vittnesbörd.

Låt oss innerligt söka efter den personliga inspirationens ljus. Låt oss bönfalla Herren om att begåva vårt sinne och vår själ med trons gnista, som gör det möjligt för oss att ta emot och känna igen den Helige Andens gudomliga betjäning för särskilda situationer, problem och prästadömsplikter.

För det tredje: Gläd dig åt att tjäna med prästadömet

Under min karriär som yrkespilot fick jag uppgiften att verifiera och utbilda andra piloter. Arbetet bestod bland annat av att utbilda och testa erfarna piloter för att se till att de hade den nödvändiga kunskapen och färdigheten att säkert och kompetent flyga de stora jetplanen.

Jag upptäckte att det fanns piloter som trots att de flugit kommersiellt i många år, aldrig förlorade hänryckningen över att stiga upp i atmosfären, ”frigjorda från jordens vresiga grepp och dansa i skyarna på muntert silvriga vingar”.14 De älskade ljudet av vinddraget, brummandet från starka motorer, känslan att vara ”ett med vinden och den mörka himlen och stjärnorna ovanför dem”.15 Deras entusiasm var medryckande.

Det fanns också några som verkade utföra sitt arbete mekaniskt. De hade bemästrat systemen och flygningen av jetplanen, men någonstans på vägen hade de tappat glädjen över att kunna flyga ”där varken lärkan eller örnen någonsin flyger”.16 De kände inte längre någon hänförelse över den strålande soluppgången, över skönheten i Guds skapelser när de färdades över oceaner och kontinenter. Om de uppfyllde de officiella kraven utfärdade jag deras intyg, men samtidigt tyckte jag synd om dem.

Ni kanske borde ställa er frågan om ni bara mekaniskt utför era uppgifter som prästadömsbärare — om ni gör det som förväntas av er men inte känner den glädje som ni har rätt till. Att bära prästadömet ger oss mångfaldiga möjligheter att känna den glädje som Ammon gav uttryck för: ”Har vi … inte stor orsak att fröjda oss? … Vi har varit redskap i [Herrens] händer till att utföra detta stora och förunderliga verk. Låt oss därför … glädjas i Herren. Ja, vi skall fröjda oss.”17

Bröder, vår religion är en glädjens religion! Vi är storligen välsignade som får bära Guds prästadöme! I Psaltaren läser vi: ”Saligt är det folk som vet vad jubel är, Herre, i ditt ansiktes ljus vandrar de.”18 Vi kan uppleva denna större glädje om vi bara vill söka den.

Alltför ofta går vi miste om den glädje som kommer av dagligt praktiskt tjänande inom prästadömet. Ibland kan våra uppgifter kännas som bördor. Bröder, låt oss inte gå igenom livet överhopade av negativa känslor som trötthet, ängslan och jämmer. Vi lever under våra förmåner när vi låter världsliga ankare hindra oss från att uppleva den rikliga glädje som kommer av att trofast och hängivet tjäna inom prästadömet, särskilt i vårt eget hem. Vi lever under våra förmåner när vi försummar att delta i festmåltiden av glädje, frid och lycka som Gud så frikostigt ombesörjer för sina trofasta prästadömsbärare.

Unga män, om ni tycker det är jobbigt snarare än en förmån att få komma till kyrkan tidigt för att förbereda sakramentet så inbjuder jag er att tänka på vad den heliga förrättningen betyder för en medlem som kan ha haft en problemfylld vecka. Bröder, om ni tycker att era hembesök inte verkar vara till någon större nytta inbjuder jag er att med trons ögon se vad ett besök från en Herrens tjänare gör för en familj som har många dolda problem. När ni inser de gudomliga möjligheter som ert prästadömstjänande innebär, fyller Guds Ande ert hjärta och sinne och lyser i era ögon och ert ansikte.

Låt oss aldrig som prästadömsbärare bli immuna mot det förunderliga och härliga som Herren har anförtrott oss.

Avslutning

Mina kära bröder, må vi flitigt söka efter att lära mer om det heliga prästadömets lärdomar. Må vi stärka vårt vittnesbörd rad på rad genom att ta emot Andens uppenbarelser och må vi finna sann glädje i dagligt tjänande inom prästadömet. När vi gör så börjar vi att leva upp till vår potential och våra förmåner som prästadömsbärare och vi förmår allt ”i [Kristus] som ger [oss] kraft”.19 Om detta bär jag mitt vittnesbörd som en Herrens apostel och lämnar er min välsignelse i Jesu Kristi heliga namn, amen.